Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Judendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUDENDOM
Påskfesten i ett franskt judiskt hem på
1700-talet. Samtida kopparstick.
talade högtiderna, som alla bestämmas efter
månens nytändning och firas från solnedgång
till solnedgång. Då nymånen iakttagits,
meddelades detta tidigast genom ljussignaler på
bergen, senare genom budbärare, men då det
kunde dröja, innan underrättelsen spred sig
till de avlägset boende, firade judarna
utanför Palestina för säkerhets skull alla högtider,
utom försoningsdagen, i 2 dagar, en sed, som
alltsedan bibehållits. De mosaiska högtiderna
äro: 1) på våren: påskfesten (hebr. passah,
rättare: pesach), det osyrade brödets fest, firad
15—22 nisan (se d.o.) till minne av uttåget ur
Egypten, och veckofesten, 7 veckor
senare, till minne av uppenbarelsen på Sinai, bägge
urspr. skördefester; 2) på hösten, i månaden
tischri (se d.o.): den 1—2 nyårsfesten (då
man blåser i schofar, ”basun”, eg. vädurhorn),
den 10 försoningsdagen (hebr. jom
kippar), årets viktigaste högtid, sträng fastedag,
15—21 lövhyddofesten, skördefest, vars
3—6 dagar, liksom påskfestens, firas mindre
strängt. Senare tillkommo: slutfesten el.
Lövhyddohögtiden i ett franskt judiskt hem.
Stålstick 1724.
Torafesten den 22 tischri, P u r i m den
14 adar (se d.o. och jfr Esters bok 9:20—32)
och tempelinvigningsfesten (1 Mack.
4) under 8 dagar fr.o.m. den 25 kislev (se d.o.)
samt några fastedagar till åminnelse av
dystra historiska minnen, i sht den 9 ab (se
d.o.) templets förstöring. — Under templets tid
vallfärdade man vid de 3 skördefesterna tiJ
Jerusalem; under mellantiderna fick i tur och
ordning en liten del av folket från landsorten
stanna i Jerusalem för att bevista
offergudstjänsterna. Jerusalems och templets förstöring
medförde ingen väsentlig förändring av j.
Redan förut bodde en stor del av det judiska
folket i andra länder (se Judar, historia) och
hade där byggt synagogor. De dagliga
tempeloffren voro i dessa ersatta med böner: morgon-,
middags- och aftonbönerna, vartill på
sabbats-och festdagar kom en tilläggsbön, mussaf.
Kärnan i dessa utgjordes av Schema Israel (”Hör,
Israel”, 5 Mos. 6:4—9, 11:13—21; 4 Mos. 15:37
Gammal judisk begravningsplats från
1500-talet i Wien.
—41) och Schemone esre (eg. ”18”, näml,
lovprisanden). Gudstjänsten utfylldes på alla
sabbater och högtider med recitation av psalmer
och liturgiska hymner, skriftläsning och
-utläggning. Utom ett stycke ur Tora (se d.o.), som
efter hand genomlästes under årets sabbater
samt mån- och torsdagar (forna
marknadsdagar), förekom även uppläsning av haftara (se
d.o.) samt predikan på landets språk av någon
skriftlärd. Dessutom välsignade kohannim
(Arons ättlingar, ”prästerna”) det övriga
folket. Någon annan prästerlig funktion ha
aroni-terna aldrig utövat utanför templet, ej heller
har något eg. prästerskap funnits förrän under
nyaste tiden (samt inom chassidismen, se d.o.);
rabbi var blott hederstiteln för en skriftlärd.
De skriftlärde vid högsk. bemödade sig om
att i förskingringen fastställa tillämpningen av
Moseböckernas 613 bud cch förbud, att tolka
lagen efter folkets ställning i främmande land.
— 677 —
— 678 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
