Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jülich (grevskap) - Jülich (stad) - Jülicher, Adolf - Jülichska arvet - Jylland - Jünnan - Jünnan-fu - Jynx - Jürgensburg, ätt - Jürgensen, Jörgen - J’y suis, j’y reste - Jüterbog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÜTERBOG
förenades J. 1423 med Berg och ett årh. senare
med Kleve. Det sålunda uppkomna, relativt
stora och rika landområdet blev under
striderna mellan katoliker och protestanter, mellan
spanjorer och nederländare genom sitt läge av
stor betydelse, och när den gamla fursteätten
1609 utslocknade på manssidan, blev J:s öde
en fråga av europeisk vikt. Den mäktigaste
arvspretendenten var Sachsen, de bästa
anspråken hade Brandenburg och Pfalz-Neuburg,
vilka med stöd av Henrik IV av Frankrike och
Nederländerna 1609 gemensamt besatte landet.
1614 kom en provisorisk delning till stånd,
varvid J. tillföll Pfalz-Neuburg. När detta
furstehus utslocknade, förnyade Preussen sina
anspråk, men de uppgåvos av Fredrik II efter
Schlesiens erövring, och J. tillföll
Pfalz-Sulz-bach. 1801 besattes J. av Frankrike och kom
genom Wienkongressen till Preussen. P.S.
Jülich [jy’liz], stad i Rhenprov., Tyskland,
n.ö. om Aachen; 8,701 inv. (1925). — Slottet,
uppfört 1549 av Alessandro Pasqualini, visar
italienska former men nederländsk struktur
(huggstensornament å röd tegelmur). E.W.
Jülicher [jylizar], Gustav Adolf, tysk
teolog (f. 1857), prof, i kyrkohistoria och N. T:s
exegetik i Marburg
1889. J:s
omfattande förf.-skap rör sig
såväl på det
kyrko-historiska som på
den nytestamentliga
exegetikens område.
Ss. exeget företräder
han en måttfull
hi-storisk-kritisk inställning. Av J:s
skrifter märkes
”Ein-leitung in das Neue
Testament” (1894; 7
Aufl. 1931). — Litt.: ”Die
Religionswissen-schaft der Gegenwart in Selbstdarstellungen”,
4 (1928). S.N.
Jülichska arvet, se Jülich.
Jylland (äldre sv. namnform Jutland, ty.
Jüt-land), halvö bildande den danska landsdelen
J. (29,556 kvkm., 1,623,362 inv.), till vilken
namnet J. vanl. hänför sig, och en del av
preussiska prov. Schleswig-Holstein. Eider brukar
räknas som sydgräns. Historiskt delas J.
genom Kongeaa i Nörre-J. och Sönder-J. S.
delen av Sönder-J. tillhör Schleswig-Holstein.
Om naturförhållandena se Danmark. 1929
uppgick den odlade arealen inom det danska
J. till 21,969 kvkm. (75 °/o av landarealen). De
största ej odlade områdena utgöras av
västkustens dyner och de sandiga, ljungbeväxta
hedarna i v. J. De senare ha under de sista
årtiondena delvis planterats med gran och fur
el. — liksom en del mossar i n. J. —
uppodlats. J. har nära 2/s (2,561 kvkm.) av
Danmarks skogsareal. Jordbruket är
huvudnäringen. Mejerihanteringen är högt utvecklad.
Fiske bedrives huvudsaki. från
Nordsjöham-narna samt Skagen och Frederikshavn. Det
fångas särsk. rödspättor, torsk, sill, kolja och
makrill till ett värde av c:a 16 mill. kr. (1931).
Ostronfisket i v. Limfjorden avkastar c:a 2,5
mill. stycken ostron årl. Berggrundens
kritla-ger bilda grundvalen för Danmarks
cementindustri: 8 fabriker i Aalborg och Assens vid
Mariager fjord. 1931 producerade dessa
515,234 ton portlandcement till ett värde av
13,2 mill. kr. Betydande torv- och tegelindustri.
De flesta och största städerna ligga på J:s ö.
kust, t.ex. Aarhus, Aalborg, Randers, Horsens.
På västkusten finns endast en mera
betydande stad, näml. Esbjerg. J. indelas
administrativt i Vejle Amt, Skanderborg Amtsraadskreds,
Aarhus Amtsraadskreds, Randers Amt,
Aalborg, Hjörring, Thisted, Viborg, Ringköbing,
Ribe, Haderslev, Aabenraa, Sönderborg samt
Tönder Amt, kyrkligt i Aarhus, Aalborg,
Viborg, Ribe och Haderslev Stift. W.P-n.
Jünnan, prov, i Kina, se Y ü n n a n.
Jünnan-fu, stad i Kina, se Y ü n n a n-f u.
Jynx, fågelsläkte, se G ö k t y t a.
Jürgensburg, rysk ätt, seClodtvon J ü
r-gensburg.
Jürgensen, Jörgen, dansk äventyrare (1780
—1845), kom 1809 till Reykjavik på en engelsk
kaparefregatt för att bryta den danska
monopolhandeln på Island. 25/« arresterades den
danske stiftsamtmannen, och J. proklamerade
sig som ”Islands beskyddare”, lovade
befolkningen oavhängighet och demokratisk styrelse.
Något motstånd försöktes icke, men efter
ankomsten av ett engelskt krigsfartyg blev J.
fängslad 22/s och hans anordningar upphävda.
J., som var en modig men ytterst opålitlig man,
förde sedan en kringflackande tillvaro och
avled i Tasmanien. Fl.D.
J’y suis, j’y reste [zi süi’ zi rä’st] (fra.), ”här
är jag, och här blir jag”, svar, som Mac Mahon
(se denne) skall ha avgivit från det stormade
Malakovtornet, då överbefälhavaren meddelade,
att ryssarna ämnade spränga det i luften, ett
yttrande, som han emellertid senare lär ha
bestritt. E.H.
Jüterbog [jy’tarbåk], stad i Brandenburg,
Tyskland, vid järnvägen Berlin—Leipzig, c:a
50 km. s.s.v. om Berlin; 8,110 inv. (1925). —
Staden har flera medeltida kyrkor och kapell,
rester av de gamla stadsmurarna med portar
samt ett rådhus i sengotik. E.W.
Vid J. upphann Torstenson 23/ii 1644 med
— 765 —
— 766 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
