Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jung-Stilling, Johann Heinrich - Juni - Junigrundlagen - Junimea - Junimister - Junior - Juniperus - Junius - Juniusbreven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUNIUSBREVEN
Kurt Jungstedt: Illustration till Maupassaut,
”La maison Tellier”.
ögonläkare ägnade sig J.-S. åt
nationalekonomiska studier och blev 1804 prof, i Heidelberg.
Mest känd blev han genom sina mystiska, ofta
krasst spiritistiska skrifter, varibland märkas
”Der graue Mann” (1795), ”Scenen aus dem
Geisterreiche” (1797—1801), ”Apologie der
Theorie der Geisterkunde” (1808; sv. övers.
”Försvar för andeläran”, 1812) och
”Sieges-geschichte der
christ-lichen Religion”
(1799; sv. övers.
”Kristna religionens
seger”, 1806), vars
sammanställning av
tidshändelserna med
Uppenbarelseboken
gjorde starkt intryck
på bl.a. Gustav IV
Adolf. Av bestående
värde är den
självbiografi, han redan
1777 började
publi
cera, och som, tillökad med en rad
följdskrif-ter, utkom ss. ”H. S:s Leben” (5 bd, 1806;
förkortad sv. övers. 1920). J.-S:s ”Sämmtliche
Werke” utkommo i 14 bd 1835—38; ”Briefe”
1905. — Litt.: L. Reidel, ”Goethes Anteil an
J.-S:s Jugend” (1907); G. Stecher, ”J.-S. als
Schriftsteller” (1913); E. Briem, ”Spiritismens
historia” (1922); W. Jörn, ”J.-S.” (1923). A.Bd.
Juni (lat. Ju’nius, gammalt sv. namn
Sommarmånad), den 6:e mån. i den julianska och
den gregorianska kalendern. I den äldre
romerska kalendern med blott 10 mån. var juni
den 4:e. Beträffande namnets ursprung råder
oklarhet, trol. uppkallad efter Juno, el. L.
Ju-nius Brutus, den ene av Roms första konsuler.
M-t.
Junigrundlagen, Danmarks rikes grundlag av
5/« 1849, avlöste som Danmarks
fundamentallag enväldets Kongelov (se d.o.) av 1665. Jfr
Danmark, sp. 1,013. Fl.D.
JunFmea, se Junimister och C o
n-vorbiri literar e.
JunimFster, ungkonservativt parti i
Rumänien, bildat vid början av 1880-talet under
ledning av P. Carp (se denne). Namnet antogs
efter den 1863 grundade litterära föreningen
Junimea (”ungdom”). J. arbetade för
anslutning till trippelalliansen och västerländsk
kultur över huvud, för en aktiv socialpolitik
samt för en agrarreform. Partiet deltog i
regeringsbildning 1888 (—89) men uppgick 1891
i det gammalkonservativa partiet
(”bojarpartiet”). Th.
Ju’nior (lat. komparativ till ju’venis, ung),
den yngre, tillagt till en persons namn för
att skilja honom från en äldre (se’nior), förk.
j:r, j:or, jun., motsvarande ”d.y.”; i
firmabeteckningar m.m. — I univ:s nationsföreningar
om medl. av den andra åldersklassen; jfr N
o-vitie, Recentior och Senior. — J.
kallas efter angelsaxisk förebild medl. av en
kristlig ungdomsförening, i regel under frikyrklig
el. sekterisk ledning. — J., i motsats till
senior, är idrottsman, som ej uppnått viss ålder
el. vid tävlingar erövrat vissa pris. Varje
specialidrott har sina särsk. j.-bestämmelser. I
allmän idrott t.ex. är den j., som ej vid
allmän el. j.-tävling uppnått resultat, som
medfört rätt till standardmedalj i brons i
mäster-skapstävling. Dock är han j. intill det år, han
fyller 18 år, såvida han ej vid distrikts- m.fl.
mästerskapstävlingar segrat i någon gren, då
han upphör att vara j. i denna gren. Fr.o.m.
det år han blir 25 år, får han icke tävla som j.
S.N.;E.H.;O.K-gh.
Juni’perus, barrträdsläkte, se E n.
Ju’nius, fornromersk adelsätt, till vilken bl.a.
hörde familjerna Brutus (vars ryktbaraste medl.
var M. J. Brutus, se denne) och Silanus (se
d.o.).
Ju’niusbreven (eng. The letters of Junius),
en följd brev, publicerade av signaturen
Junius i Londontidn. ”Public advertiser” under
tiden 1769—72. Deras syfte var att
misstänkliggöra hertigens av Grafton och Lord Norths
ministär samt framhäva Chatham som den
— 733 —
— 734 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
