Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Judas Iskariot - Judaskyss - Judas Mackabeus - Judaspengar, Judas’ silverpengar - Judasträd - Judasöra - Judéen - Judehatt - Judekristna - Judekörsbär - Judemission
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUDEMISSION
J. avbildas med kort, krusigt hår och skägg,
ofta rött, låg panna och starkt böjd näsa. Han
griper krampaktigt om penningpungen el., ss.
i nattvardscenen, efter maten (fisken). Ilär
framträder hans mörka figur, ss. på Lionardo
da Vincis tavla i stark kontrast mot
huvudgruppens ljusgestalter, Jesus och Johannes. I
scenerna, då Jesus förrådes och gripes,
representerar J. den hatfulla, upprörda stämningen
i motsats till Jesu upphöjda lugn. E.W.
Judaskyss kallas efter förebild av Judas
Iskariot, som med en kyss förrådde Jesus
(Mark. 14:44—45 med parallellställen), en falsk
vänlighet, som eg. avser att skada föremålet
för densamma. S.N.
Judas Mackabeus, se Mackabéer.
Judaspengar, Judas’ silverpengar,
art av växtsläktet Lunaria (se d.o.).
Judasträd, se C e r c i s.
Judasöra, Auricula’ria auri’cula judæ, en till
fam. Auricularia’ceæ hörande, på gamla
trädstammar, företrädesvis av hyll, växande
gelésvamp (se d.o.) med öron- el. mussellik,
brosk-artad, köttfärgad, i torrt tillstånd askgrå
fruktkropp, vars undre, ofta med ådror el. veck
försedda yta är beklädd med basidier, medan den
övre är korthårig. Vid groningen dela sig
sporerna genom tvärväggar och ge upphov till
ko-nidier. Svampen brukades förr i medicinen.
O.Gz.
Judéen är avlett av Juda (se d.o.) och
uppkom i grekisk-romersk tid ss. beteckning för
den provins, som bildades av s. delen av
Palestina. Stundom brukades J. även för hela
Palestina (Luk. 23:5 m.fl.). J. gränsade i n. till
Samarien, i s. till Iduméeh, i ö. till Jordan och
Döda havet; i v. gick J. ej fram till
Medelhavet. J. är ett bergland med vattendelaren
betydligt närmare Jordan än Medelhavet, vilket
har till följd, att dalarna i v. äro mer
lång-sluttande och fruktbara, småningom
övergående i Schefela el. det av kullar uppfyllda
landet mellan Juda bergsbygd och kustslätten
(ofta beteckning även för denna slätt), medan
bergen i ö. stupa brant ned mot Döda havet,
bildande den steniga och ogästvänliga Juda
öken. Berglandets kam ligger på en höjd av
800—1,000 m.ö.h. och har alltid utgjort
centrum även i kulturellt avseende. Här lågo de
förnämsta städerna: Hebron, Betlehem,
Jerusalem m.fl. I äldre tider var J. uppodlat i långt
större utsträckning än f.n. G.Bsm.
Judehatt, se Judemärke.
Judekristna kallades de till kristendomen
omvända judarna i de urkristna
församlingarna. Dessa j. följde alltjämt Mose lag och
fordrade även, att till kristendomen omvända
hedningar delvis skulle göra detsamma. Om
Väg genom Juda öken.
spänningen mellan j. och hednakristna se
Apostlakonventet. S.N.
Judekörsbär, judekörs, japanska
körsbär, Phy’salis alkeke’ngi, den art av
detta till fam. Solana’ c eæ hörande, huvudsaki.
amerikanska växtsläktes 45 arter, vilken
utbreder sig över Europa och Asien. J. är en intill
60 cm. hög, flerårig ört med motsatta,
äggrunda blad, små, ensamma i bladvecken
sittande, vitaktiga blommor och skarlakansröd, ätlig
bärfrukt, omgiven av ett starkt uppblåst,
mön-jerött foder. J. odlas ss. prydnadsväxt. — Bild
se sp. 675. A.V-e.
Judemission. Den äldsta j. var
urkristendomens. Medeltidskyrkans inställning till
judarna kan karakteriseras med orden: tvång och
svärdmission. J. i modern mening möta vi
först med pietismen, där initiativet togs av
prof. Callenberg i Halle med hans berömda
Institutum judaicum (se d.o.). Under 1800-talet
gick England i spetsen med ett 20-tal sällskap,
däribland det tidigaste och främsta London
society for promoting christianity among the
Jews (1809). Förutom England ha Tyskland
och Skandinavien gjort de största insatserna
I Tyskland grundades 1849 Bayrischer Verein,
där ledningen togs av Fr. Delitzch (se denne),
känd- för en ypperlig övers, av N.T. till
hebreiska. Resultaten av j. ha i stort sett varit obe-
Uppslagsbok. XIV. ___ 673 ___
22
— 674 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
