Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavien - Musik - Konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUGOSLAVIEN
miskt och metriskt behandlas obundet, endast
med hänsynstagande till ordens tonvikt. Det
västeuropeiska tonalitetsbegreppet är
främmande för dessa melodier. Rent lyriska visor äro
sällsynta; däremot förekomma i stort antal
legender och hjältesånger, som till ledsagning av
stråkinstrumentet gadulka (gusle) föredragas av
kringvandrande folksångare. Medan dessa i
sina sånger röra sig inom ett mycket
begränsat tonomfång, finns det å andra sidan
ballader med en rikt utvecklad melodik. Serberna
ha även intressanta dansvisor, som bruka
spelas på säckpipan, gaida. Hos de jugoslaviska
tonsättarna spåras givetvis inflytelserna från
studieåren vid västeuropeiska musikskolor; de
anknyta dock ofta medvetet till sina länders
folkton. F.S-l.
Konst. De s. och v. delarna av J. kommo i
beröring med den grekiska kulturen;
sengrekiska skulpturverk ha också anträffats vid
grävningar de sista åren. Under den romerska
tiden utvecklades en rik konstverksamhet särsk.
i Dalmatien (se Dalmatisk konst), där
Split (Spalato) blev residensstad för
Diocletia-nus. I det närbelägna Solin (Salonæ) har en
dansk exp. nyligen utgrävt ett av hallar
omgivet tempel m.m. Här fortsatte också den
gammalkristna konsten på klassisk grund; en
mängd basilikor och även centrala
kyrkobyggnader av flera olika typer (från
300—600-talen) ha påträffats i n. Dalmatien. Också i
s. Serbien finnas gammalkristna centra, t.ex.
i Stobi, där utgrävningar pågå. De v. delarna
av J. blevo sedan påverkade av n. Italien, vars
konst återklingar både i Dalmatien och
Kroatien, där dock från gammalkristen tid det
centrala kyrkosystemet delvis bibehölls. I valv
och bågar gjorde gotiken sitt intåg också i J.
I dess s. och ö. delar härskade emellertid den
bysantinska konsten, och under
1100—1300-talen utvecklades här ett glänsande kyrkligt
måleri (ex. i klosterkyrkan i Visoki-Decani
från 1300-talets förra del). Under den turkiska
tiden byggdes praktfulla moskéer t.ex. i Sera-
Från klosterkyrkan i Deèani, Serbien.
jevo och Jajce (Bosnien). I den västerländska
renässansrörelsen deltog också J., särsk. dess
v. delar, varifrån flera framstående konstnärer
kommo till Italien. En betydande folkkonst
utvecklar sig i sht i Kroatien och Slovenien, rik
på det textila området, med vävnader, stickerier
och applikationer i rött och gult i sirliga
mönster å folkdräkten. Under 1600- och 1700-taIen
gör barocken sitt intåg från Österrike. En
provinsiellt betonad porträttkonst framträder även.
Från 1700-talets slut börjar ett större måleri
uppväxa (med D. Avromié m.fl.). Från
Hall vid det romerska templet i Salonæ (Dalmatien), utgrävd av en dansk expedition
1923, undersökt och rekonstruerad av E. Dyggve.
— 703 —
— 704 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
