Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juhlin-Dannfelt, 2. Herman - Juhlin-Dannfelt, 3. Carl - Juist - Juiz de Fora - Juju - Jujuba - Jujuy - Jukagirer - Jukkasjärvi - Jukkasjärvi lappmarks tingslag - Jukkasjärvi revir - Jukon - Juktån, Juktälven - Jul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUIST
skrivit ”Lantmannens uppslagsbok” (1923).
J.-D. fick 1897 prof:s titel. Hj.P.
3) Carl Georg J.-D., den föregåendes
brorson, kommunalman (f. 30/a 1880), jur. kand.
1903, ombudsman i Stockholms
intecknings-garanti-a.-b. 1909, borgarråd 1920—26,
direktör i Städernas allmänna brandstodsbolag
sedan 1926, vice ordf, i stadsfullmäktige 1927—
31. J. tillhör Statens organisationsnämnd
sedan 1920. T.E-r.
Juist [jyst], ö bland Ostfrisiska öarna i tyska
prov. Hannover, /. om Norderney; 16,8 kvkm.;
776 inv. (1925). Stor badort,
räddningsstatio-ner för skeppsbrutna. K.E.B.
Juiz de Fora [zoi’z öa få’ra], stad i
Brasilien, 130 km. n. om Rio de Janeiro; med
förstäder 131,601 inv. (1928). 760 m.ö.h. J. har
ett flertal jute- och bomullsfabriker. K.E.B.
Juju kallas, särsk. i Nigeria och
angränsande europeiska kolonier, de vita och negrerna
emellan så gott som allt, som har med
infödingarnas religion el. magi att skaffa,
dans-masker, demonbilder, amuletter o.d.
Offertemplen kallas jujuhus och de heliga träden
jujuträd. J. är sålunda en kollektivbenämning,
vilken bland infödingarna ersättes med en
mängd olika specialuttryck. G.B-r.
Juju’ba, växtsläkte, se Z i z y p h u s.
Jujuy [zozo’j], prov, i n.v. hörnet av
Argentina; 43,267 kvkm.; 94,000 inv. (1930).
Västligaste J., som ligger inom Atacamaöknen,
intages av stora saltstäpper. J. genomdrages av
flera bergskedjor med 3,000—4,000 m. höjd,
t.ex. Sierra de Zenta i ö. Sommarregnen skapa
inom större delen av J. ett parklandskap. I
floddalarna bedrives sockerodling. Huvudort
är Jujuy, 1,260 m.ö.h.; 15,000 inv. (1928), vid
Rio Grande Jujuy, biflod till Rio Bermejo
inom Paranas flodområde. Genom J. går
järnvägen Tucuman—La Paz. K.E.B.
Jukagi’rer, gammalsibirisk (paleo-asiatisk)
folkstam i n.ö. Sibirien, fiskare och
renskötare. De ha splittrats av tunguser, tjuktjer och
jakuter och utgöra nu blott ett halvt
hundratal. På somrarna bo de i tält, på vintrarna i
blockhus. Till namnet kristna, äro de ännu
schamanister. G.B-r.
Ju’kkasjärvi, Sveriges näst nordligaste s:n i
Lappland, Norrbottens län, sträcker sig tvärs
över landskapet och når i s. till Kalix älv;
14,136,75 kvkm., därav 13,181,io land; 18,443 inv.
(1932), därav i Kiruna municipalsamhälle 11,230
inv. och i Vittangi kapellförsamling 3,001 inv.
Åkern utgör endast 6,oi kvkm. och slåtteräng
73,18 kvkm. (1927). Endast en liten del av ö.
J. ligger nedanför odlingsgränsen, som går
mellan J. och Vittangi kyrkbyar. Mer än hälften
av J. når över barrskogsgränsen. Skogsmarken,
Ur S.T.F:s bildarkiv.
Jukkasjärvi kyrka.
2,111,74 kvkm., upptager endast 16,o°/o av
landarealen. Inom J. ligga Vadvetjåkko och Abisko
nationalparker. Redan 1611 uppfördes en
kyrka i J. Den nuv. är från 1726. — J. bildar J.
lappmarks tingslag. — Pastorat: J. och
Vittangi, Luleå stift. G.N.
Jukkasjärvi lappmarks tingslag, omfattar
Jukkasjärvi s:n och tillhör Gällivare domsaga
(tingsställen: Vittangi och Kiruna). G.N.
Jukkasjärvi revir, adress Kiruna, tillhör övre
Norrbottens distrikt och omfattar Jukkasjärvi,
Karesuando samt del av Gällivare socknar av
Norrbottens län. Areal (1930): statsskogar
177,968 har, varav 90,577 har produktiv mark,
övriga allmänna skogar 254,080, resp. 105,961
har; enskildas skogar under inskränkt
disposition 121,112, resp. 64,619 har. 1930 års
avverkning å statsskogar 23,154 kbm. Reviret är
delat i 5 bevakningstrakter. E.S.-P.
Jukon [jö’kån], geogr., se Yukon.
Juktån, J u k t ä 1 v e n, v.-biflod till Umeälv,
upprinner i fjälltrakterna i Sorsele s:n och
mynnar 40 km. s.ö. om Stensele.
Vattenområde 2,470 kvkm., längd 170 km.,
medelvatten-effekt inom området 66,500 hkr. S.E-s.
Jul (fsv. iul, isl. jöl, angelsax. ge(o)hhol, géol,
jfr den gotiska avledningen (fruma) jiuleis,
julmånad, och det finska lånordet joulu-, av
mycket omstridd och ej klarlagd härledning.
Den gamla och stundom ännu i
icke-språk-vetenskapliga arbeten antagna släktskapen med
hjul är otänkbar), våra hedniska förfäders
midvinterfest, vars namn i Skandinavien övertagits
av Jesu födelsefest. Om hednisk j. vet man
föga mer, än att den firats för gott år och att
en viktig beståndsdel var julölet, varmed man
drack gudarnas minne, vilket överflyttades till
— 707 —
— 708 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
