Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jurasystemet, juraformationen, jura - Jurasystemets fauna - Jurasystemet i Skandinavien - Juridik - Juridiska föreningen i Finland - Juridiska föreningen i Sverige (Sv. juridisk förening) - Juridiska föreningens tidskrift - Juridisk person - Juridisk stil - Juridiskt arkif - Jurien de la Gravière, Jean Pierre Edmond - Jurisconsultus - Jurisdiktion - Juris doktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JURIDIK
fossil för indelningen av j:s marina lager.
Ammoniterna äro mycket talrika med
synnerligen variabla former, men dock alla
tillhörande de ”normala” ammoniterna, som ha skalet
inrullat i en plan spiral. Bland snäckdjuren
uppträda en del nya former, som bebåda denna
djurgrupps kommande uppsving, och bland
musslorna ha ostronen nått en påfallande
talrikhet, stundom bildande verkliga bankar i
lagerserien. Bland armfotingarna utdö
spiri-feriderna, under det att terebratuliderna fått
överhanden. — Inom tagghudingarna nå
sjöborrarna en stark utveckling, och vid sidan om
talrika reguljära uppträda nu först även
enstaka irreguljära sjöborrar. Bland
kavitets-djuren spela korallerna och bland
svampdjuren spongierna en stor roll som revbyggande,
särsk. i den övre delen av j.
J. i Skandinavien. Förutom de till
Fenno-skandias randzoner hörande jurabildningarna
i Skåne (se d.o., geologi) och på Bornholm
finnas på Andöy i n. Norge (se d.o., geologi)
obetydliga jurabildningar, tillhörande malm och
övergående i den äldre kritan. K.A.G.
Juridi’k (till lat. jus, rätt), rättsvetenskap (se
d.o.).
Juridiska föreningen i Finland,
sammanslutning av jurister i Finland, bildad 1862.
Föreningen utger sedan 1865 en årl. utkommande
tidskr. E.K.
Juridiska föreningen i Sverige (Sv. j
u-ridiskförening),en 1849 bildad
sammanslutning mellan ”lagfarenhetens idkare” för
utbyte av åsikter och erfarenheter i juridiska
ämnen. Den utgav genom justitierådet C. C.
Schmidt en ”J.f:s tidskr.” (se d.o.) 1850—61
och utövade dessa år inom centralavd. i
Stockholm samt länsavd. i landsorten en livlig
verksamhet. Sedan tidskr. nedlagts, upplöstes J.f.
1865. E.K.
Juridiska föreningens tidskrift utgavs 1850
—61 av justitierådet C. C. Schmidt (23 h.) och
var organ för Sv. juridisk förening. E.K.
Juridisk person, jur., rättsvetenskapligt
begrepp, som innebär, att vissa ekonomiska
rättigheter och skyldigheter hänföras, icke till
en el. flera enskilda människor ss. desammas
subjekt, utan till ett särsk. konstruerat subjekt:
en sammanslutning el. annan samfällighet, en
inrättning (anstalt) el. stiftelse. Den
förmögenhet — tillgångar och skulder —, varom fråga
är, anses alltså rättsligen skild från de
personers förmögenhet, som äro medl. i
samfällig-heten el. njuta förmån av inrättningen. Dessa
personer ha ej obetingat förfogande över j. p:s
egendom, vilken ej heller ansvarar för deras
enskilda skulder; å andra sidan ansvara de ej
utan vidare för j.p:s skulder. Härav följer
dock ej, att en j.p. måste tillerkännas
självständig personlighet i mera vittgående mening.
De ansatser i riktning häråt, som skönjas i
äldre rättsvetenskap, äro numera i det hela
övergivna, och j.p:s grund ses uteslutande i
lämplighetsskäl. Vid sådant förhållande är det
givet, att inst. j.p. icke funnit lika omfattande
användning i alla länders rättssystem. Sv. rätt
går i sådant hänseende ganska långt och
erkänner ss. j.p. — behöriga att ”förvärva
rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt
inför domstol och annan myndighet söka, kära
och svara”, ss. uttryckssättet är i sv. lagspråk
— icke blott Staten, kommunerna (de högre
och lägre) och kommunalförbunden, ävensom
akad. och varjehanda sammanslutningar med
mer el. mindre obligatorisk (offentligt rättslig)
karaktär, utan ock frivilliga (enskilda)
sammanslutningar i betydande utsträckning:
handelsbolag, aktiebolag, föreningar (se Bolag
och Förening). I vilken mån inrättningar
och stiftelser äro att räkna som j.p., se
Stiftelse. Emellanåt hänföres även konkursbo
(se d.o.) till j.p., och enl. ett 1932 framlagt
lagförslag om boutredning (se d.o.) skulle
sådan rättsställning tillerkännas jämväl
dödsbo. Hurusom j.p. tidigare hade kommunal
rösträtt och ännu i dag kunna åtnjuta sådan
i enstaka fall (ärenden, som endast angå i
mantal satt jord), se Kommun. C.G.Bj.
Juridisk stil, se Kanslistil.
Juridiskt arkif, juridisk tidskr., som utgavs
1830—64 av justitierådet C. C. Schmidt (34 bd).
Jurien de la Gravière [zyrjå’ da la gravjä’r],
Jean Pierre Edmo n«d, fransk sjömilitär
(1812—92), inträdde i marinen 1828,
konter-amiral 1855, v. amiral 1862 och chef för
sjö-karteverket 1871. J. deltog i Krimkriget 1854
—55, blockerade 1859 Venedig och hade 1861
befälet över franska exp. mot Mexiko. Han har
bl.a. utg. ”Guerres maritimes sous la
répub-lique et 1’empire” (6 bd, 1847). E.Bz.
Jurisconsu’ltus (lat.), lagklok, rättslärd; eg.
och urspr. hos romarna högt ansedda jurister,
vilkas råd och omdöme inhämtades i
rättstvis-ter, även av domstolar. Se Responsa och
Paulus. E.K.
Jurisdiktion [-fo’n] (lat. jurisdi’ctio,
lagskip-ning), befogenhet att utöva rättskipning, se
Domsrätt.
Juris doktor, förkortat jur. d:r, innehavare
av den högsta lärdomsgraden inom den jur.
fakulteten. I Tyskland, Österrike m.fl. länder
den vanliga avslutningen å jur. akad. studier,
är j. d.-graden i Frankrike och de nordiska
staterna sällsynt, merendels utdelad icke efter
akad. prov utan som hederstitel. Provet består
i genomgången jur. lic.-examen samt
förfat
— 743 —
— 744 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
