Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jeffrey, Francis - Jeffreys, George - Jeffreys, Johan Gwyn - Jefta - Jegher(s), Christophel - Jehlam (Hydaspes) - Jehol - Jehovah - Jehovisten - Jehu - Jehuda ha-Levi (Abu l-Hasan al-Lawi) - Jejsk - Jejunum - Jekabpils - Jekaterinburg - Jekaterinodar - Jekaterinoslav - Jekonja - Jekov, Nikolaus - Jelets - Jelgava
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JEFFREY
Jeffrey [jä’fri], Francis, skotsk kritiker
och jurist (1773—1850), grundade 1802 den
ansedda, ännu
utkommande tidskr.
”Edinburgh review” och
var 1803—29 dess
utg. Här utövade J.
i o. 200 egna essayer
en kvick, ofta hätsk,
litterär kritik, som
t.o.m. ådrog honom
dueller (Byron, Th.
Moore). Den litterära
framgången
förskaffade J. också stor
advokatpraktik. Från
1834 var han led. av Skottlands högsta
domstol, ss. sådan adlad. — Litt.: H. T. Cockburn,
”Life of Lord J.” (2 bd, 2 ed. 1874). E.K.
Jeffreys [jä’friz], George, från 1685 baron
J. of W e m, engelsk ämbetsman (1648—89),
gjorde sig tidigt känd som en framstående
jurist men även som en konungamaktens
trogne och hänsynslöse anhängare. Mest bekant
blev J. som domare i rättegångarna med
anledning av Monmouths uppror, vilka kostade
över 300 människor livet, ofta utan att de fingo
någon möjlighet att försvara sig. Av Jakob II
som belöning utnämnd till lordkansler, sökte
J. vid revolutionen 1688 fly men fängslades
och dog i Towern. P.S.
Jeffreys [jä’friz], Johan Gwyn, engelsk
konkyolog (1809—85), deltog som ledare i flera
havsexp. och utgav ett sammanfattningsarbete
över mollusker, ”British conchology” (5 bd,
1862—69). O.C-n.
Jefta, en av de s.k. större domarna i Israel,
kring vilken grupperats hjältesägner, som
skildra J:s strider med ammoniter och
moa-biter. De enskilda sägnerna äro till stor del
rent mytologiska och legendariska. Mest känd
är berättelsen om Jeftas dotter (Dom.
11:31 ff.), eg. en kultsägen, vilken vill förklara
uppkomsten av en fest, som firats i Gilead,
urspr. ägnad någon vegetationsgud. J:s dotter
är ett ofta behandlat motiv i konst och
litteratur. G.Bsm.
Jegher(s) [jè’yar], Christophel,
flamländsk grafiker (1596—o. 1652), utförde
träsnitt för boktryckerifirman Plantin-Moretus i
Antwerpen, varjämte han reproducerade teckn.
av Rubens i träsnitt. J:s blad utmärka sig för
friskhet och måleriskt ljusdunkel. G.V.
Jehlam (Hydaspes), en av Indus’
bifloder.
Jehol, se C h e n g-t ö.
Jehova’h, se J a h v e.
JehovFsten kallas de partier i Moseböckerna
i G.T., där källskrifterna Jahvisten och
Elohis-ten (se d.o.) sammanarbetats till en enhet.
Je’hu, konung i Israel efter Joram, som J.
dödade. Den drivande kraften i revolutionen
var religiös. J. allierade sig med de
reformkretsar, som önskade utrota kulten av den
tyriska Baal, bl.a. rekabiterna (se d.o.), och
revolten betydde den jahvistiska
reformrörelsens första stora seger (2 Kon. 9—10). —
Fara, komma farande som (en el. ett)
j e h u (el. J e h u) [jehu’ el. je’hu], fara (o.s.v.)
i vild fart, som ett yrväder. G.Bsm;E.H.
Jehu’da ha-Le’vi, arabiskt namn A b u 1-H
a-s a n a 1-L a w i, spansk-judisk läkare, diktare
och religionsfilosof (o. 1080—o. 1141). J :s
dikter, som delvis utgivits (9 bd, 1895—1904) och
översatts till tyska (E. Bernhard, 1920), äro
av skiftande art, från religiösa till kärleks- och
dryckessånger. På arabiska skrev J. ett
prosaverk, al-Chazä’ri, en dialog om judendomens
företräde framför kristendom och islam. J.
försvann spårlöst på en resa till Palestina. G.O-r.
Jejsk, hamnstad och kurort på ö. kusten av
Azovska sjön, vid floden Jejas utlopp,
Nordkaukasiska området, R.S.F.S.R.; 38,094 inv.
(1926). Yllefabrik, garveri. I J. finnes en
hälsobringande svavelkälla samt 37 km. därifrån
gyttjebad för reumatiska åkommor. J.
grundades 1848. M.P.
Jeju’num, en del av tunntarmen, se
Tarmkanalen.
Je’kabpils, lettiska namnet på J a k o
fast a d t.
Jekaterinbu’rg, se Sverdlovsk.
Jekaterinoda’r, se Krasnodar.
Jekaterinoslav [-a’f], se
Dnjeprope-t r o v s k.
Jekonja, konung i Juda, se J o j a k i n.
Jekov, Nikolaus, bulgarisk militär (f.
1864), genomgick krigshögsk. i Turin, blev
därefter generalstabsofficer och var vid l:a
Bal-kankrigets utbrott överste. J. blev 1913
armé-stabschef vid 2:a armén och utmärkte sig
särsk. vid Adrianopels intagande *’/s s.å.
Generalmajor 1915 och s.å. generallöjtnant och
krigsminister, blev han i okt. s.å. vid
Bulgariens inträde i världskriget högste befälhavare
för de bulgariska stridskrafterna, vilken
befattning han i aug. 1918 på gr. av sjuklighet
lämnade. Han var en bestämd motståndare till det
i sept. ingångna vapenstilleståndet. E.Bz.
Jele’ts, stad vid Dons biflod Sosna, n.
Centrala svart jordsområdet, R.S.F.S.R.; 43,239 inv.
(1926). Läderfabrik, kvarnar. Spetsknyppling.
Talrika kyrkor; museum. M.P.
JeTgava, lettiska namnet på M i ta u .
— 391 —
— 392 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
