Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbrukslära - Jordbruksminister - Jordbrukspremiering - Jordbruksservitut - Jordbruksstatistik - Jordbrukstekniska föreningen - Jordbruksutskottet - Jordbävning, jordskalv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKSMINISTER
resp, bevattning, jordförbättring, gödsling och
växtodling. Hj.P.
Jordbruksminister, se
Jordbruksdepartement.
Jordbrukspremiering. Premiering av mindre
jordbruk anordnas av varje
hushållningssällskap enl. K. m:ts regi. 4/io 1929. Särsk.
uppmärksamhet ägnas åt åkerjordens avdikning
och brukning, gödselvården, husdjuren,
åbyggnaderna, bokföringen och husmoderns arbete.
Premie utgår i form av diplom, penningpris
el. premielån, vilka gäldas genom
förbättringsarbete. Statsanslag utgår till j. J.L-n.
Jordbruksservitut, servitut, som åvilar
jordbruksfastighet, t.ex. rätt till gångstig, fädrift,
vattenhämtning, grustäkt, bete, skogsfång. J.
(servitu’tes prædio’rum rustico’rum) ingå främst
i romerska rättssystemet, men funnos allmänt i
Sverige under bysamfällighetens dagar. Många
kvarstå även efter byarnas utskiftande el.
upp-kommo i samband därmed. E.K.
Jordbruksstatistik. En ordnad svensk j.
förskriver sig från 1865. Från detta år ingå årliga
berättelser över jordbruk och boskapsskötsel
under litera N i serien ”Bidrag till Sveriges
officiella statistik”. Från 1874 ingå även Kon.
bef:s årsväxtrapporter. 1913 omorganiserades
j. Statistiken bygger därefter till 1920 på
lokalundersökningar, varje år omfattande % av
riket. Resultaten ingå i serien ”Jordbruk och
boskapsskötsel”, som även innehåller årliga
uppgifter om skörden m.m., insamlade genom
sockenombud. Preliminära skörderesultat
lämnas i serien ”Årsväxten”. Under kristiden
utfördes ett antal husdjursräkningar och
arealinventeringar, för vilka redogjorts i
”Statistiska meddelanden”, ser. A. Fr.o.m. 1927
föreligger en ny plan för j. Vart 5:e år anordnas
en allmän jordbruksräkning. En
första sådan ägde rum 1927, en andra i
samband med 1933 års allmänna
fastighetstaxering. Redogörelse för den förstn. föreligger
i ”Jordbruksräkningen 1927”. Numera
anordnas även årliga representativa
undersökningar rörande åkerjordens användning och
kreaturens antal. Förutom ovan nämnda
årliga publikationer utgiver Statistiska
centralbyrån även årsredogörelserna:
”Mejerihantering” och ”Fiske”. 1930—32 anordnades
särsk. svinräkningar. J.L-n.
Jordbrukstekniska föreningen stiftades 1927
genom omorganisation av Sv.
motokulturför-eningen. Den har till ändamål att verka för
teknisk utveckling, för rationell tillverkning
och ändamålsenlig användning av maskiner
och elektrisk materiel inom jordbruket. I detta
syfte verkställer föreningen utredningar
rörande tekniska frågor och dessas ekonomiska
inne
börd samt söker därjämte att bland sv.
jordbrukare sprida kännedom om fördelarna av
tidsenliga mekaniska och elektriska hjälpmedel.
Föreningens adress är Ultuna, Uppsala. O-d.
Jordbruksutskottet, ett av riksdagens
ständiga utskott, upprättat 1909. Enl. R.O. § 43
skall J. taga del av statsverkspropositionen, i
vad denna angår jordbruksärenden, granska
densamma samt utreda och uppgiva
statsverkets behov för denna styrelsegren. I övrigt
avger J. yttrande och förslag rörande av
kamrarna hänvisade jordbruksärenden samt avger
förslag ang. från kamrarna hänvisade
lagstiftningsärenden gällande hushållning med
allmänna och enskilda skogar, jakt och fiske samt
vägar och skjutsväsende. Flertalet
jordlagstift-ningsärendén behandlas av sammansatt
lag-och jordbruksutskott. J. består av 16 led., 8
från vardera kammaren. J.L-n.
Jordbävning, jordskalv, är en av korta
våglängder bestående svängningsrörelse, vid
jordytan förnimbar ss. skakningar och stötar
och orsakad av plötsliga förskjutningar och
rubbningar i jordskorpan el. av vulkaniska
utbrott. Dessa rörelser kallas seismiska (av
grek. seismo’s, jordskalv) och läran om dem
seismologi. J.-frekvensen, uttryckt i
antalet skalv pr år och kvkm., el. den s.k. s e i s m
i-c i t e t e n är för olika områden starkt
växlande, liksom även skalvens styrka (intensitet) och
utbredning. Yttringarna vid jordytan bli därför
än katastrofala, än åter knappt el. ej alls
märkbara. Både seismicitet och intensitet äro
obetydligast inom geologiskt gamla områden, ss.
Fennoskandia, el. där berggrunden, ss. inom
den ryska plattan, legat orubbad och långt
utanför de orogena störningszonerna, men
starkast (enl. statistiska uppgifter 91,8% av alla j.,
vilka i sin tur uppskattas till c:a 10,000 pr år,
därav mer än ett hundratal svårartade) inom
det runt jorden gående ännu ej stabiliserade
Rämna bildad av jordbävningen i Kalifornien
J% 1906.
— 575 —
— 576 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
