Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnkarbonyl - Järnkisel - Järnklorid, Järnklorur - Järnkonstruktion - Järnkontoret (Jernkontoret) - Järnkorset - Järnkronan, Den langboardiska - Järnkällor - Järnlegeringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNLEGERINGAR
Järnkarbony’1, Fe(CO)5, är en på senare tid
tekniskt viktig förening, framställes genom
upphettning av finfördelat järn med koloxid under
tryck vid 150—200°. Är en starkt
ljusbrytande blekgul vätska. Fryspunkt —20°,
kokpunkt 102,7°, spec. v. 1,4». Löses lätt i bensol,
bensin och eter, är olöslig i vatten. Användes
för framställning av kemiskt rent järn samt
järnoxid. Användes dessutom under namnet
motyl som tillsats (0,i—1 ®/o) till bensin för att
förhindra knackningar hos motorn.
Sönderdelas småningom i solljus under avskiljande
av gula blad med sammansättningen Fe2(CO)g.
Lj.
Järnkisel, miner., se Kvarts.
Järnklori’d, Järnklorn’r, se J ä r n s a 11 er.
Järnkonstruktion, av järnbalkar el. annat
valsat järn sammansatt bärande byggnadsparti
el. stativ, fritt synligt el. omgivet av murverk,
puts, betong el. dyl. I senare fallet vinnes
större brandsäkerhet, då en oskyddad j. under
eldsvåda deformeras och därigenom lätt
förstör övriga konstruktioner. Se Balk, Bro,
Fackverk, Fason järn, Takstol,
S k e 1 e t t b y g g n a d. G.W.W.
Järnkontoret (J e r n k o n t o r e t) är en av
de sv. järnbruken gemensamt ägd inst., som
Järnkontoret.
grundades 1747 och har till ändamål att
medelst penningförsträckningar till delägarna
samt genom anslag el. annorledes i
vetenskapligt, tekniskt el. kommersiellt hänseende
understödja och befordra den inländska
järnhanteringen. J. förvaltas enl. av K.m:t 20/i2 1929
fastställt regi, av 12—18 fullmäktige under
överstyrelse av Brukssocieteten, vars medl. äro
representanter för de i J. delaktiga bruken.
Brukssocieteten sammanträder en gång årl.
Brukens delaktighet i J. beräknas i proportion
till det antal centner (42,5 kg.) smide, för
vilket introduktion vunnits. För varje
introducerad centner smide el. valsat stål el. för 2 cent-
ner tackjärn betala bruken en årlig avgift av
2V2 öre (1 dal. kmt), den s.k.
jernkontors-d a 1 e r n. Kontorets verksamhet bekostas dels
av dessa medel, dels genom avkastningen av de
samlade fonderna. För järnhanteringens
tekniska utveckling verkar J. genom anslag till
tekniskt vetenskapliga undersökningar och
sedan 1927 genom till J. direkt ansluten
forskningsverksamhet. J. underhåller med
statsbidrag bergsskolan i Filipstad samt lämnar
ekonomiskt stöd till andra tekniska
undervisningsanstalter. Sedan 1817 utger J. tidskr.
”Jern-kontorets annaler”. Som främsta
utmärkelsetecken utdelar J. sin belöningsjetong i guld,
vidar J:s stora medalj i guld och
belöningsje-tongen i silver. /.S.
Järnkorset, ty. Eisernes Kreuz, tysk, urspr.
preussisk krigsdekoration, instiftad 10/s 1813
och utdelad under
Napoleonskrigen
1813—15, fransk-
tyska kriget 1870—
71 samt
världskriget 1914—18. J.
utdelades i 2:a (olika
för stridande och
icke stridande) och
l:a klass samt
storkors, som endast
skulle förlänas åt
dem, som vunnit
en avgörande
batalj, intagit el. med
framgång försvarat
en fästning.
Dekorationen bestod av
ett kors av svart
gjutjärn med vita
ränder, 1813—15
med slät framsida,
därefter med krönt
W, varunder årtal å framsidan. Baksidan
visade ovanför 3 eklöv ett krönt FW samt
därunder årtalet. N.L.R.
Järnkronan, Den langobardiska,
krona bestående av en järnring, täckt av ett 8 cm.
brett guldband, som prydes med emalj och
ädelstenar, har under o. 1,000 år begagnats vid
märkliga kröningar, bl.a. Napoleon I:s;
förvaras i katedralens skattkammare i Monza. E.W.
Järnkällor, se Järnpreparat.
Järnlege’ringar. Viktigast av j. är tekniskt
järn och stål (se d.o.), vilket som
lege-ringsämne alltid innehåller kol och ofta även
andra ämnen. I legeringar med andra metaller
som huvudbeståndsdelar ingår ofta järn i
mindre mängder. J. gå i handeln under olika
beteckningar, som ange legeringsämnenas art.
— 797 —
— 798 —
Järnkorset 1813.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
