Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jurta - Juruá - Jury - Jurydomstol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JURUÄ
Det inre av en rik kirgisisk jurta med sängkläder staplade kring väggarna.
Juruå [zoroa’], flod i Brasilien, 3,283 km.
lång, rinner upp vid peruanska gränsen och
mynnar i Amasonfloden v. om Teffe. Starkt
meandrande lopp; segelbar c:a 1,000 km. K.E.B.
Jury [eng. uttal: jo’ari] (eng., till lat. jura’re,
svärja), en samling edsvurna personer; urspr.
om de lekmän, som bilda en engelsk j., se
Jurydomstol; sedermera även om en
sakkunnig, opartisk nämnd för avgörande av
tävlan (konstnärlig el. idrotts d:o) el. att bedöma
inlämnade alster vid utställning. E.K.
Jurydomstol (se Jury), domstol, i vilken
jämte rältsulbildade, av staten förordnade
yr-kesdomare även folkvalda lekmän (d.v.s.
personer, som ej behöva vara juridiskt utbildade) på
det sätt samverka i rättskipningen, att
lekmännen efter rättegångsförhandlingarna avgiva en
utsaga (eng. verdict, av lat. verita’tem
di’-cere), som avgör bevisningen i målet, i
brottmål skuldfrågan, d.v.s. om en fällande dom i
saken må meddelas, varefter straffet utmätes
av fackdomaren. De båda i domstolen
ingående elementen sammansmälta alltså icke, ss.
vid nämnd (se d.o. och Schöffen) till ett,
likvärdigt kollegium. J. uppträder i England
i början av 1100-talet, men dess ursprung är
i övrigt dunkelt och omtvistat. J. fick här en
vidsträckt användning ej blott i svårare
brottmål ss. anklagels e-j. el. grand-j. (se d.o.
och England, rättsväsen) för inledande
av åtal, utan även för tvistemål, där dess
användning kvarstod, ehuru minskad 1920.
Förutom grand-j., vilken närmare utformades
under Henrik II :s tid (1154—89), utbildades i
England en ej fullt så mångtalig j., pefty j.,
för avgörande av enbart skuldfrågan i
brottmål. Det är i sistn. form, som j. vunnit
insteg på kontinenten, först i Frankrike vid
revolutionen 1791, sedan i andra länder, bl.a.
Tvsk-land 1871, Norge 1887 och Danmark 1916, i
sistn. 2 länder kallad nævninger. Till U.S.A.
kom j. med engelsmännens bosättning redan
på 1600-talet. Vid införandet av T.F. 1812
anordnades för denna art rättegångar även i
Sverige j. (se Tryckfrihetsprocess).
J. var länge populär i tongivande kretsar i
Europa under 1800-talet och ansågs som en
självfallen följd av folkfrihetens och
självstyrelsens grundsatser med tillämpning jämväl
av Montesquieus maktdelningsläror.
Emellertid har j. utom England givit anledning till
berättigade anmärkningar. Det har både i
U.S.A., Frankrike och redan i Danmark visat
sig, att j., godtyckligt el. förledd av
advokaters vältalighet, friat uppenbara förbrytare
till men för det verkliga samhällsintresset. Det
möter även stora svårigheter i praktiken att
skilja rättsfrågan från sakfrågan i målen.
Tanken att låta lekmännen deltaga i rättskipningen
för att tillmötesgå önskemål om
rättsmedve
— 747 —
— 748 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
