Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbävning, jordskalv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBÄVNING
Fig. 1.
Seismogram upptecknat av seismografen i Wien vid jordbävningen i Japan den 7 mars 1927.
Den första fördarrningen eller förstöten P (överst t.v.) utgöres av en longitudinalvåg, som
ankommit längs den i tid kortaste vägen genom jorden. Den andra fördarrningen S representerar
transversalvågen. Först 25 min. efter rörelsens början inställa sig de första ytvågorna (L),
vilka begynna med lång period och relativt liten amplitud men så småningom förvandlas till vågor
av kortare period och maximal amplitud (M). Dessa sistnämnda förete oregelbundna
ansvällningar, emedan till stationsorten ankomma vågor, som gått olika vägar längs jordskorpan.
Därefter avtaga dallringarna på liknande sätt som de börjat. Ur skillnaden mellan de olika
dallringsgruppernas ankomsttid kan avståndet till jordbävningscentrum beräknas. Detta
seismogram visar tydligt på ett fjärrskalv.
tertiära bergskedjebältct, där samtidigt också
den nutida vulkanismen når sitt maximum.
Största seismiska aktivitet visa sålunda i
Europa Apenninerna, Sicilien och Balkan, i Afrika
den s.k. östafrikanska graven, i Amerika
Mexiko, Mellanamerika, Västindien och Anderna, i
Asien de ostindiska och ostasiatiska ökedjorna.
Orogenes (se d.o.), seismicitet och vulkanism
äro m.a.o. oskiljaktigt förbundna med varandra.
Inom nämnda jordens mest seismiska bälte
hålla j. jordskorpan i så gott som ständig, svag
darrning. De äro här även kända ss. utom-
Fig. 2.
Jordskalvsvågornas gång genom jorden. En
sättning tänkes ha inträffat vid H
(hypocent-rum), varifrån dallringar utgå åt alla håll,
en del längs jordytan, en del genom jorden
på olika sätt. Seismogram, upptagna i
jord-bävningshärdens närhet, registrera en grupp av
dallringar (huvudstöten), och man talar då om
ortskalv. Längre bort tillkomma utslagen av de
genom jordens massa fortplantade vågorna
i form av förstötar el. efterstötar;
seismografen säges då registrera närskalv eller fjärrskalv.
ordentligt våldsamma och förödande
naturkatastrofer. Så omkommo vid den japanska j.
1730 c:a 137,000 personer, vid j. i Messina 1908
c:a 83,000 och vid katastrofen i Tokyo och
Yokohama 1923 c:a 200,000. Flertalet under
senare tid till bävningshärden fixerade j. ha
emellertid visat sig tillhöra de till nämnda
veckzon gränsande oceanbottnarna (s.k.
havs-bävningar el. -skalv), vilka alltså äro särsk.
starkt seismiska, främst de submarina
kontinentalstupen, liksom också den i Atlantens mitt
framstrykande vulkaniska Atlantryggen. Vid
havsbävningarna drivas ofta väldiga, förödande
störtvågor in över låga, tätt befolkade kuster.
— En j. består vanl. av ett flertal, ofta
svärmvis efter varandra följande stötar, s.k.
bäv-ningssvärmar. J., iakttagbara utan
seismomet-riska instrument, benämnas ma kr
oseismiska, de övriga mikroseismiska. För
de förra äro för praktiskt bruk upprättade in
tensiletsskalor, bland dem De Rossi-Forels med
10 grader och Mercalli-Cancanis, 12-gradig och
bearbetad av A. Sieberg. Graderingen sker efter
lätt iaktlagbara j.-fenomen, ss. ljud- och
känselförnimmelser, inverkan på lösa husgeråd och
på byggnader o.d.
Mercalli-Cancanis jordbävningsskala.
(Siffror inom parentes angiva ungefärliga
motsvarigheter i De Rossi-Forels skala.)
1 (1) Mikroseismiska rörelser;
endast instrumentelit påvisbara.
2 (2) Mycket lätt jordbävning;
iakttages endast av ett fåtal personer,
vilka befinna sig i byggnaders övre
våningar.
3 (3) Lätt; som vagnsbuller, iakttages av ett
fåtal personer.
4 (4) Medelmåttig; klirrande och
knackande; iakttages av talrika personer
inomhus, av ett fåtal i det fria.
Uppslagsbok. XIV. ____ 577 ___
19
— 578 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
