Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juris doktor - Juris kandidatexamen - Juris licentiatexamen - Jurisprudens - Jurist - Juristeri - Juristföreningen i Stockholm - Juristmöten, Nordiska - Juriststämmor, Nordiska - Juristtidning, Svensk - Juris utriusque doctor (licentiat, kandidat) - Jurjev-Polskij - Jurjevskaja - Jurta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JURTA
tandet och det offentliga försvarandet av en
vetenskaplig avh. Den första j.d.-utnämningen
i Sverige skedde 1629. — Litt.: K. G. Westman,
”J.d. vid Uppsala univ.” (1929). — Jfr Juris
u t r i u s q u e doctor. E.K.
Juris kandidatexamen, förkortat jur.
kand.-examen, numera den vanliga juridiska examen
i Sverige, avlägges enl. stadga 1904 efter
undergången, godkänd prövning i minst 12 ämnen
och antages normalt kräva 4Va års studier. Den
medför behörighet att vinna anställning vid
domstolar och inom statsförvaltningen el.
led.-skap i Sveriges advokatsamfund. Jfr Examen
till rättegångsverken. E.K.
Juris licentiatexamen, förkortat jur.
lic.-exa-men, den högsta examen inom jur. fakulteten,
avlägges enl. 1904 års stadga i minst 2 av
fakultetens ämnen, och skall examinanden
dessutom författa en godkänd vetenskaplig avh. i
ett av ämnena. J.L är i Sverige sällsynt, men
har kunnat avläggas åtm. sedan 1799. E.K.
Jurisprude’ns (lat. jurisprude’ntia),
rättsvetenskap.
Jurist, person, som ägnar sig åt rättsutövning
el. rättsvetenskap el. som avlagt juridisk akad.
examen; lagkarl.
Juristeri’, anläggande av en ensidig, juridisk
och formell syn på företeelserna i tillvaron,
särsk. ensidig, formalistisk tillämpning av
lag-stadganden. E.K.
Juristföreningen i Stockholm bildades 1912
ss. sammanslutning mellan domare, advokater
och rättslärare i Stockholm med omnejd. E.K.
Juristmöten, Nordiska, sammankomster
av praktiska och teoretiska jurister från de
nordiska länderna för dryftande av gemensamt
intresserande rättsspörsmål el.
lagstiftningsåtgärder, som synas angelägna. Det första j. hölls
i Köpenhamn 1872 som ett led i de
skandinaviska strävandena med deltagare från Sverige,
Norge och Danmark. Sedermera ha inalles 15
sammankomster avhållits, omväxlande i Oslo,
Köpenhamn och Stockholm, där senast 1931.
Från 1919 betraktas Finland och Island som
fristående, deltagande länder, och 1925 hölls j.
i Helsingfors. Mötena äro enskilda men
gynnas av resp, lands regeringar, av vilka
mö-teslandets oftast låter sig företrädas å
sammankomsten. Ang. denna utgivas tryckta
mö-tesförhandlingar, däri framlagda mötesavh.
intagas. Det gemensamma nordiska
lagstiftningsarbetet har avsevärd grad främjats
genom j., och efter förslag av j. utgavs 1879
—99 en större systematisk framställning av
den nordiska rätten, ”Nordisk
retsencyklo-pedie”. Mellan j. verkar en kommitté av
delegerade från de olika länderna för att förbereda
nästa möte. Till 1934 förberedes ett dyl. i Oslo.
Jfr F. H a g e r u p. E.K.
Juriststämmor, Nordiska,
sammankomster mellan juris studerande från de nordiska
länderna, vilka höllos 1918 i Köpenhamn och
1926 i Uppsala. Vid j. hållna föreläsningar
ut-gåvos resp. år. E.K.
Juristtidning, Svensk, Sveriges nu
ledande juridiska facktidskr., grundad 1916 av T.
Almén m.fl., sedermera ledd av K. Schlyter
m.fl. Den utkommer med 6 häften årl. och
innehåller juridiska uppsatser, referat av
rättsfall från hovrätterna, lagstiftnings-,
litteratur-och personalnotiser. E.K.
Juris utriu’sque doctor (licentiat,
kandidat) (av lat. jas, rätt, och ute’rque, båda),
eg. doktor (licentiat, kandidat) i både romersk
och kanonisk rätt. Urspr. studerades vid univ.
— det är de italienska univ. på 1000-talet, som
komma i fråga — endast romersk rätt. Sedan
emellertid den kanoniska rätten (se d.o.)
utbildats, samlats (se G r a t i a n u s) och
vetenskapligt kommenterats (se Dekret aler), blev
den ett särsk. läroämne, stundom t.o.m.
studerat vid särsk. univ. Beteckningen j.u. bibehölls i
de protestantiska länderna med visst skäl även
efter reformationen, då studierna i kanonisk
rätt ersatts av sådana i den inhemska rätten.
Sedan 1904 års stadga medgives juridisk
examen i Sverige utan medtagande av romersk
rätt. Utmärkelsen j.u. tilldelas seden dess ej
längre. — Jfr Juris doktor. E.K.
Jurjev-Polskij, stad i Ryssland, 91 km. n.ö.
om Moskva; c:a 8,100 inv. Bomullsindustri
och spannmålshandel. Bland stadens gamla
byggnader intar Georgsklostret den förnämsta
platsen; dess kyrka, byggd vid 1200-talets mitt,
hör till den ryska medeltidens förnämsta
byggnader, uppförd efter bysantinska mönster men
med ännu mera orientalisk prägel; fasaden är
rikt smyckad med bildverk. J. har också ett
betydande kulturmuseum. E.W.
Ju’rjevskaja, rysk furstinna, se
Alexander II, sp. 565.
Jurta, turkiskt ord, betecknande bostad för
mongoliska och turkiska nomader i
Centralasien och delar av Ryska Turkestan. J. består
av ett antal böjliga träribbor, som flätas så,
att de bilda en kon med öppning upptill för
röken. Som täckningsmedel användes tjock, vit
filt. Dörrförhänget är oftast försett med
vackra ornament. Hos kara-kirgiserna benämnes
j. aq-öy, ”det vita huset”, och i delar av Ryska
Turkestan, framförallt hos turkmenerna, kallas
den för kibitka, ett ord, som av ryssarna
upptagits som generell beteckning för j. I enstaka
fall användes j. även som fast bostad. G.Jg.
— 745 —
— 746 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
