Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jüterbog - Jyväskylä - Jäck - Jäder - Jäderholm, Axel - Jäderin, 1. Axel - Jäderin, 2. Edvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JYVÄSKYLÄ
det sv. kav. resterna av det kejserliga, som över
Magdeburg lyckats undkomma ur
inneslut-ningen vid Bernburg, och upprev dem så gott
som fullständigt. Striden vid J. bildar således
slutakten i Torstensons operationer på hösten
1644, varigenom den av Gallas anförda
kejserliga armén utan något större slag nästan helt
tillintetgjordes. P.S.
Jy’väskylä, stad i Vasa län, Finland, vid
Jyväsjärvi sjö, som står i förbindelse med
Päijänne insjösystem; 13 kvkm.; 8,124 inv.
(1931). Staden är ett kulturcentrum för
mellersta Finland och har på senare tider
utvecklats även till en industristad. Den har 42
industriella inrättningar med 1,070 arbetare
(1931). Av dessa är den största Wilh.
Schau-man a.-b:s fanerfabrik. I närheten ligger
Kan-gas pappersbruk. Staden har livlig sjötrafik
och handelsförbindelser med trakterna kring
Päijänne. Sedan 1897 har den järnväg. J. har
landets äldsta finska gosslyceum (grundat 1858)
och äldsta finska seminarium för folkskollärare
och lärarinnor (grundat 1863), finsk flickskola.
Staden anlades 1837. Mdn.
Jäck, litet segel, som föres å jäckmasten,
den korta aklra masten å ketch-, smack- och
yawlriggade fartyg och båtar. H.S-k.
Jäder (liksom no. Jæderen av fsv. iajmr, fno.
jadarr, kant, rand), s:n i österrekarne hd,
Södermanlands län, vid Mälaren, ö. om Torshälla;
51,71 kvkm., därav 51,ss land; 1,315 inv. (1932;
26 inv. pr kvkm.); 32,si kvkm. åker (1927;
Ur S.T.F:s bildarkiv.
Altarskåp i Jäders kyrka, daterat 1514, från
Jan Bormans ateljé i Bryssel. Det har förut
varit uppsatt i Stockholms storkyrka.
62,7 °/o av landarealen), 11,45 kvkm. skogsmark.
Egendom: Fiholm. På Ramsundsberget den
bekanta Sigurdsristningen.—Pastorat: J. och
Barva, österrekarne kontrakt, Strängnäs stift. —
Kyrkan härstammar från medeltiden, varifrån
ett vackert altarskåp av Jan Borman också är
ett minne. Den är av gråsten men ombyggdes
vid mitten av 1600-talet i tegel med i sandsten
huggna portalomfattningar m.m. Detta skedde
på Axel Oxenstiernas föranstaltande genom N.
Tessin d.ä. och utgjorde dennes första
byggnadsarbete i Sverige. I kyrkan märkas en
gravsten över rikskanslerns föräldrar samt 4 (av
Henrik Wilhelm utförda) epitafier i marmor
över nämnde storman och några hans
anförvanter. I det mellersta av de genom
ombyggnaden tillkomna gravkoren i ö. vilar Axel
Oxenstierna själv. M.P.;E.W.
Jäderholm, Axel Olof Gustaf, läkare (1837
—85), med. d:r 1869, docent i patologisk
anatomi samt t.f. prof, i rätts- och statsmedicin
vid Karolinska inst. s.å., ord. prof. 1874; var
1871—75 red. för ”Hygiea”. C.
Jäderi’n. 1) Axel Vilhelm J., publicist,
politiker (1850—1925), huvudred, för ”Sv.
dagbladet” 1884—88, red. i Sv. telegrambyrån 1893—
1903. J., som 1887 tagit initiativet till
bildandet av den högerorienterade
Tidningsmannaför-eningen (se d.o.), blev vid Allmänna
valmans-förbundets bildande i okt. 1904 dess förste
sekreterare. Ss. sådan spelade han en betydande
roll. Han utgav bl.a. 1915—23 9 årg. av
”Politisk årsbok” och ”Allmänna
valmansförbun-det 1904—14. En krönika” (1914). Th.
2) E d v a r d J., den föregåendes bror, geodet
(1852—1923), fil. kand. 1875, biträdande
astronom vid Stockholms
observatorium 1876,
lektor i geodesi vid
Tekniska högsk. 1878,
prof, där 1911, fil.
hedersd:r i Uppsala
1907. J. vann
berömmelse genom en ny
metod för
basmätning (se d.o.) med
användande av en
mellan två stativ
utspänd, böjlig
metalltråd. Från 1879
ar
betade han i många år på metodens
fulländning. Sedan metalltråden förfärdigats av den
nyuppfunna legeringen invar, varigenom
utomordentlig precision kunde nås, använde J.
med framgång sin metod vid den sv.-ryska
gradmätningsexp. till Spetsbergen, där han
1899 uppmätte en 1 mil lång baslinje (”Mesure
de la base å Hecla hook”, 1915). Numera an-
— 767 —
— 768 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
