Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRN OCH STÅL
ningen genom hela massan sker vid en
bestämd temp., näml, vid den s.k. eutektiska
kolhalten, 4,8%. J. med högre kolhalt benämnes
hyper- el. övereutektiskt, j. med lägre
kolhalt hypo- el. undereutektiskt. Det
förstn. har icke någon praktisk användning.
I kolhalt närmast under det eutektiska ligger
tackjärnet. När dylikt järn stelnar, avskiljas
först kristaller av järn med låg kolhalt, till
dess den kvarvarande smältan anrikats på kol
till eutektisk sammansättning, då återstoden
stelnar på en gång. Sker stelnandet långsamt,
utfälles huvudparten av kolet som grafit, som
inlagras i form av fina fjäll i en grundmassa
av kolfattigt järn. På gr. av brottets färg
kallas ett dylikt järn grått. Sker stelningen
hastigt genom särsk. kylning, håller sig kolet
jämnt fördelat i järnet och detta blir vitt
i brottet (jfr Gjutjärn). Vid en stålsmälta
uppnås icke den eutektiska kolhalten vid
stelningen, utan smältan stelnar till en homogen,
fast lösning av kol i järn, s.k. a u s t e n i t.
Vid fortsatt svalning ned till vanlig temp.
undergår j. omvandlingar i fast tillstånd, vilka
ske vid vissa temp., de s.k.
omvandlingspunk-terna, och äro förenade med värmeutveckling.
Är järnets kolhalt 0,» %, sker endast en
omvandling vid 720°C., den s.k. perlitpunkten,
då austeniten övergår till p e r 1 i t, som är
ett aggregat av f e r r i t, d.v.s. rent järn, och
c e m e n t i t el. järnkarbid av
sammansättningen Fe3C med 6,7% kol. Samtidigt
förändras järnets atomstruktur, järnet övergår
från s.k. j>-järn till a-järn, ^-järn och
auste-nit äro omagnetiska, a-järn dragés av
mag-neten. J. med 0,9 % kol benämnes e u t ek t o
i-d i s k t. Hos j. med lägre kolhalt, hypo- el.
u n d e r-eutektoidiskt j., sker omvandlingen i
två repriser, mera åtskilda, ju lägre kolhalten
är. Vid den övre omvandlingspunkten A3,
utefter linjen GS i fig., börjar ferrit att
utskiljas, och vid 720°C., den undre
omvandlingspunkten A1, på linjen PS i fig., övergår
återstoden till perlil. Mellan dessa temp. ligger
en magnetisk omvandlingspunkt vid 769°C.
Hos hyper- el. öve r-eutektoidiskt j., med
kolhalt över 0,9 %, börjar först cementit
utskiljas ur austeniten vid cementitpunkten A
belägen på linjen SE i fig., och vid 720°C.
övergår återstoden till perlit. Sker
avkylning-en av j. i austenitisk form mycket hastigt,
kunna de vanliga omvandlingarna ej äga rum,
utan man får en annan strukturform,
marten-sit. Genom efterföljande anlöpning (se d.o.
och Härdning) återföres strukturen till
den vanliga el. övergår till vissa mellanformer,
sorbit el. troostit. De ovan beskrivna
omvandlingarna äga vid upphettning rum i
omvänd ordning, men då vid något högre
temp. För att skilja dessa temp. brukar rnan
beteckna omvandlingspunkterna vid svalning
med Arv Ar2 etc., vid upphettning med Ac1,
Ac2 etc. De olika strukturformerna i j. kunna
Fig. 2.
göras synliga i mikroskop genom etsning med
syra el. dyl. å en slipad blankpolerad
snittyta, då de framträda som ett nätverk av för
varje strukturform typiska etsningsbilder (se
fig. 2 och 3). De mekaniska egenskaperna (se
Hållfasthet) stå nu i mycket nära
samband med strukturformen. Rent järn, ferrit,
är mjukt och har låg hållfasthet, cementit är
däremot mycket hård, likaså den för det
härdade tillståndet karakteristiska martensiten.
Ju mera cementit j. innehåller, d.v.s. ju högre
Fig. 3.
— 805 —
— 806 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
