Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål - Järn- och stålframställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRN OCH STÄL
lämpliga råmaterial. Ej sällan användas
elekt-rostålugnar i s.k. duplexförfarande tillsamman
med martin el. bessemer för slutlig raffinering
av från dessa processer kommande råstål.
Särsk. kan man vid elektrostålmetoderna
åstadkomma en långt gående rening av stålet från
svavel. De elektriska stålugnarna lämpa sig
också särsk. väl för framställning av legerade
stål. Se vidare Elektrostål. —
Huvud-l arten av allt enl. götstålsirfetoderna
framställt stål tappas, som ovan nämnts, i kokiller
och får stelna till göt. Avser man emellertid
att framställa gjutna föremål av stålet,
stål-gjutgods, så sker gjutningen alltid direkt med
det från smältugnen kommande stålet, som då
i en behållare (skänk) överföres till
stålgjute-riet (se G ju t ning, sp. 377).
I syfte att vid tillverkning av smidbart j.
undvika omvägen över tackjärn ha särsk. på
senare år gjorts försök att ur järnmalmen
direkt utvinna ett järn med låg kolhalt, ss.
skedde vid de äldsta metoderna för
järnframställning. Att med ekonomisk fördel på detta sätt
framställa j. i flytande form har dock
hittills ej lyckats. Däremot ha flera fullt
användbara metoder framkommit för reduktion
av järnmalm utan smältning, varvid erhålles
s.k. järnsvamp (se d.o.) med låg kolhalt,
vilken användes som ersättning för skrot vid
tillverkning av högvärdigt stål.
Den grövre formgivning av smidbart j. på
annat sätt än genom gjutning, som i allm. sker
vid samma järnverk, där framställningen i
götform skett, utföres genom valsning el.
smid-ning i varmt tillstånd. De ur kokillerna
uttagna och därefter svalnade göten uppvärmas
fördenskull till lämplig bearbetningstemp. i
kol- el. gaseldade värmeugnar. Det
förekommer även, att de ännu glödvarma göten
insättas i varmgropar el. ugnar för
temp.-utjämning och därefter utvalsas direkt utan att först
få svalna. Vid bearbetning genom valsning
utvalsas i allm. götet först i ett grövre
valsverk och uppdelas i mindre ämnen, som efter
förnyad värmning färdigvalsas i efter
slutproduktens art lämpade valsverk. De viktigaste
slutprodukterna vid valsning, d.v.s. den form,
i vilken produkterna vanl. lämna järnverket,
äro balkar och profiljärn, grov- och tunnplåt,
stänger, band och tråd. Vissa valsverk ha
därjämte specialtillverkningar av olika slag, ss.
rör, kallvalsade produkter, hjulringar för
järnvägsvagnar m.m. Se Valsning. På
vals-ningen följer ibland vidare bearbetning genom
dragning (se d.o.). Vid formgivning genom
smidning smides den slutliga produkten direkt
från götet el. från valsade el. smidda ämnen
alltefter dess storlek. Smidningen sker med
hammare (se d.o.) el. smidespress (se S m i
d-ning). Smidda produkter och stålgjutgods
ävensom vissa valsprodukter underkastas slutl.
en värmebehandling (se d.o.), som avser att
med utnyttjande av därvid inträdande
om-vandlingsföreteelser i materialet bibringa detta
de för dess användning lämpligaste
egenskaperna.
Världsproduktionen 1929 av
tackjärn var c:a 100 mill. ton och av smidbart
j. c:a 120 mill. ton. Sveriges tillverkning 1929
av tackjärn var 490,000 ton, varav 85,000 ton
i elektrisk masugn. Tillverkningen av välljärn
var 36,000 ton och stålproduktionen 694,000
ton, varav 238,000 ton i sur martinugn, 258,100
ton i basisk martinugn, 13,500 ton surt
bes-semerstål, 70,300 ton basiskt bessemerstål,
1,400 ton degelstål och 112,700 ton elektrostål.
Intill mitten av 1800-talet stod Sverige främst
bland de j.-producerande länderna. Ehuru
vårt land sedan, vad beträffar produktionens
storlek, vida överflyglats av andra länder (jfr
tab.), har dock sv. j. ännu ett särsk. anseende
på världsmarknaden för sin goda kvalitet. /.S.
Tackjärns-1) och stål- (götmetall-) produktionen
1929 (Enl. ”Statistisk årsbok för Sverige”).
Länder Tackjärn Stål
[-1,000-tal-]
{+1,000- tal+} ton i °/o av
världsproduktionen 1,000-tal ton i °/o av
världsproduktionen
Sverige 524 0,5 694 0,6
Finland 7 0,0 26 O,o
Norge 153 0,2 4 O,o
Belgien 4,041 4,1 4,110 3,4
Frankrike 10,364 10,5 9,699 8,1
Italien 726 0,7 2,122 13
Jugoslavien .... 33 O,o 852) 0,1
Luxemburg 2,906 2,9 2,702 2,3
Nederländerna . . 254 0,3 — —•
Polen 706 0,7 1,377 1,1
Rumänien 72 0,1 — —
Ryssland (europ. och asiatiska) 4,018 4,1 4,722 3,9
Saarområdet .... 2,105 2,1 2,209 13
Spanien 698 0,7 1,003 0,8
Storbritannien och Irland 7,711 7,8 9,791 8,2
Tjeckoslovakien. . 1,645 1,7 2,193 1,8
Tvskland 13,239 13,4 16,023 13,4
Ungern 368 0,4 513 0,4
Österrike 459 0,5 632 0,5
Förenta staterna. 43,298 43,8 57,339 47,8
Canada 1,188 1,2 1,400 1,2
Mexico 60 0,1 113 0,1
Brittiska Indien. 1,370 1,4 585 0,5
Japan med
biländer 1,670 1,7 2,343 2,0
Kina 725 2 0,7 30 O,o
Australien 338 0,3 354 0,3
[-Världsproduktionen-]
{+Världsproduk- tionen+} 98,800 100,0 120,000 100,o
*) Ferrolegeringar så vitt möjligt inräknade
*) Är 1928.
— 815 —
— 816 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
