Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jurydomstol - Jus, sky - Jus (rätten) - Jus albinagii - Jus angariæ - Jus belli - Jus canonicum - Jus civile - Jus civile Flavianum - Jus connubli - Jus detractus - Jus devolutionis - Jus ecclesiasticum - Jus gentium - Jus honorum - Jus indigenatus - Juslenius, Daniel - Jus naturale - Jus non scriptum - Jus patronatus - Jus possidendi - Jus præsentandi - Jus primæ noctis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUS PRIMÆ NOCTIS
tandets vidmakthållande hos befolkningen och
dennas inblick i och godtagande av
rättsut-övningen kan förverkligas på annan väg än
genom j., t.ex. ss. i Sverige genom nämnden.
I England råder bruket, att domaren efter
rättsförhandlingarna gör en översikt för juryn
av utredningen i målet under påpekande av
den el. de avgörande punkterna i bevisningen
och tillika ger tydlig anvisning å sin egen
uppskattning av bevisningen. Juryn följer
alltid dessa domarens anvisningar, vilket gjort,
att j.-systemet fungerat till belåtenhet i landet
och j. behållit sitt anseende. I Tyskland har
j. avskaffats 1924 och ersatts av Schivurgericht
med Schöffen, ung. vår svenska nämnd.
Gemensamt för j. i alla länder, där den
förekommer, är dess uppdelning i 2 avd., efter eng.
bruk kallade bänkar, domarnes och
jurymännens. I övrigt växlar organisationen.
Domarna kunna vara 1 till 3, jurymännen i allm. 12.
De senare uttagas i regel bland män, på senare
år även kvinnor, av viss ålder, bildning,
medborgerlig ställning och god frejd. Ämbetsmän,
präster m.fl. äro befriade från j.-uppdraget,
övriga valbara uppföras på en grundlista. Från
denna överflyttas årl. på förhand vissa
personer till en årslista, och av årslistan inkallas
nödigt antal till tjänstgöring vid varje
domstolssammanträde, tingslista. Bland de å
tingslis-tan upptagna äga parterna utan angivande av
sina skäl utesluta visst antal, så att endast
fulltalig jury återstår i målet. De sålunda
kvarstående avlägga ed. Enl. eng. rätt måste juryns
utsaga vara enhällig, eljest utses ny jury, på
kontinenten kräves % majoritet för fällande
av tilltalad i brottmål. E.K.
Jus [fra. uttal zy, sv. fy] (av lat. jus, spad),
sky, ett extrakt, som erhålles vid stekning av
kött el. fisk. Koncentrerad kall j. stelnar i
regel och kan användas till garnering. J. är
huvudbeståndsdel i alla steksåser och höjer
smaken och färgen på dessa. EN-y.
Jus (lat.), romarnas beteckning för rätten ss.
sammanfattningen av de av staten-samhället
skapade rättsreglerna; motsatsen var fas, den
gudagivna rättvisan. E.K.
Jus albina’gii (lat.), hemfallsrätt (se d.o.).
Jus anga’riæ (lat.), angarierätt (se d.o.).
Jus belli (lat.), eg. ”krigets rättsregler”, de
folkrättsliga regler, som gälla vid krigföring.
Se Hugo G r o t i u s och Krig.
Jus cano’nicum (lat.), kanonisk rätt (se d.o.).
Jus civi’Ie (lat.), civilrätt (se d.o.).
Jus civiTe Flavia’num, se Flavius 1).
Jus connu’bii (lat.), hos romarna rätt för
medl. av annan stam el. folkklass att ingå enl.
romersk rätt fullgiltigt äktenskap. Jfr C i v
i-t a s. E.K.
Jus detra’ctus (lat.), eg. rätt till avdrag, en
hög avgift, som staten i äldre tid lade å lös
förmögenhet, som fördes ur landet, vare sig
genom ägarens utflyttning (j. emigratio’nis) el.
genom arvtäkt (se Hemfallsrätt).
Utflytt-ningsavgift, census e mig r atio nis, uttogs i
Sverige enl. 1723 års adliga privilegier av
utflyttande adelsman med Vio av hans lösa egendom,
”som dragés ur riket”; borgare hade enl. 1734
års lag att vid utflyttning erlägga Vo av sin
egendom till lika delning mellan Kronan och staden.
Genom överenskommelser i senare tid med
främmande makter ha dessa avgifter allmänt
bortfallit. E.K.
Jus devolutio’nis (lat.), devolutionsrätt (se
d.o.).
Jus ecclesia’sticuin (lat.), kyrkorätt (se d.o.).
Jus emigratio’nis (lat.), se Jus
detrac-t u s.
Jus ge’ntium (lat.), romarnas namn å den
fria, mindre formbundna rätt, som under en
övergångsperiod århundradena närmast före
Kr.f. gällde vid den blomstrande ekonomiska
samfärdseln hos de icke latinska folken å
ita-liska halvön, medan romarrätten ännu var
bunden i den gamla stränga civilrättens tunga
former. J.g:s grundsatser upptogos emellertid,
särsk. genom pretorns verksamhet (se E d i k t),
i stor omfattning i det romerska rättslivet, och
därmed skapades den fullt utbildade romerska
rätten, i mycket förebilden för modern
civilrätt. J.g. var alltså en privaträtt, gav regler
för enskilda personers mellanhavanden. I
senare internationellt rättsspråk har emellertid j.g.
blivit den latinska övers, av folkrätt (se d.o.).
E.K.
Jus hono’rum (lat.), se C i v i t a s.
Jus indigena’tus (lat.), indigenatsrätt (se d.o.).
Jusle’nius, Daniel, finländsk präst (1676
—1752), prof, linguarum i Åbo 1712, i teologi
1727, biskop i Borgå 1734, i Skara 1744. J. är
framförallt känd genom sina topografiska och
filologiska skrifter (”Aboa vetus et nova”, 1700,
och ”Finska ordaboks försök”, 1745, ett under
nära 100 år oöverträffat arbete). W.N.
Jus natura’le (lat.), naturrätt (se d.o.).
Jus non scriptum (lat.), eg. den oskrivna
rätten, se Sedvanerätt.
Jus patrona’tus (lat.), patronatsrätt (se d.o.).
Jus posside’ndi (lat.), rätt att besitta något.
Jfr Äganderätt.
Jus præsenta’ndi (lat.), se
Patronatsrätt.
Jus primæ noctis, rätt till första natten, rätt
för annan än brudgummen att tillbringa
bröllopsnatten hos bruden. Sådant bruk
förekommer hos primitiva folk i skilda delar av jorden
och omtalas redan från forntiden. Rätten
till
— 749 —
— 750 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
