Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordfrågan - Jordfästning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDFÄSTNING
ning även från annan enskild ägare, såvida ej
åtgärder för markens uppodlande vore att
förvänta. Odlad men vanhävdad mark skulle från
samma ägare kunna exproprieras. I det mest
vittgående förslaget föreslogs t.o.m., att då
jord icke på annat sätt kunde anskaffas, skulle
genom expropriation tillgripas odlad och i gott
stånd varande jord från större jordägare. Här
framträder det sociala kravet i j., formulerat
ss. rätt till jord för alla till jordbruk lämpade
medborgare. Jordkommissionens förslag
utsattes för häftig kritik synnerligast i de delar,
som riktade sig mot den enskildes rätt. Dess
omfattande jordprogram har endast delvis
genomförts. Den föreslagna expropriationen för
angivna sociala ändamål har helt avförts från
dagordningen. Efter några års provisorisk
lagstiftning genomfördes emellertid en
koncessionslag, begränsad till bolag och föreningar
men gällande för hela riket. Bestämmelserna
innehållas i Lag angående förbud
i vissa fall för bolag och
förening att förvärva fast
egendom av 18/b 1925. Härigenom upphörde
lagen av 4/s 1906 att gälla. Till förhindrande
av lagens kringgående har antagits Lag om
bulvanförhållande i fråga om fast egendom
av 18/e 1925. Efter ytterligare utredningsarbete
av jordsakkunniga antogs en allmän
arrendelag, innehållen i Lag om ändring i vissa delar
av lagen 14/a 1907 om nyttjanderätt
till fast egendom av 2 7/o 1927.
Norrländska arrendelagen bibehålies med vissa
modifikationer och utsträckes att omfatta jämväl
Värmlands län, hela Kopparbergs län samt
Örebro läns bergslag. Vidare har antagits en
för hela riket gällande vanhävdslag i
Lag om uppsikt å vissa jordbruk av 27/e 1927.
De mest anmärkningsvärda bestämmelserna
i denna nu gällande lagstiftning äro i
korthet följ.: Fast egendom: Förbud för
bplag, ekonomiska föreningar och vissa
stiftelser (lag av ®/b 1932) att å landet förvärva
sådan mark, som prövas vara erforderlig för
bärande av stödskog el. vara lämplig för
upptagande av självständigt jordbruk el.
nyodling till förut bestående jordbruk. —
Arrende: Å jord, som redan tillhör bolag och
förening el. kommit i händerna på ägare, som
icke är mantalsskriven å fastigheten och
använder denna för andra än
jordbruksändamål (spekulant), skyddas arrendatorns rätt
genom föreskrift om 15 års arrendetid, legans
utgörande i pengar el. naturaalster, jordägarens
skyldighet att hålla nödiga byggnader.
Bestämmelserna gälla endast arrendebruk om 4
—25 har. Inom det område, som faller under
norrländska arrendelagen, finnes dock icke
något förbud mot legans utgörande i arbete.
— Vanhävd: Ä fastigheter som ovan
(bolags- etc.), men ej utarrenderade, hålles
genom jordbrukskommission uppsikt över att
icke jordbruket vanskötes el. byggnaderna
förfalla. Vid utarrenderad fastighet äga
bestämmelserna giltighet endast å byggnaderna. — Slutl.
bör tilläggas 1926 års nya skifteslag, som
möjliggör sammanslagning av fastigheter för
bildandet av jordbruk av lämplig storlek.
Med tillsättandet av Sociala
jordutredningen 4/i2 1930 kommer j. i sitt 3:e
utvecklingsskede. Men läget är nu delvis ett
annat. Jordbrukskrisen kastar sin skugga över
frågan. Rätten till frilösning av
arrendejordbruk är ej längre ett så aktuellt krav, åtm.
i Norrland, och icke heller förbud mot
en kombination av arbetsavtal och
arrendeavtal. Situationen kräver fastmera en dylik
kombination. Bolagen avskräckas emellertid av den
15-åriga minimitidens tillämpning på arbetsavtal,
enär arrendatorn enl. arrendelagen är
berättigad till ersättning, om avtalat arbete uteblir.
Bolagen vilja därför i stor utsträckning sälja
sina arrendegårdar, men arrendatorerna ha
ingenting att köpa för. Sociala
jordutredningen föreslår bl.a. uttryckliga bestämmelser
därom att arrendatorns rätt till ersättning för
uteblivet arbete bortfaller, då ändrade
bärighets-förhållanden omöjliggöra arbetets erbjudande.
I vid årsskiftet 1932/33 avgivet betänkande
yrkar utredningen även på inrättande av en
särsk. lånefond för bildande av
småbruks-lägenheter. I första hand skulle därigenom
tillgodoses de norrländska skogsarbetarnas
trängande behov av en kombination mellan
skogsarbete och jordbruk. Fonden skulle
emellertid även stå öppen för lantarbetare,
småbrukaresöner samt mindre bemedlade i allm.
— Jfr även Jordlagstiftning.
J. har nu i Sverige varit aktuell under en
mansålder. En av de drivande krafterna vid
skapandet av vår jordlagstiftning har varit
Carl Lindhagen (se denne). — Litt.:
Betän-kanden avgivna av Sociala jordutredningen
(1932), Jordkommissionen (1920—23),
Norr-landskommittén (1904); A. Äström, ”Modern
jordpolitik” (1914). J.L-n.
Jordfästning, den kyrkliga ordningen för
begravning. I motsats till den antika
eldbegängel-seseden övertog kyrkan den judiska seden att
jorda liken. Den romerska medeltidskyrkans
begravningsritual omfattade ett flertal akter,
ss. likvigning, dödsvigilier, dödsmässa och den
eg. j. Den hade väsentligen karaktären av ett
handlande med den döde. Den evang.
begravningsritualen syftar i stället främst till de
efterlevandes uppbyggelse. I Olaus Petris
hand
— 605 —
— 606 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
