Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannisbad - Johannisberg - Johannisberg—Ljungaverkens järnväg - Johannisborg - Johannishus - Johannitorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNISBAD
Joha’nnisbad [jå - bat], tjeck. Janské Låznè,
bad- och luftkurort i Riesengebirge, n.ö.
Böh-men; 294 inv. (1921, tyskar). Varma (29,6°),
radioaktiva källor samt järnkällor. C:a 5,000
kurgäster årligen. [V.C.]
Johannisberg, stationssamhälle i Medelpad
inom Borgsjö och Topps socknar, vid Ljungan,
c:a 400 inv. J. ligger vid statsbanan
Sundsvall—Ånge och förbinder med denna
bruks-banan J.—Ljungaverkens järnväg. I J. ligger
Hussborgs lantmannaskola. K.E.B.
Johannisberg—Ljungaverkens järnväg utgår
vid Johannisberg från statsbanan
Änge—Sundsvall, äges av Ljungafors järnvägs-a.-b.;
spårvidd 1,435 m.; längd 2,3 km.; färdigbyggd 1912.
Persontrafiken Vio 1932 nedlagd. Fr.E.
Johannisborg, ett slott, som av hertig Johan
av Östergötland anlades strax n. om Norr-
Johannisborg. Teckning 1769.
köping men som förstördes av ryssarna 1719.
Av J. kvarstår blott ett porttorn med vackra
renässansformer. E.W.
Johannishus, gods i Hjortsberga m.fl.
socknar, Blekinge län; areal med Tromtö 9,000 har,
varav 1,800 åker, taxeringsvärde 4,175,000 kr.
(1928). Till J. höra såg och kraftverk.
Huvudbyggnaden är i 2 vån. med betydande
porträttsamling. J., som fick sitt nuv. namn 1769,
benämndes tidigare Skunckenberg efter
landsdo-maren N. Skunck, som på 1670-talet grundade
godset. 1684 kom detta till generalamiralen H.
Ur S.T.F:s bildarkiv.
Johannishus.
Wachtmeister, som av Skunckenberg och
Tromtö (Förkärla s:n, Blekinge län) 1712
gjorde ett fideikommiss för sin ätt. Nuv.
innehavare är greve A. Wachtmeister. Th.P.
Johannitorden (lat. Ordo fratrum
hospita-lio’rum hierosolymita’rum Sancti Johannis
Bapti’stæ), andlig riddarorden, leder sitt
ursprung från ett 1070 stiftat pilgrimshospital i
Jerusalem med Johannes Döparen som
skyddspatron. Efter l:a korståget och Jerusalems
erövring 1099 erhöll hospitalet ett kraftigt
uppsving. Dess brödraskap organiserades till en
början som munkorden efter Augustinus’ regel,
men redan mpt 1100-talets mitt
omorganiserades den av stormästaren Raymond de Puy till
riddarorden, som utom sjukvården hade
kampen mot de otrogna på sitt program. Den blev
Johannitriddare från Rhodos. Träsnitt på
titelbladet till Caorsin, ”Historia von Rhodis” (1513).
— 507 —
— 508 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
