Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnvräkeri - Järnvåg - Järnväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNVÅG
Fig. 1. Moderna plattformsanordningar vid Lunds centralstation.
upprepade statsingripanden. J. var efter
nutida begrepp en onödig pålaga på
järnhanteringen och upphävdes genom k.f. 1855. — Litt.:
E. W. Dahlgren, ”J. och järnstämpling’ (1930).
I.S.
Järnvåg kallades förr den plats, där det från
järnbruken kommande järnet skulle vägas och
dess beskaffenhet granskas, innan det fick
skeppas. J:s tillkomst kan räknas från k.f.
om järnvräkeriet (se d.o.) av 1671, i vilken
stadgades, att vägare och vräkare vid de vågar,
där järn vägdes, skulle tillsättas under kontroll
av Bergskollegium. Under 1700- och början av
1800-talet funnos j. på ett stort antal platser
i Sverige, företrädesvis i städerna, men de
ned-lades i mitten av 1800-talet, den sista i
Göteborg 1890. /.S.
Järnväg i vdsträckt bemärkelse är varje
spårbana med skenor av järn, avsedd för
befordran av personer och gods. J. kunna skiljas:
efter driftsändamål i j. för allmän
trafik och för privat ändamål, ss. anslutningss»pår,
industribanor m.m. (jfr Fältbana), samt
strategiska j. för försvarsändamål men även
tjänande allmän trafik; efter
terrängförhållanden ss. slättlands-, berglands- och
bergbanor; efter byggnadssätt i normal-,
bred- och smalspåriga, underjordiska- och
högbanor, adhesions- och kuggbanor, häng- och
linbanor; efter betydelse i
trafikhänseende i huvudbanor för genomgående
tågtrafik, sekundärbanor (bibanor) och
tertiärba-nor för mera lokala ändamål; efter
äganderättsförhållande i stats- och
privatbanor. J:s betydelse för landet beror av
fulländningen hos transportväg, fordon och drivkraft.
Fördelar framför andra befordringsmedel
ernås genom minskat friktionsmotstånd (på
horisontal bana blott o. V12 mot på landsväg) och
användandet av ånga och elektricitet ss.
driv
kraft. J:s inverkan på handel och näringar
framträder såväl i förbilligande av
godstransporten, särsk. på längre avstånd från
produktions- el. import- och exportplatser, som även
genom underlättande av persontrafiken, varvid
t.ex. den arbetande befolkningen kan bo längre
från arbetsplatsen och sålunda få tillgång til)
bättre och sundare bostäder för mindre
kostnad. Tillfälliga behov av förnödenheter kunna
lättare än förr tillgodoses. J. underlättar
statsmyndighets verksamhet (ss. vid mobilisering)
samt övar gynnsamt inflytande på
folkbildningen genom billiga resor, snabbare
spridning av tidn. m.m.
Förarbeten för en j.-byggnad omfatta:
beräkningar och undersökningar av teknisk och
driftsekonomisk art, ss. okulär undersökning
av terrängen för att utröna möjligheten att
framdraga banan för kostnader, skäliga med
hänsyn till väntad trafik el. andra
förhållanden, som kunna betinga dess byggande;
bestämmande av banans riktning och
trafikpunkter, som skola beröras; överslagsberäkningar
av kostnaderna med översiktsplaner; utsikter
till anskaffning av byggnadsmedel. Om dessa
förarbeten visa sig gynnsamma, verkställas
noggranna undersökningar med linjeutstakning
och avvägning, upprättande av planer och
profiler med lutnings- och kurvförhållanden,
beräknas schaktnings- och fyllningsmassor,
uppgöras förslag till konstarbeten, ss. broar,
viadukter, tunnlar, korsningar av vägar o.a.
trafikleder, stationsanordningar samt detaljerade
kostnadsberäkningar med utlåtande. För dessa
arbeten bestämmas, med hänsyn till banans
karaktär: spårvidd, maximistigningar, banan
enkel- el. dubbelspårig, sektioner för skärningar
och bankar m.m., belastningar, som skola ligga
till grund för konstruktion av överbyggnaden,
broar, räler och sliprar o.d. Före anläggning
— 827 —
— 828 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
