- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 14. Irland - Karlfeldt /
625-626

(1929-1955)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordskred, jordras - Jordskugga - Jordskyld - Jordslag - Jordslå - Jordsorkar - Jordstammar - Jordstjärna - Jordströmmar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JORDSTRÖMMAR

ovanliggande jordmassor, andra gånger den
fortgående sänkningen av vattenytan framför
en älvbrink, varigenom det av vattnet utövade
mottrycket minskas, vidare underminering av
brinkarna genom erosion m.m. Hit höra
flertalet katastrofartade j. i de norska men även
i vissa sv. (Göta-älvdalen) och finska älvdalar,
t.ex. j. i Værdalen 1893, då c:a 3 kvkm. odlad
mark med 10 gårdar gledo ut i Værdalsälven.
Uppdämningar och svårartade översvämningar
bli därvid en vanlig följd. Orsaken kan också
vara en påförd belastning, t.ex. i form av en
järnvägsbank el. kajanläggning, ss. flertalet av
de under senare tid rätt vanliga j. vid
järnvägslinjerna, mest i v. Sverige, utvisa. Mindre
omfattande j. i form av enkla strandras.
orsakade av vågerosion och underminering äro
därjämte vanliga vid branta kuster, t.ex.
Vi-singsö, Helgoland och engelska kusten. —
Inom bergstrakter med alpin natur, mer sällan
i Sverige men ofta i Schweiz, kan vittringsjord
m.m. jämte starkt sprickiga och förklyftade
bergmassor genom likartade yttre och inre
orsaker nedstörta (b e r g- el. f j ä 11 s k re d ) ocb
under förödelse utbreda sig i nedanför
liggande bebodda dalgångar, t.ex. 1806 i Schwyz,
då 15 mill. kbm. nedrasade och begravde 500,000
kvm. land med tre byar. G.Fn.

Jordskugga, se Förmörkelse:
månförmörkelser.

Jordskyld, årlig avgift, som av jords
innehavare stundom erlägges till jordägaren för en
längre tids — livstids el. ständig —
besittningsrätt till i regel mindre jordområde. J.
förekommer mest i städerna — där den även kallas
ägopenningar, jord- el. åkerskatt, åkeravrad —,
i fråga om brukare av stadens jordar, men
även på landet för mindre lägenheter, gatuhus
o.d. Jfr T o m t ö r e. E.K.

Jordslag består av mögelsvampar och bildas
på fuktiga bomulls- el. linnevävnader, då dessa
få torka utan tillräcklig luftväxling.
Mögelsvamparna bilda på tyget större el. mindre
svarta fläckar, vilka äro omöjliga att avlägsna.
För att förhindra j. prepareras segel o.d. med
antiseptica, ss. sublimat, blysocker samt vissa
garv- och färgämnen. C.-A.N.

Jordslå, se Grävödlor.

Jordsorkar, sammanfattande benämning på
vattensorkar, mellansorkar och på europeiska
kontinenten förekommande s.k. åkersorkar (se
Sorkar).

Jordstammar, bot., i jorden inneslutna
över-vintringsorgan, som icke bortfrysa under
vintern utan följ, vår utveckla nya skott. J., vilka
äro av 3 slag, rotstock, lökstam och knölstam,
förekomma särsk. hos enhjärtbladiga växter.

O.Gz.

Jordstjärna, Gea’ster, ett till buksvamparna,
fam. Lycoperda’ceæ, hörande släkte med
underjordisk, senare ovan substratet sig höjande
fruktkropp, vars yttre peridie vid mognaden
lossnar från det inre och brister upp stjärn-

Jordstjärna, Geas ter. Efter ”Die Wunder der
Natur”.

formigt, medan det inre i spetsen öppnar sig
genom en kägelformig mynning och ofta med
en hals sitter fästat vid det förra. I barrskog
och på sandmark förekommer G. corona’tus.

O.Gz.

Jordströmmar kallas elektriska strömmar,
som uppträda i jordens inre. Kännedomen om
j. och deras orsaker är ännu mycket bristfällig,
framförallt beroende därpå att undersökningar
av j. stöta på stora experimentella svårigheter.
Efter örsteds upptäckt av elektriska strömmars
inverkan på magneter (1820) började man söka
efter j., i det att man trodde sig därmed kunna
förklara uppkomsten av det jordmagnetiska
fältet. Att påvisa j. lyckades dock först efter
den elektriska telegrafens införande (1847). Vid
telegrafering förbindas i allm. den överjordiska
ledningstrådens ändpunkter på
avsändnings-och mottagningsstationen med metallplattor,
vilka nedgrävas i jorden. Härmed är även en
allmän metod för undersökning av j. given.
Inkopplas i ledningen en galvanometer, kan
närvaron av j. påvisas. För att undersöka
j. mellan mera avlägsna orter användas
fortfarande nästan uteslutande
telegrafledningar, medan på kortare sträckor särsk.
ledningar framdragits. Undersökningarna ha
visat, att till j:s uppkomst väsentl. två orsaker
kunna angivas. Genom förändringarna i det
jordmagnetiska variationsfältet induceras i
jorden elektriska strömmar (se J o r d m a g n
e-tism). Den andra orsaken är av luftelektrisk
natur och beror på de elektriska strömmarna

— 625 —

— 626 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jul 19 01:32:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-14/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free