Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordaens, Jacob - Jordafång - Jordalkalier, jordmetaller, jordartsmetaller - Jordan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDAFÄNG
med vars lysande färgkraft han också tävlar
och som han i drastisk humor men icke i
rörlighet överträffar. Den behagligt rofyllda,
sensuellt betonade tillvaron är J:s område. Bland
hans tidigare arbeten märkas: ”Korsfästelsen”
(1617, Paulskyrkan, Antwerpen), ”Satyr bland
bönder” (München och Kassel), ”Allegori över
fruktbarheten” (Bryssel, bild se pl. vid
Allegori). Bland ämnen för genrebilder
framställde J. flera gånger (efter 1630)
”Bönskördens kungafest” el. ”Kungen dricker” (Wien,
Kassel, Paris etc.) och ”Som de äldre sjunga,
så skrika de unga” (Antwerpen, Paris, Berlin
etc.). Vidare må nämnas utmärkta porträtt
och gruppbilder, ss. ”Konstnären och hans
familj” (Madrid) och ”Prins Fredrik Henriks
triumf” (1652, Haag), samt bland hans sista
tavlor ”Jesus bland de skriftlärde” (1663,
Mainz). I Nationalmuseum, Stockholm, finnas
4 tavlor av J., bland vilka den äldsta är
”Herdarnas tillbedjan” (1618) och den mest
berömda ”Kandaules visar sin nakna gemål för
Gy-ges”; på övedskloster, Skåne, finnes ”Silenus
omgiven av backanter” (de fyra årstiderna) och
i Kunstmuseet i Köpenhamn flera bilder, bland
dem ”Färjan till Antwerpen” (från De Geerska
samlingen å Finspång), ”Ymnighetshornet
tillverkas” (signerad 1649) och ”Susanna och
gubbarna” (1653). — Litt.: M. Rooses, ”J:s’ Leben
J. Jordaens: Självporträtt. Uffizierna, Florens.
J. Jordaens: Satyren och bonden.
Galleriet i Kassel.
und Werke” (1906). — Bild se även pl. vid art.
Flamländskkonst. E.W.
Jordafång, äldre uttryck för förvärv av
äganderätt till fastighet och de olika sätten härför:
arv, köp, byte, gåva etc. Laga fång.
JordalkaTier, jordmetaller, j o r
d-artsmetaller, de tvåvärda metallerna
kalcium, strontium och barium.
Jorda’n (hebr. Jardèn, arab. Nahr
asch-Scha-rVa), Palestinas största flod och nuv. gränsflod
mellan detta land och Transjordanien. J.
rinner upp c:a 900 m.ö.h. på v. sidan av Djabal
asch-Schaich (Hermon) v. om Damaskus, där
dess källfloder hämta sitt vatten ur ett stort
antal källor vid bergets fot. J. följer sedan i
hela sitt lopp mot s. den stora syriska
gravsänkan. I det översta loppet heter floden Nahr
al-Hasbani ända till utloppet i den grunda sjön
Bahr-al-Hula (2 m.ö.h.). På den 16 km. långa
sträckan härifrån till Bahr Tabarija el. sjön
Gennesaret (208 m.u.h.) sänker sig J. 210 m.
och bildar därvid ett stort antal forsar och
fall. Vid utflödet ur sistn. sjö passerar J. den
basalttröskel, som bildat sjön genom att
dämma upp dalen, och flyter sedan ut i den djupa
gravsänkan al-Ghaur, vars mark består av
mäktiga lermärglar, i vilka floden skurit sig
djupt ned. al-Ghaurs bäcken har en gång varit
fyllt av Döda havet, men J. har med sina
sedimentmassor småningom fyllt igen större
delen av detsamma och flyttar fortfarande sitt
delta allt längre ut i sjön. J. flyter över
flodslätten med ett i hög grad slingrande lopp.
Bädden är kantad med en yppig halvtropisk
vegetation, men f.ö. är dalslätten på gr. av
den ständiga vattenbristen en öken, trots
markens stora bördighet. Slätten har fordom
delvis varit konstbevattnad, och man planerar att
ånyo med konstbevattning lägga densamma un-
— 559 —
— 560 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
