Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabbleka, kabbeleka, kabbelök, kabbalök, kalvleka - Kabel - Kabelbox - Kabelbro - Kabelgarn - Kabelgatt - Kabeljo - Kabelkista - Kabellariekätting - Kabellarieskiva - Kabellarium - Kabellängd - Kabelmuff, kabelbox - Kabelslaget - Kabelstek - Kabelvåg - Kab ibn Zuhair - Kabinda, Cabinda - Kabinett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KABINETT
A. Fors foto.
Kabbleka, Caltha palustris.
piska områdena växande arterna, som
förekommer i Sverige, är en 2—4 dm. hög,
flerårig, glatt, allmän kärrväxt med njurlika—
hjärtlika blad och stora, gula, i grenspetsarna
sittande blommor. Odlas vid dammar o.d.,
ofta med fyllda blommor. A.V-e.
Kabel (ytterst arab.). 1) Grovt, kabelslaget
(se d.o.) tåg av 150 till 400 m. längd, som
användes vid bogsering, förtöjning el. förhalning
av fartyg. Ersättes alltmer av järn- el.
ståltross. H.S-k.
2) Elektrisk ledning med kraftig isolering,
se Elektriska ledningar, sp. 295.
Kabelbox, se Kabelmuff.
Kabelbro, se Bro, sp. 1,195.
Kabelgarn, se Garn 2).
Kabelgatt, sjöv., förvaringsrum under däck
för tågvirke, block o.d.
Ka’beljo (mholl. cabbelyau), eg. holländsk
och tysk benämning på den större
Nordsjötor-sken; i Sverige benämning på fläkt, i kar
saltad och därefter svagt torkad långa (mera
sällan torsk el. lubb) utan huvud. Samma vara
med huvud kallas saltlånga. N.R-n.
Kabelkista, se Kabelmuff.
Kabella’riekätting, se Kabellarium.
Kabella’rieskiva (efter kabellarium, se d.o.),
benämning på spelkransen på ett ankarspel (se
d.o.).
Kabella’rium, på gamla segelfartyg använd
anordning, bestående av en ändlös kätting el.
grovt tåg, som, då ankare skulle lättas, lades
till spels och medelst sejsningar förenades till
ankarkättingen. Vid ankarspelets rundtagning
drog k. med sig ankarkättingen, vilken undan
för undan förenades med och frigjordes från
k. Systemet medgav hastig utstickning igen av
ankarkättingen, enär den vid hemvindningen
ej själv låg till spels. H.S-k.
Kabellängd, längdmått till sjöss = Vio
distansminut el. för praktiskt bruk 185 m. (förr
= 100 famnar).
Kabelmuff, kabelbox, anordnas vid
skarvar (skarvmuff) och ändar (ändmuff) på
jordkablar (se Elektriska ledningar,
sp. 295) ss. skydd, dels mot att fuktighet
intränger i kabeln och förstör isoleringen, dels
mot att den oljekompound, varmed kabeln är
isolerad, vid temp.-höjningar och därmed
uppstående expansion tränger ut ur kabeln. K.
består i regel av gjutjärn och fylles med s.k.
kabelmassa. Under senare år ha, särsk. vid
höga spänningar, oljefyllda k. med
expansi-onskärl för oljan kommit till användning.
Skarvning el. avgrening av kabelknippen för
lågspänning sker i s.k. kabel kistor, större
lådor av gjutjärn med påmonterade ändmuffar
och invändigt anordnade samlingsskenor. R.L-n.
Kabelslaget säges tågvirke vara, då det
sam-manslagits medsols av 3 el. 4 trossar, vilka
vid denna användning kallas kardeler.
Kabelslaget gods, som efter storlek och ändamål
benämnes fastmakare (de grövsta
fartygs-förtöjningarna), kablar, jaglinor el.
1 o d 1 i n o r, motstår bättre nötning och
vattenröta än tross-slaget men är svagare än tross
av samma omkrets. H.S-k.
Kabelstek, se Knutar.
Kabelvåg, fiskläge på s.ö. sidan av
Aust-vågöy, Lofoten, n. Norge; 1,187 fasta inv.
(1930). Under vintertorskfisket anlända dit
tusentals fiskare. Az.S.
Kab ibn Zuhair (Ka’b), arabisk skald, son
till muallakadiktaren Zuhair ibn Salarna och
samtida till Muhammed, vilken han retade med
sina smädeverser, riktade mot profeten och
islam. Plötsligen infann han sig hos
Muhammed i Medina och hyllade honom med en dikt,
efter inledningsorden kallad "Bänat Su’äd”
(Su’ad har dragit bort). Den väckte profetens
förtjusning, och skalden, som härmed
underkastade sig islam, belönades med hans
mantel, burda, varför dikten även bär detta namn.
Den har ofta kommenterats och utgivits av
bl.a. Th. Nöldeke i ”Delectus veterum
carmi-num arabicorum” (1890). Fransk övers, av
R. Basset 1910. G.O-r.
Kabi’nda, C a b i n d a, område på Afrikas
v.-kust, n. om Kongos mynning, tillhörande
portugisiska kolonien Angola; c:a 7,000 kvkm.
Huvudort K. med god hamn och livlig handel.
M.P.
Kabine’tt (fra. cabinet, knappast, ss. antages,
dimin. till fra. cabine, koj, hytt). 1) Mindre
mellanrum el. lyxrum; rum el. skåp för
konstsaker, kuriosa o.d., konstskåp; rum med
klo-sett; avträde.
— 913 -
— 914 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
