Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jon-And, John - Jón Arason - Jonas, Justus - Jonasson, Olof - Jonatan - Jon Blund (Joga Blund) - Jondal - Jón Egilsson - Joner, jonier - Jones, Inigo - Jones, Sir William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JONES
ten för flera kostym- och scenuppsättningar
på teatrar i Stockholm och Göteborg.
Dekorationernas färgverkan understödes av en
omsorgsfull belysningsteknik. G. 1915 m.
målarinnan Agnes C 1 e v e-J. (f. 23/s 1876). K.E.S.
Jon Arason, isländsk biskop och förf. (1484
—1550). Ss. Islands siste katolske biskop (i
Hölar sedan 1524) förde J. en hänsynslös kamp
mot reformationen, vilket även ådrog honom
anklagelser för landsförräderi. Tillfångatagen
av sina motståndare, blev han 1550 avrättad.
J. anlade Islands första tryckeri (o. 1530) och
var en framstående diktare, som med ädel
form förenade varm och urspr. känsla, särsk.
i sina religiösa dikter. S.N.
Jonas, Justus, tysk teolog (1493—1555), en
av Luthers medhjälpare i reformationsverket,
verksam i Erfurt,
Halle, Wittenberg,
Eisfeld o.a., Luthers
följeslagare i Worms
och den, som höll
liktalet över honom.
Gentemot
Melanch-thon företrädde J. en
strikt ”lutherdom”.
J. har bl.a. övers,
skrifter av Luther
och Melanchthon från
latin till tyska samt
Augsburgska
bekän
nelsens försvar. J:s’ brevväxling utgavs 1884—
85. S.N.
Jonasson, Olof Georg, geograf (f. 22/i 1894),
1920 d:r phil. vid Clark university, Worcester,
U.S.A., 1927 docent i råproduktslära, 1929
lärare i ekonomisk geografi med
råproduktions-lära vid Handelshögsk. i Stockholm. Bland
J:s skrifter märkas ”The agricultural regions
of Europé” (doktorsavh., i ”Economic
geogra-phy”, 1925—26), ”Ekonomisk geografi med
varukännedom” (1929) samt ”Kaffet” (1932).
J. medarbetar under sign. O.Jsn i ”Svensk
uppslagsbok”. J.C.
Jo’natan. 1) J., Sauls son, Davids vän, sökte
förgäves medla mellan fadern och vännen (1
Sam. 20), stupade på Gilboa berg, vilken
händelse besjunges i 2 Sam. 1:19—27, som senare
tillskrivits David. — 2) J., Mattatias’ son, se
Mackabéer. G.Bsm.
Jon Blund (i dial. även J o g a B.), ett diktat
väsen, som för barnen framställes ss. upphov
till sömnlust el. sömn; hos oss omtalad åtm.
i slutet av 1600-talet. I Danmark i stället Ole
Luköje, i Holland Klaas Vaak (till vaak,
sömn-aktighet), i Finland bl.a. Nukku-Matti, d.v.s.
”Sömn-Mats”, o.s.v E.H.
Jondal, hd i Hordaland fylke, Norge, vid
Hardangerfjord; 233,07 kvkm.; 1,910 inv.
(1930). J.C.
Jön Egilsson, isländsk präst och historiker
(1548—o. 1634). Präst i Hrepohölar 1571—
1608, levde han sina sista år hos biskopen i
Skålholt, Oddr Einarsson. Här avskrev han
en del äldre historiska skrifter och
fullbordade sina ”Biskupaannålar”, en krönika om
biskoparna av Skålholt till 1587 (utg. i ”Safn
til sögu Islands”, 1, 1856). H.Bg.
Joner, j o n i e r, namn på en gammalgrekisk
folkstam, enl. den vanliga uppfattningen den
första av de till Grekland invandrande
stammarna. Dial.-rester i grekiskan ha visat, att j.
utgöra det äldsta skiktet i Beotien, Akaja och
Arkadien. Efter den akajiska vandringen
bodde de i Ättika, på Eubea och i vissa avsides
belägna delar av Peloponnesos. Dorerna drevo
dem slutl. från fastlandet (utom från Ättika
och Eubea) till Mindre Asien och Egeiska
havets öar. Namnet J. har först utbildats i
Mindre Asien (se Jon ien). N.V.
Jones [jåunz], I n i g o, engelsk arkitekt
(1573—1652), studerade i Italien och
över
Inigo Jones: Väggdekoration på engelskt
slott. Förslag.
förde till England Palladios storslagna
renässans; blev 1615 generalinspektör över
bygg-nadsväsendet i London. Hans mest bekanta
arbeten är där bankettbyggnaden i Whitehall
med kolonnhallar i två våningar; vidare delar
av Somerset house och kolonnaden kring
Paulskatedralen. Efter Palladios Villa rotonda
uppförde J. Villa Chiswick. ”Designs of L J.”
utgåvos av W. Kent 1727 (ny tillökad uppl. i
2 bd, 1770). E.W.
Jones [jäunz], Sir William, engelsk
orientalist (1746—94), 1783 överdomare i Calcutta.
J. är den indiska filologiens eg. skapare; han
bildade dess första vetenskapliga samfund,
Asiatic Bengal society (1784), utgav den första
vetenskapliga uppl. av en sanskrittext
(Kali-dasas ”Rtusamhara”, 1792) och var den förste,
som genom övers, gjorde sanskritlitteraturen
Uppslagsbok. XIV. ___ 545 ___
18
— 546 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
