Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Justitiestaten - Justitiestatsexpeditionen - Justitiestatsminister - Justitieärenden - Justus van Gent (Joos van Wassenhove) - Jusupov, Felix - Jus utrumque - Jus vitæ ac necis - Jutar - Jutas - Jute, gunny, calcuttahampa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUSTITIESTATSEXPEDITIONEN
rättskipningens utövande i ett land anställda
ämbets- och tjänstemännen. E.K.
Justitiestatsexpeditionen [-fo’n-], se
Justitiedepartementet.
Justitiestatsminister, en av led. i det genom
1809 års författning organiserade sv. statsrådet.
Jämte utrikesstatsministern intog j. en mera
framskjuten ställning i statsrådet och var —
i olikhet mot de endast rådgivande statsråden
— ansvarig för ett bestämt förvaltningsområde,
justitieförvaltningen. Han var dessutom 1809—
40 självskriven led. av Högsta domstolen och
från 1840 chef för Justitiedep. J. kom i
verkligheten ofta att intaga en ledande ställning i
statsrådet, till dess ett statsministerämbete av
annan karaktär än de båda förutvarande 1876
inrättades. Därigenom upphävdes j.-ämbetet,
och chefen för Justitiedep. fick ss. ministärens
övriga medl. titeln statsråd. E.Spr.
Justitieärenden, se Konselj.
Justus van Gent, eg. Joosvan W a s s e
n-h o v e, nederländsk målare, var i början av
Justus van Gent: Nattvarden. Urbino.
1460-talet verksam i Antwerpen och Gent,
inkallades till Italien (se Italien, sp. 197) och
stod i tjänst hos hertigen av Urbino 1473—80.
I slottet där förvaras hans förnämsta verk,
”Nattvarden”, som har en realistisk
nederländsk prägel. En serie idealbilder av diktare
och filosofer (14 i Louvren, Paris, och 14 i
Palazzo Barberini, Rom) vittnar åter om
inflytande av Italiens konst. E.W.
Jusupov [joso’paf], Felix Felixovitj, rysk
furste, greve Sumarokov-Elston (f. 1887),
organisatör av och aktiv deltagare i mordet på
Rasputin (se denne). G. 1914 m. en dotter till
storfurst Alexej Michajlovitj, fick han på nära
håll bevittna Rasputins fördärvbringande
inflytande på hovet, krigföringen (1914—16) och
den allmänna politiken och beslöt i patriotiskt
syfte att röja honom ur vägen. Jämte storfurst
Dmitrij Pavlovitj, Purisjkevitj o.a. mördade
han dec. 1916 i sitt eget hus Rasputin och
för
visades för detta till s. Ryssland men frigavs
av provisoriska regeringen 1917. Efter
bolsje-vikrevolutionen flydde han till Västerlandet.
J. har skrivit ”Rasputin” (1927). M.H-v.
Jus utru’mque, se Civilrätt.
Jus vitæ ac necis, romerskt rättsuttryck:
rätten över liv och död. Enl. den äldre romerska
rätten tillkom husfadern i kraft av hans pa’tria
pote’stas j.v.a.n. över alla till hushållet,
fa-mi’lia, hörande personer (jfr barns utsättande
hos hedniska nordbor). Under kejsartiden
mildrades emellertid husfaderns rätt till befogenhet
att lindrigare tillrättavisa. E.K.
Jutar (da. jyder), särsk. förr: jyllänningar;
i fsv. och under 1500- och 1600-talen
synnerligen vanligt om danskar i allm., icke sällan
(i samband med de många krigen) med
hånfull betydelse. Att j. kom att brukas i
betydelsen ”danskar” sammanhänger därmed, att i
äldre tider Jutland (Jylland) betraktades ss.
Danmarks huvudland. E.H.
Jutas, fi. Juntas, by i Vasa län, Finland, 4
km. s. om Nykarleby. 18/» 1808 timade den
genom Runebergs dikt bekanta striden vid J. De
finska huvudkrafternas återtåg på
kustlandsvägen syntes kunna avskäras vid J. av ryska
kåren Kosatjkovskij, som framryckte på
vägen från Lappo mot J. För att förekomma
detta ingrep den vid Munsala (o. 7 km. s. om
Jutas’ slagfält.
J.) liggande 2:a brigaden (2 bataljoner av
Björneborgs reg.) samt den därmed förenade kåren
Gyllenbögell. Initiativtagare var brigadens chef,
G. C. v. Döbeln, som, ehuru sjuk, på gr. av
den hotande faran återtagit befälet. Trots
föregående ansträngande marscher lyckades
brigaden avslå anfallet av den ung. jämnstarka
ryska kåren. Huvudkrafternas väg var därmed fri.
Platsen för striden utmärkes av en minnesvård
med en byst av v. Döbeln. T.H-m.
Jute, jutehampa, gunny, ca lcu 11 a h a
m-p a, bastfibrer av indiska Co’rchorus-arter,
— 759 —
— 760 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
