Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jobst (Jost) - Jobs tårar - Jochanan ben Sackaj - Jochnick, Adolf af - Jochs florals - Jochumsson, Matthias - Jockey el. jockej - Jockeyklubben, Svenska - Jod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOBS TÄRAR
tack för det bistånd han skänkt Wenzels bror
Sigmund i Ungern, även Brandenburg,
varigenom han blev kurfurste. 1394 lyckades han
genom en sammansvärjning få Wenzel i sitt
våld och antog titel av riksföreståndare men
hade ej vidare framgång i sina planer. Han
syftade emellertid mot kejsarvärdigheten och
lyckades 1410 bli vald till tysk-romersk konung
men dog kort därefter. I.A.
Jobs tårar, gräsart, se C o i x.
Jochana’n ben Sa’ckaj, judisk skriftlärd (1 :a
årh. e.Kr.), lärjunge till Hillel, under
Jerusalems belägring ledare för fariséerna, som
önskade fred. J. utverkade av Vespasianus, att
staden Jabneh (Jamnia) skonades. Denna blev
judendomens religiösa centrum, säte för
syn-hedrion och en av J. upprättad högsk. C.V.J.
Jochnick [jå’k-], Johan Gustaf Adolf af,
försäkringsman, ämbetsman (f. 20/s 1870). J.
ägnade sig först åt
militäryrket men kom
tidigt in på
försäk-ringsbanan. 1899
stiftade han Sv.
livförsäkringsanstalten
Trygg, vars verkst.
direktör han var 1899
—1913 samt åter är
sedan 1930. 1907
grundade han
Äter-försäkrings-a.-b. Atlas, numera Sveriges
största återförsäk-
ringsbolag. 1913—30 var J. generaldirektör och
chef för Pensionsstyrelsen; folkpensioneringen
i Sverige organiserades sålunda under J:s
ledning. När Försäkrings-a.-b. Fylgia 1928
rekonstruerades, var J. en av de främsta i arbetet
härpå. J. har varit mycket anlitad för
offentliga sakkunniguppdrag i ekonomiska frågor.
Th.Dn.
Jochs florals (spa. juegos florales), en
kata-lansk efterbildning av de provensalska jeux
floraux (se d.o.), inrättades av Juan I av
Ara-gonien i Barcelona 1393, vid Consistori de gay
saber där. Den har i huvudsak samma uppgift
som förebilden och arbetar efter samma
former. Efter en period av nedgång
återupplivades dessa j.f. 1859 av 6 förf., bland vilka ss.
de förnämsta märkas Milå Fontanals, Rubiö
y Ors, Antonio Bofarull. J.V.
Jo’chumsson, M a 11 h i a s, isländsk skald
(1835—1920), se Island, sp. 89.
Jockey [Jåkä’j el., i sht i fackspråk, jå’ki,
efter eng.] (eng., eg. diminutiv till Jock, skotsk
biform till Jack, se d.o.) el. jock ej [Jåkä’j],
person, som mot betalning rider hästar på
kapplöpningar. För att få rida som j.
erford
ras licens av vederbörande lands
kapplöpnings-organisation, i Sverige Sv. jockeyklubben. S.C-r.
Jockeyklubben [jå’ki-], Svenska, stiftad
1890 med säte i Stockholm, har till ändamål
att ordna och leda kapplöpningsväsendet samt
därigenom främja den ädla hästaveln och
ryt-tarandan. Den skall bestå av minst 50 aktiva
led.; 1931 var led.-antalet 182; led.
in-väljes på förslag av styrelsen. Av från
Stuteriöverstyrelsen årligen erhållet anslag
användes större delen till avelspris. Led.
av J. äga fritt tillträde till inom landet
anordnade kapplöpningar samt rättighet till plats
inom för klubben reserverat område.
Styrelsen utfärdar regi, och bestämmelser för
kapplöpningar. J:s officiella organ äro ”J:s
årsbok” och ”kalender”. — Den första j.
bildades i England. Numera finnas liknande
sammanslutningar efter engelskt mönster i alla
länder, som bedriva kapplöpningar. S.C-r.
Jod, J, grundämne, atomvikt, 126,93,
atom-n:r 53, förekommer i ringa mängd i naturen
men är mycket utbredd. J. finnes som salter
av jodvätesyran i saltlager och saltkällor samt
som salter av jodsyra i rå chilesalpeter.
Organiska j.-föreningar finnas i havsvatten samt i
alger och tångarter. J. upptäcktes 1811 av
fransmannen Courtois i moderluten efter
tångaska, använd för sodaframställning.
Gay-Lus-sac konstaterade dess analogi med klor och
gav grundämnet namn efter j.-ångans violetta
färg (grek. io’des, violett). J. framställes ur
tångaska, i vilken den förekommer som jodid,
ant. genom elektrolys el. genom upphettning
med brunsten och svavelsyra. I våra dagar
framställes dock huvudmängden j. ur
moderluten efter chilesalpeter, i vilken den
förekommer ss. natriumjodat. J. frigöres ant. genom
att reducera med natriumbisulfit el. genom att
fälla jodatet med bisulfit och
kopparsulfatlös-ning ss. nästan olöslig kopparjodur, varur j.
frigöres med brunsten och svavelsyra. -— J. är
vid vanlig temp. ett gråsvart metallglänsande
ämne, som kristalliserar i rombiska tavlor el.
blad. Spec. v. 4,94. Trots att kokpunkten ligger
vid 184,5°, är j. dock vid rumstemp. ganska
flyktig och har en egendomlig lukt. J. smälter
vid 113,5° men sublimerar redan under denna
temp. J. är mycket mindre aktiv än klor och
brom. Den förenar sig direkt med svavel,
fosfor, järn, kvicksilver men liksom övriga
halogener icke direkt med syre. Tendensen till att vid
vanlig temp. förena sig med väte är mycket
liten. J. är svårlöslig i vatten (1:5,500 vid 10°).
Vattenlösningens färg är brungul. J. är
lättlös-lig i kaliumjodidlösning, beroende på
uppkomsten av kaliumtrijodid, KJ3, j o d j o d k a 1 i u m.
J. är löslig i många organiska lösningsmedel;
— 463 —
— 464 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
