Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julianus, 2. Flavius Claudius (avfällingen; romersk kejsare) - Julien, Stanslas - Julienne - Julier - Juliministären - Julimonarkien - Julin, von, ätt - Julin, 1. Albert Lindsay von - Julin, 2. Jacob von - Juliordonnanserna - Julirevolutionen 1830 - Julis - Juliska Alperna - Julita (socken) - Julita (Julitagård)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JULITA
sen). — Litt.: G. Boissier, ”La fin du
paganis-me” (2 bd, 1891); J. Geffcken, ”Kaiser Julian”
(1913). I.H.
Julien [zylja’], Stanislas, fransk sinolog
(1797—1873), prof, vid Collège de France,
Paris, blev på många områden en banbrytare
inom Kinaforskningen, främst genom sina
många exakta och skarpsinniga tolkningar av
kinesiska texter. Bland dessa märkas den
kinesiske buddistiske pilgrimen Hüan-tsangs
memoarer samt en rad romaner, noveller och
dramer från medeltid och äldre nyare tid. Av
stor betydelse blev J:s ”Syntaxe nouvelle de
la langue chinoise” (2 bd, 1869—70). B.K.
Julienne [zyljä’n], trådfint ituskurna
(torkade) grönsaker. — Juliennesoppa, klar
köttsoppa med j.
Julier [jö’-], pass i Graubündenalperna,
Schweiz, mellan Oberengadin och
Oberhalb-stein, 2,287 m.ö.h. Över J. går sedan
urminnes tider vägen Silvaplana—Tiefencastel. O.P.
Juliministären, i Danmark namn på A. W.
Moltkes (se denne) 3:e ministär 13/i 1851—18/io
1851.
Julimonarkien kallas den efter
julirevolutionen upprättade orléanska monarkien, se
Frankrike, historia, och Ludvig Filip.
Juli’n, von, finländsk ätt. Bergsrådet,
innehavaren av Fiskars bruk Johan Jacob J.
(1787—1853) adlades 1849 von J.; hans
sonsöner äro J. 1) och 2). C.
1) Albert Ludvig L i n d s a y v. J.,
indu-striidkare (f. 1871), disponent i Fiskars a.-b.
1904—06, verkst. direktör där sedan 1906, var
ordf, i Finlands industriförbund 1921—26 och
är sedan 1919 ordf, i Finlands
metallindustriförening; bergsråds titel 1921. C.
2) Rolf J a c o b v. J., den föregåendes kusin,
industriidkare (f. 1881), verkst. direktör i bl.a.
A.-b. Kaukas fabrik sedan 1912, ordf, i Finska
sågverksägareföreningen, Finska
cellulosaföreningen och förvaltningsrådet för
Träförädlingsindustriernas i Finland centralförbund. J. var
ordf, i den för åstadkommande av
handelsfördrag med Sverige 1918 tillsatta delegationen
och i den 1919 till England, Frankrike, Italien
och U.S.A. utsända handelskommissionen samt
är medl. av det 1929 tillsatta ekonomiska rådet;
bergsråds titel 1928. E.Ed.
Juliordonnanserna, se
Julirevolutionen.
Julirevolutionen 1830, i Frankrike, vilken
medförde den äldre bourbonska kungaättens
fall, framkallades av publicerandet av de fyra
påbud (”juliordonnanserna”), som Karl X
under påtryckning av sina ultrarojalistiska
ministrar undertecknade och vilka upphävde
tryckfriheten, förklarade kammaren upplöst,
ändrade vallagen till de rikas förmån och
sammankallade valmännen till sept. Denna
kränkning av konstitutionen framkallade motstånd
från de borgerligas och intellektuellas sida, vil
ka sedermera lyckades rycka
förstadsbefolkningen med sig. Z1h och 23h restes barrikader
på gatorna. Striden varade två dagar.
Mar-mont, de rojalistiska truppernas försvarare,
måste slå till reträtt, och de upproriska blevo
herrar över Paris. Thiers och Talleyrand
före-slogo de rojalistiska liberalerna att uppsätta
som kandidat till kungavärdigheten hertigen
av Orléans, huvudman för den yngre grenen av
bourbonerna, härstammande från en son till
Ludvig XIII. Karl X abdikerade till förmån
för sin sonson, greven av Chambord, men för
sent. Hertigen av Orléans utropades till
konung under namn av Ludvig Filip I. Det
rojalistiska partiet splittrades i två grupper:
legi-timister, vilka förblevo trogna den äldre
bourbongrenen, och orléanister. G.Lw.
Julis, fisksläkte, se Påfågelfisk.
Juliska Alperna, se Alperna, sp. 757.
Ju’Iita, s:n i Oppunda hd, Södermanlands
län, s.ö. om Hjälmaren, ö. om öljaren; 163,85
kvkm., varav 152,12 land; 4,336 inv. (1932; 29
inv. pr kvkm.); 43,36 kvkm. åker (1927; 28,5%
av landarealen), 90,ie kvkm. skogsmark.
Egendomar: Julita gård, Äs, Fågelsta och
Gimmer-sta. — Pastorat i Oppunda v. kontrakt,
Strängnäs stift. — Kyrkan har långhus, med
1500-talsmålningar, från medeltiden; är senare
ombyggd och restaurerad 1905. — Vid Säby vid
sjön öljaren låg J. el. Säby cistercienskloster,
anlagt o. 1180, med stora jordegendomar. Dess
donationer indrogos av Gustav Vasa.
K.E.B.;Th.P.
Julita (J u 1 i t a g å r d), gods i J. s:n,
Södermanlands län; areal med underlydande c:a
2,800 har; taxeringsvärde c:a 1 mill. kr. Slottet
är av sten i 3 vån. från 1744, med dyrbara in-
Ur S.T.F.s bildarkiv.
Julita gård.
— 717 —
— 718 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
