Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnsmide - Järnsocker - Järnsparv - Järnspat, siderit - Järnstämpel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNSOCKER
men, men j. kan också stramas till under
inverkan från det franska 1600-talets slottsbyggen
och mönsterböcker. Sverige äger vackra prov på
1600-talets smide i skyltar, portgaller och
framförallt i herregravarnas gallerskrank (Salvius’
grav i Stockholms Storkyrka, Gyllenhielmska
gravkoret i Strängnäs m.fl.). — Traditionen
under 1800-talet uppluckrades genom
formkänslans utarmning, med stilimitation och falsk
materialbehandling i släptåg, för att slutl. under
svår gjutjärnskonkurrens gå mot förfall. Vissa
gallerverk i större järnkonstruerade
bangårds-och utställningshallar vittnade dock om nya
krafttag, och på sina håll fortlevde det enkla
bysmidets äkta traditioner i gravkors o.d. — O.
1900 återupplivades sinnet för j:s egenart, i
Sverige icke minst genom monumentalbyggenas
smidesbehov; så i Stockholms stadshus, rådhus
m.m. Parallellt med materialkänslans renässans
på andra områden formades nu även j. med
insikt och reda. — Litt.: H. Lüer & M. Creutz,
”Geschichte der Metallkunst”, 1 (1904); C.
Ffoul-kes, ”Decorative ironwork” (1913); ”Wasmuths
Werkkunst-Bücherei. 3. Das Eisenwerk” (1927);
F. Holmér, ”Stildrag i j.-konsten under
romansk tid” (i ”Tidskr. för konstvetenskap”,
1932). F.H.
Järnsocker, ferri o’xidum sacchara’tum,
fram-ställes av järnoxid och socker, tillsatt med en
ringa mängd natronlut. Rödbrunt, rött pulver,
med knappast märkbar järnsmak. Håller c:a
3 °/o järn. Milt järnpreparat (se d.o.). Wk.
Järnsparv, Acce’ntor modula’ris, tillhör fam.
j.-fåglar bland tättingarna. Till färgen lik
sparvarna, skiljer den sig från dem genom
tunn näbb och rostbrun färg på sidorna.
Könen äro lika. Längden 15—17 cm. J. bebor
Europa och förekommer i hela Sverige, talri-
kast i Norrland. Sitt bo lägger den i
gran-el. enbuskar. Äggen äro 5—6, blågröna,
ofläckade. Den lever av insekter och frön.
Flyttfågel. Y.Ln.
Järnspat, s i d e r i t, ett mineral bestående av
järnkarbonat (FeCe3). J. håller 48°/o järn och
är ett viktigt järnmalmsmineral. Det
kristalliserar hexagonalt och har romboedriska
genomgångar. Vittrar lätt till limonit. N.H.M.
Järnstämpel är ett som ursprungsbeteckning
tjänande märke, som skall anbringas å till
OZserZy
Järnsparv, Accentor modularis.
Järnstämplar från bruk i Uppland på
1700-talet. Alla utom Karlholms och Leufsta efter
Tilas’ Hammarskattslängd.
försäljning avsedda grövre järn- och stålvaror.
Enl. k.f. 1886 skall varje för järn- och
ståltillverkning inrättad verkstad ha en (el. flera),
i samma ordning som varumärken (se d.o.)
registrerad j., med vilken dess produkter
märkas. Märkningen sker å tackjärn direkt vid
gjutningen, å stål genom instämpling, i vissa
fall å omslaget. J. består av på visst sätt
sammanställda bokstäver el. figurer. En
förteckning med avbildningar av svenska j., som
delvis äro av mycket gammalt ursprung (se
Järnvräkeri), har utgivits av Patent- och
registreringsverket (sista uppl. 1918 med
suppl.). I.S.
— 823 —
— 824 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
