Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabinett - Kabinettsformat - Kabinettsfråga - Kabinettsjustis - Kabinettskammarherre - Kabinettskassan - Kabinettsporträtt - Kabinettssekreterare - Kabinettsskåp - Kabinettsstycke - Kabinettsärenden - Kabir - Kabirer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KABINETTSFORMAT
2) K. i överförd bemärkelse betecknar i äldre
tider den trängre krets av rådgivare, med
vilken monarken rådförde sig i sitt arbetsrum
el. k. vid avgörandet av offentliga ärenden. I
någon mån påminnande om k. i denna äldre
bemärkelse voro de kejserliga militär- och
civil-k. i Tyskland före revolutionen 1918. K.
i senare tiders mening betecknar annars ett
lands ministär el. utåt dess regering. I
England innefattas endast den del av ministären,
som bestämmer regeringens allmänna politik,
under benämningen k. Termen k. användes
allmänt om Frankrikes ministär, den
förekommer även i U.S.A., ehuru ej nämnd i landets
konstitution, samt i flera andra länder.
Däremot brukas den ej i Sverige som beteckning
för den sv. regeringen. — I Sverige
förekommer termen k. i en spec. betydelse, i det
Utri-kesdep. stundom officiellt kallas
Kabinettet för utrikes brevväxlingen
och dess exp.-chef
kabinettssekreterare. J.E.N.
Kabinettsforma’t, för fotografiska porträtt
använt format, vanl. 12X16,5 cm. Jfr
Kabinettsstycke.
Kabinettsfråga kallas en sådan fråga, på vars
avgörande i folkrepresentationen el. av
statsöverhuvudet en ministärs vara el. icke-vara
beror. I länder med dagordningsinst. är det
vanligt, att regeringen själv ”ställer k.”, d.v.s.
ställer som villkor för sitt kvarstannande, att
vederbörande kammare antager det av
regeringen accepterade förslaget till dagordning.
J.E.N.
Kabinettsjus t i’s förelåg i äldre tider, då från
regeringshåll (t.ex. genom order, utgående från
en enväldig monarks kabinett) ingrepp gjordes
i rättskipningens gång. Maktdelningsteorien,
framförd av Montesquieu m.fl., tog avstånd
från varje form av k. J.E N.
Kabinettskammarherre, se
Kammarher-r e.
Kabinettskassan kallades en för Norge och
Sverige gemensam kassa, från vilken bestreds
en del av kostnaderna för Utrikesdep. och
ut-rikesrepresentationen. Övrig kostnad täcktes
av den ävenledes gemensamma
konsuls-kassan. Sverige bidrog med 12/i7 och Norge
med 5/n av kostnaden. Vid Utrikesdep :s
omorganisation i samband med
unionsupplös-ningen försvunno benämningarna k. och
kon-sulskassa. A.Vr.
Kabinettsporträtt, se
Kabinettsfor-mat.
Kabinettssekreterare, se Kabinett.
Kabinettsskåp, möbel, som brukas till
förvaringsplats för saml. av naturalier och kuriosa
samt dyrbarheter av alla slag. Det bestod
Kabinettskåp med tenninläggningar. Nordiska
museet.
av ett mindre skåp, vilande på ett bordliknande
underrede, och var rikt inrett med lådor och
fack. K. kommo i bruk vid mitten av
1500-talet och voro under hela 1600-talet mycket
vanliga. På deras utsmyckande nedlades ofta
ett utsökt arbete med skulpturer, målningar
och inläggningar av olika slag. Även
materialet var dyrbart: ebenholts och elfenben,
sköld-padd och pärlemor, silver o.a. metaller samt
marmor o.a. stenarter i flera färger. K.
undanträngdes under 1700-talet av den nya
möbeltypen byrån. E F.F.
Kabinettsstycke betecknar en målning i
mindre format, passande för ett mindre rum el.
kabinett. Ämnet för målningen är gärna
genremässigt. K. förekomma framförallt i 1600- och
1700-talens holländska måleri. E.W.
Kabinettsärenden, under frihetstiden sådana
frågor, som i motsats till ”riksens allmänna
vårdande ärenden” ej behövde föredragas i
rådet utan avgjordes av konungen i hans kau
binett i närvaro av blott 2 rådsherrar. Under
gustavianska tidevarvet behandlades en mängd
frågor ss. k. J.E.N.
Kabir, indisk mystiker (o. 1440—1518),
levde som vävare i trakten av Benares. K. var
säkert lärjunge till Ramananda (se denne)
men var också påverkad av muhammedansk
mystik (sufismen). I sina dikter, skrivna på
hindi, sökte han med bortseende från
kastskillnader o.d. förena hinduism med islam.
Hans anhängare fördelades snart på 2 sekter,
vilka nu sakna betydelse. K:s dikter äro övers,
till eng. av R. Tagore (”One hundred poems
of K.”, 1915). Th.P.
Kabi’rer (grek. ka’beiroi), forngrekiska, till
sitt eg. väsen svårbestämbara gudomligheter av
förgrekiskt (frygiskt?) ursprung, ofta kallade
”de stora gudarna” (mega’loi theoi’), dyrkade
i sht på Lemnos, Imbros och Samothrake,
gärna sammansmältande med andra gudaväsen
(Demeter, Dionysos, Hefaistos, Hermes).
Lik
— 915 —
— 916 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
