Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jónsson, Finnur - Jónsson, Einar - Jonstorp - Jonzon, 1. Bror - Jonzon, 2. Bengt - Joos van Wassenhove - Joplin - Joppe - J:or - Jord - Jorda - Jordabalk - Jordabrev - Jordaens, Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDAENS
tet. J:s alstring är synnerligen omfångsrik.
Bland hans vetenskapliga undersökningar må
nämnas ”Kritiske Studier over....
Skjalde-kvad” (1884), ”De
ældste skjalde og
de-res kvad” (i
”Aarbö-ger for nordisk
Old-kyndighed”, 1896),
där han gentemot S.
Bugge framgångsrikt
försvarade de äldsta
skaldedikternas
äkthet, ”Det
norsk-is-landske skjaldesprog”
(1901),
”Norsk-is-landske kultur- og
sprogforhold i 9- og
10. årh.” (1921). Främst är han emellertid
textutgivare. Av de många texter, han utg. i
diplomatariska, kritiska el. populära uppl., äro
Egilssagan, Eddorna, Heimskringla, Nialssagan,
Eirspennill, ”Rimnasafn” o.s.v. Tillsammans
med L. Wimmer utgav han 1891 en fototypisk
uppl. av Codex Regius av den äldre Eddan.
Grundläggande genom sammanförandet av ett
stort, spritt material är hans eljest från vissa
håll starkt kritiserade samlade uppl. av all
bevarad skaldediktning: ”Den norsk-islandske
skjaldedigtning” (1908—15). Frukter av denna
intima förtrogenhet med den gamla litteraturen
blevo dels den oumbärliga handboken ”Den
oldnorske og oldislandske Litteraturs
Histo-rie” (3 bd, 1894—1902; 2 Udg. 1920—24), dels
ordboksarbeten (nya, helt omarbetade uppl. av
S. Egilssons ”Lexicon poèticum”, 1913—16 och
1931; ”Ordbog til.... Rimur”, 1926—28). —
Utmärkande för J:s forskarpersonlighet är en
utpräglad konservatism och en kritisk nykterhet,
som dock icke utesluter en viss
nationalroman-tisk inställning. E.No.
Jönsson [jåu’n-], Einar, isländsk
bildhuggare (f. 1874), utbildades i Köpenhamn och i
utlandet samt framträdde med fantasifulla,
stundom ytterligt uttrycksfulla kompositioner,
t.ex. ”Den fredlöse”, ”Draggy” (1907). J. har
på Island skulpterat flera monument, statyer
och byster. I Reykjavik är ett särsk. museum
upprättat för J:s arbeten och modeller. Sina
minnen utgav han i ”Myndir” (1925, med
talrika avbildningar av hans verk). E.W.
Jonstorp, s:n i Luggude hd, Malmöhus län,
vid Skälderviken; 28,49 kvkm., därav 27,46 land;
1,634 inv. (1932), därav c:a 250 i Tunneberga
bysamhälle; 23,88 kvkm. åker (87 °/o av
landarealen), 0,23 kvkm. skogsmark. En stor del
av socknen lyder under Krapperup. I J. ligger
S vanshalls (7 yrkes- och 3
binäringsfiska-re) och Rekekrokens (5 yrkes- och 3 binä-
ringsfiskare, 1930) fisklägen. — Pastorat:
Far-hult och J., Luggude n. kontrakt, Lunds stift.
M.P.
Jonzon. 1) Bror Alvar Samuel J., skolman
(f. 2O/io 1886), fil. d:r i Uppsala 1930; adjunkt
vid Uppsala högre allm. lärov. 1916, rektor vid
Uppsala enskilda lärov. 1920, undervisningsråd
och led. av Skolöverstyrelsen 1932. C.
2) Bengt Ivar Johannes J., den
föregåendes bror, präst (f. 19/2 1888), prästvigd 1915,
teol. lic. i Uppsala 1920, ungdomssekreterare hos
Sv. kyrkans diakonistyrelse 1918, l:e
sekreterare 1920, komminister i Gävle 1924, led. av
Kyrkomötet 1926, 1929, 1931. J., som tillhör
ungkyrkorörelsen, intar en ledande ställning,
särsk. i det kyrkliga ungdomsarbetet. E.Ltn.
Joos van Wassenhove [jås fan -häfa], se
Justus van Gen t.
Joplin [jå’plin], stad i s.v. hörnet av
Missouri, U.S.A.; 33,454 inv. (1930). Centrum för
bly- och zinkgruvorna inom Tri-state-distriktet
(se Förenta staterna, sp. 854). J.C.
Joppe, se J a f a.
J:or, förk. för junior.
Jord, se Jordarter.
Nationalek., sammanfattande benämning på
samtliga naturtillgångar, vilka tjäna som
element i produktionen, alltså åkerjord, skog,
vattenkraft, mineraltillgångar m.m. Termen
infördes av de klassiska nationalekonomerna,
vilka räknade med produktionsfaktorerna
arbete, kapital och j. T.E-r.
Jorda, elektrotekn., se J o r d n i n g.
Jordabalk, den huvudavd. av Sveriges rikes
lag, som behandlar förvärv av rättigheter till
fast egendom samt det skydd, dessa
åtnjuta. Benämningen j. användes redan i de
sv. medeltidslagarna och har ärvts från dem.
Av lagens ursprungliga j. återstå nu endast
mindre partier. Större delen har omreglerats
genom ny lagstiftning, bl.a. 1875 års
lagfarts-och inteckningsförordningar, 1907 års lag om
nyttjanderätt till fast egendom. Se A r r e n
de, Hyra, Inteckning, Lagfart, Ser
vitu t, Tomträtt. I huvudsak oförändrade
återstå eg. reglerna om jordaköp. E.K.
Jordabrev, äldre beteckning för köpebrev
o.a. åtkomsthandlingar till jord.
Jordaens [jå’rdäns], Jacob, flamländsk
målare (1593—1678), utbildades under A. van
Noort i Antwerpen, till vars förnämsta målare
— jämte Rubens och van Dyck — han snart
räknades, blev den mest typiske framslällaren
av den flamländska folkkaraktären, vare sig
hans bilder ha bibliska, mytologiska el.
allegoriska ämnen el. avse att vara direkta
”sede-bilder”. J. målar i stora, ofta nakna figurer,
särsk. svällande kvinnokroppar liksom Rubens,
— 557 —
— 558 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
