Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jungstedt, 1. Hugo - Jungstedt, 2. Axel - Jungstedt, 3. Mathilda - Jungstedt, 4. Kurt - Jung-Stilling, Johann Heinrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUNG-STILLING
major, t.f. chef för 4:e arméfördelningen 1910,
ord. chef 1911, inspektör för militärlärov. och
generallöjtnant 1917,
avsked 1919. J. var
lärare vid Art.- och
ingenjörhögsk. 1890
—99, chef för
Lant-försvarsdep:s kom-mandoexp. 1899—
1900 och för
Krigs-högsk. 1900—02,
överkommendant för
Stockholms garnison
1910—16 och 1918,
militär led. av
Högsta domstolen 1915—
24 och ordf, i direktionen för Arméns
pensionskassa 1918—23. Han har dessutom
varit ordf, i och led. av ett stort antal
kommittéer, bl.a. ordf, i värnpliktskommissionen 1906
—07, kommissionen för flyg- och
ballongvapnens, luftförsvarets m.m. ordnande 1917—22
och led. av militära kontrollkommissionen på
Åland. J. har idkat en flitig militär
förf.-verk-samhet och utg. bl.a.: ”Historisk öfversikt af
Sveriges befästningsväsende 1523—1899” (1899),
”Kriget mellan Tyskland och Frankrike 1870
—71” (1898—1900), ”Försvars-anfallsstriden i
fältkriget” (1918), ”Krigsväsendets tekniska
utveckling under det 19:e årh.” (1921) och
”Flygvapnets uppkomst och utveckling” (1925). E.Bz.
2) Axel Adolf Harald J., den föregåendes
kusin, målare (f. 17/s 1859), utbildades hos
Per-séus och vid Konstakad., väckte
uppmärksamhet med den kraftfullt realistiska duken ”1
stenbrottet” (1886, Nationalmuseum) och
utförde sedan ”Strömmingsfiske” (1888, Göteborgs
museum) m.m., vidare plafondmålning i Kungl.
teaterns vestibul (1907) m. fl. dekorativa
målningar samt en mängd omsorgsfullt utförda
porträtt. Självporträtt i Konstakad. (1897).
Under ett par årtionden verkade J. som prof, vid
Konsthögsk. i Stockholm. E.W.
3) M a t h i 1 d a J., den föregåendes syster,
operasångerska (1864—1923), utbildades 1884—
88 i Stockholm hos J. Günther och Fr. Arlberg
(sång) samt S. Hebbe (plastik). Efter
engagemang vid Kungl. teatern, där hon gjorde
sin eg. debut 1889 som Bergadrottningen i
”Den bergtagna”, bedrev J. sångstudier för
Mme D. Artot i Paris 1890—91, var därpå en
säsong knuten till St. teatern i Göteborg,
sedan åter vid Kungl. teatern, vars scen hon
tillhörde till 1910, frånsett kortare
gästspelsperio-der i Köpenhamn och Kristiania och ett par
års anställning vid Oscarsteatern (1906—08).
Hennes voluminösa och klangfulla
mezzosopran utbildades ytterligare av Zur Mühlen
Mathilda Jungstedt som Carmen.
i London, och J. hade under följ, år flera
uppmärksammade gästuppträdanden på Kungl.
teatern. Hon vann stort erkännande icke
endast för sin kultiverade sångkonst utan också
för sitt dramatiskt uttrycksfulla spel. J:s bästa
roller voro bl.a. Leonora, Orfeus, Carmen,
Delila, Amneris i ”Aida”, Ortrud i ”Lohengrin”,
Valkyrian och Cherubin i ”Figaros bröllop”.
G.m. 1) 1891—99 regissören E. Linden, 2) 1905
konstnären F. E. Reuterswärd (f. 1878). G.J-n.
4) Kurt J., den föregåendes son, tecknare
och dekoratör (f. 21/s 1894), studerade hos Carl
Wilhelmson, Henrik Sörensen och
Wold-Thor-ne samt vidare i utlandet. J. framträdde först
som målare i konstruktivt kubistisk stil men
har senare särsk. gjort sig bemärkt som
dekoratör för bl.a. fartygen ”Kungsholm” (1928)
och ”Drottningholm” (1929), de senare
realistiska jaktbilder mot silvergrund, samt för
Valands festsal i Göteborg (1932). J:s ill. för en
mängd böcker av sv. och franska förf, utmärka
sig genom koncentrerad formgivning och fin
blick för det tidstrogna i miljö och typer. G.V.
Jung-Stilling [jop-], Johann Heinrich,
tysk mystiker (1740—1817). Sedan han prövat
olika slag av kroppsarbete, lyckades J.-S. få
tillfälle att studera medicin i Strassburg. Där
gjorde han bl.a. bekantskap med Goethe, som
i ”Dichtung und Wahrheit” givit en fin analys
av J.-S:s väsen. Efter att en tid ha verkat som
— 731 —
— 732 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
