Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Justitiekansler (J.K.) - Justitiekollegium - Justitiekonselj - Justitieminister - Justitiemord - Justitieombudsman, Riksdagens (J.O.) - Justitierevisionsexpeditionen - Justitieråd - Justitiestaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUSTITIESTATEN
mån kan sägas intaga en kronjurists ställning.
Undantagna från j:s tillsyn och åtalsrätt äro
statsråden samt riksdagens justitie- och
mili-tieombudsmän. J. har rätt att närvara vid alla
domstolars och ämbetsverks överläggningar och
beslut och skall äga tillgång till alla deras
protokoll och handlingar. Till j. skall
utnämnas — således med fullmakt — en ”lagfaren,
skicklig och oväldig man, som i domarevärv
varit nyttjad”. J. och hans exp., vid vilken
äro anställda 1 byråchef, 1 registrator,
amanuenser m.fl., räknas av ålder ss. tillhörande
K.m:ts kansli. — I huvudsak samma el.
liknande uppgifter, som tillkomma j., hade redan
1614, vid Svea hovrätts inrättande, tillagts en
av dess fiskaler, i 1634 års R.F. benämnd r i k
s-f i s k a 1 e n, övertogos 1638 av en ämbetsman
med titeln generalriksschultz och
tilldelades genom 1713 års kansliordning chefen
för den då nyinrättade revisionsexp., högste
ombudsmannen, j:s närmaste
föregångare. Först genom 1719 års kansliordning tillkom
j:s ämbete. Det fick under frihetstiden stor
betydelse, och ständerna tilläde sig 1766 rätten
att utnämna dess innehavare. Under den
gustavianska tiden fick j. närmast en
justitieministers ställning, i samband varmed för dess
innehavare tillfälligt återupplivades den gamla
riksdrotstiteln (jfr Drots). 1809—40 var j.
Nedre justitierevisionens chef och ägde säte
och stämma i statsrådet vid s.k. justitiekonselj
(se Konselj). — Litt.: E. Naumann,
”J.-ämbetet” (i ”Historiska studier, tillägnade
Ludvig Stavenow”, 1924). E.Spr.
I Finland tillkom en j.-befattning 1918.
Den motsvarar j. i Sverige. Han övervakar
efterlevnaden av lagar och författningar, är
högsta åklagare samt chef för samtliga
allmänna åklagare i riket. Han är jämväl led. av
statsrådet, och hans övervakning gäller även
presidentens och statsrådens ämbetsåtgärder,
ehuru han icke må åtala dessa, endast göra
föreställningar. Under honom lyder ett särskilt
ämbetsverk. J.-ämbetet. E.K.
Justitiekolle’gium, 1636—1849 en avd. av
magistraten i Stockholm.
Justitiekonselj, se Konselj.
Justitieminister, se
Justitiedepartementet.
Justitiemord, avrättning av oskyldig, i vidare
bemärkelse om annan å oskyldig verkställd
bestraffning. Särsk. tänkes på j., begångna av
politiska skäl, men även på j., framkallade av
den processuella bevisningens bristfälligheter.
E.K.
Justitieombudsman, Riksdagens j., förk.
J.O., en riksdagens ämbetsman, som enl. R.F.
§ 96 har till uppgift att i egenskap av
”riksdagens ombud” ha tillsyn över lagars och
författningars efterlevnad av domare och
ämbetsmän med undantag för justitiekanslern,
militie-ombudsmannen och dem, som tillhöra
krigs-domstolarna och försvarsväsendet, samt att vid
vederbörlig domstol åtala dem, som vid sitt
ämbetes utövning ”av väld, mannamån el.
annan orsak begått någon olaglighet el.
underlåtit att fullgöra sina ämbetsplikter”. J. har
således ingen dömande myndighet el. någon
befogenhet att meddela föreskrifter el.
lagtolkningar, utan är en åklagare, vars åtalrätt är
begränsad till statens ämbetsmän. Han äger
enl. R.F. § 99 rätt att vara närvarande vid alla
domstolars och ämbetsverks överläggningar
och beslut och skall äga tillgång till deras
protokoll och handlingar. Ämbetsmännen skola
lämna honom laglig handräckning, och alla
åklagare äro skyldiga att biträda honom med
åtals utförande. Enl. R.F. § 108 och R.O. § 70
är j. ordf, bland tryckfrihetskommittérade. Till
varje lagtima riksdag skall j. avge redogörelse
för sin ämbetsförvaltning, varvid han även skall
”utreda lagskipningens tillstånd i riket,
anmärka lagarnas och författningarnas brister
och uppgiva förslag till deras förbättring”.
Berättelsen granskas av Första lagutskottet, som
däröver avger betänkande till kamrarna. J:s
verksamhet är närmare reglerad genom en av
riksdagen antagen instruktion 14/s 1915. Till j.
skall enl. R.F. § 97 och R.O. § 68 av varje
lagtima riksdag en för ”lagkunskap och utmärkt
redlighet” känd man utses genom val av en
nämnd, bestående av 48 led., av vilka vardera
kammaren väljer hälften. Vid samma tillfälle
skall också utses en suppleant för j., som skall
inträda i ämbetet vid förfall för j. Till sitt
biträde har j. en exp.,
justitieombuds-mansexpeditionen, vid vilken äro
anställda 1 byråchef, 1 sekreterare m.fl.
tjänstemän. — J:s ämbete — en motsvarighet
till justitiekanslersämbetet — tillkom genom
1809 års författning. Det har med tiden
framträtt som det mest betydande av
riksdagens kontrollerande organ. — Litt.: C. G.
Me-lander, ”Sv. riksdagens j.”, 1 (1908); R. Kjellén,
”J. och författningen” (1911). E.Spr.
Justitierevisionsexpeditionen, se Nedre
justitierevisionen.
Justitieråd, i Sverige sedan 1809 och i
Finland sedan 1918 titel å led. av Högsta
domstolen. De sv. j. må icke tillika inneha el. utöva
annat ämbete el. vara skiljedomare el. led. av
aktiebolags styrelse. J. räknas här bland rikets
högsta ämbetsmän. — I Danmark är
Justits-raad och i Tyskland Justizrat en ren titel. E.K.
Justitiestaten, sammanfattningen av de för
— 757 —
— 758 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
