Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jättemussla - Jättendal - Jättened - Jätteormar - Jätterall - Jättesalamandrar - Jätteskink - Jättesköldpaddor - Jättetrögdjur - Jätteval - Jäv - Jöde, Fritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄTTENDAL
Jättemussla, Tridacna gigas, på Stora
barriärrevet. Efter Cornish.
även grova linor kunna avskäras. Byssus
finnes. J. förekommer i Indiska och Stora
oceanerna. Skalen användas stundom till
dopfuntar el. tvättfat. Köttet hos yngre individer
ätes. O.C-n.
Jättendal, s:n i Bergsjö och Forsa tingslag,
Gävleborgs län, vid kusten n. om Hudiksvall;
105,60 kvkm., därav 100,oo land; 1,402 inv. (1932;
14 inv. pr kvkm.); 11,92 kvkm. åker (1927; 11,9%
av landarealen), 66,51 kvkm. skogsmark.
Sandviks såg. Ej obetydligt fiske. — Pastorat:
Harmånger och J., Nordanstigs kontrakt,
Ärkestiftet. M.P.
Jättened, by i Gudhems s:n, Västergötland.
I en mosse anträffades här 1895 depåfynd
(se d.o.), bestående av ett par 10-tal
bronsföremål samt ett ornerat skaft av renhorn. Det
senare har sammanställts med ett liknande
fynd från Själland och tolkats som skaftet till
en skära, vilken varit anbragt på en bild av
guden Frej. G.Em.
Jätteormar, Bo’idæ, fam. av ordn.
fjällreptiler, vilka förekomma i Gamla och Nya världens
varma områden, stora, muskulösa former, vilka
äro försedda med rester av bäcken och
klobärande bakre extremiteter. J. sakna
gifttänder och döda sitt byte genom att slingra sig
omkr. det. De indelas i boaormar och
pyton-ormar (se d.o.). Y.Ln.
Jätterall, fågelsläkte, se A r a m u s.
Jättesalamandrar, fiskgroddjur, se A m p h
i-u m i d æ.
Jätteskink, se Grävödlor.
Jättesköldpaddor, en på de största arterna
av landsköldpaddor (se d.o.) använd
gemensam benämning. Hit räknas bl.a.
elefantsköldpaddan. Y.Ln.
Jättetrögdjur, stora former av Gravigra’da
(se d.o.).
Jätteval, benämning på blåvalen, se
Bardvalar.
Jäv (eg. tvivel, misstanke), jur., anmärkning
mot ett anspråks riktighet el. en persons
behörighet i visst hänseende, t.ex. j. mot lagsökt
el. i konkurs bevakad fordran, mot tilltänkt
äktenskap, mot syneman, rättegångsfullmäktig,
vittne, domare. Även omständighet, som
grundar dylik anmärkning, kallas j.
Viktigast äro j. mot domare och vittne. Domaren
anses i sv. rätt jävig, då han står i sådant
förhållande till någon av parterna el.
tvisteföre-målet, att hans omdöme därigenom kan antagas
förryckas, bli partiskt. Sådana j. äro visst
släkt- el. svågerskap, väntad nytta el. skada av
sakens utgång m.m. Domaren skall själv
beakta j. för sig men kan också jävas av part.
Vittnes-j. pläga delas i allmänna j., t.ex.
ålder under 15 år, svår andlig undermålighet el.
abnormitet (”vettlös”), ådömd påföljd enl.
Strafflagen 2:19, hednisk tro, samt speciella
j., t.ex. skyldskap, svågerlag el. ovänskap med
part, eget intresse av målets utgång, angivare i
brottmål, parts lagstadda tjänare m.m. För den
äldre, legala bevisteoriens processföring spelade
vittnes-j. stor roll. Vid den fria
bevisprövningen bortser man från de flesta j. och avhör
vittnet, kanske utan ed, men tillmäter dess utsaga
det värde, den kan antagas förtjänt av. E.K.
Jöde [jo’-], Fritz, tysk musikpedagog (f.
1887), först folkskollärare, 1923 prof, vid akad.
för kyrko- och skolmusik i Berlin, ledare av
ungdomsmusikskolan Charlottenburg och av
seminariet för folk- och ungdomsmusik, en av
grundarna av den första folkmusikskolan i
Jättesköldpadda, Testudo nigra, från
Gala-pagosöarna. Efter Cornish.
— 887 —
— 888 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
