Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabirer - Kabla - Kabriol - Kabriolett - Kabul (flod) - Kabul (stad) - Kabyler - Kabyliska - Kabyss - Kachera - Kachexi - Kachin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KACHIN
ställda med dioskurerna, anropades de särsk.
ss. räddare i sjönöd. Berömd var i
hellenistisk tid k:s mysteriekult på Samothrake, i
anseende rivaliserande med den eleusinska. —
Litt.: O. Rubensohn, ”Die Mysterienheiligtümer
in Eleusis und Samothrake” (1892). H.Sj.
Kabla, avsända kabeltelegram.
KabrioT, se Kabriolett.
Kabriole’tt (fra. cabriolet, till cabriole,
luftsprång; se Kapriol). 1) K. el. k a b r i o 1,
Kabriolett.
tvåhjuligt, enspänt, lätt åkdon på fjädrar och
med suflett. 2) Se Au t omobil, sp. 877.
Kabul, h.-biflod till Indus, upprinner på s.
Hindukusch i Afganistan, flyter åt ö. förbi
staden K. och mynnar i Indus n. om Attock.
Längd c:a 500 km. K., som är mycket
vattenförande, har talrika fall, av vilka dock intet
är utbyggt. Bevattningskanaler finnas. Från
Jalalabad är floden segelbar för mindre båtar.
Vägen mellan Indien och det inre av
Afganistan följer dess lopp. M.P.
Kabul, huvudstad i Afganistan vid floden
K., 1,760 m.ö.h.; c:a 60,000 inv. K. har ett
skyddat läge mellan bergen; medeltemp. i jan.
—0,7°C., juli 24,8°. Gamla staden är ett
smutsigt, trångt virrvarr av lerhyddor och basarer;
de förmögnares stadsdel är modernt byggd. K.
har fabriker för tillverkning av vapen och
ammunition, tyger, läder, skor, cement och
glas, alla otidsenliga. Stark garnison. Invid
staden ligger på en höjd citadellet Bala
Hissar. Några km. uppför floden påbörjade
emi-ren Amanullah 1923 byggandet av en ny stad,
Dar-ul-Aman. K. har radiostation och
flygförbindelse med Termes vid Amu-darja. Bilvägar
utgå till Kandahar samt över Jalalabad till
Peshawar. Se pl. vid Afganistan. — K.
spelade under medeltiden en underordnad
roll. Dess betydelse daterar sig från 1504,
då Babur (se denne) gjorde det till sin
residensstad; därifrån utgick grundandet av
stor-mogulväldet, och där är Babur begraven. K.
hörde sedan till stormogulväldet; 1738
erövra
des K. av Nadir schah och blev 1773
Afgani-stans huvudstad. M.P.;C.F.
Kaby’ler (av arab, kabila, beteckning för
stam el. boplats) kallas bergsborna i
Atlaslän-derna och Rif, i inskränkt bemärkelse blott
inv. i Kabylien i Algeriet mellan Alger och
Bougie. K. användes som beteckning för de
bofasta bergsborna i motsats till
låglandsnoma-derna, beduinerna. Rent etnografiskt kan man
icke använda en sådan indelning. K. äro
emellertid berber (se d.o.) och sålunda språkligt
sett hamiter, om än deras språk rönt inverkan
från den semitiska arabiskan, liksom
blodblandning med dessa senare förekommer. —
K. äro åkerbrukare men idka också hantverk,
ss. vävning, läder- och metallbearbetning samt
krukmakeri, det sistn. utan hjälp av drejskiva.
Keramiken är märklig, i det dekoren ofta
minner om forna europeiska kulturområdens,
särsk. vissa grekiska öars. Byarna äro ofta
terrassformigt anlagda, varvid försvarshänsyn
spelat in. Husen äro fyrkantiga av sten el. ler
och på sina håll försedda med impluvium (se
Atrium) och rököppningar samt
underjordiska rum för förvaring av säd.
Samhällsen-heten bildas av den patriarkaliska familjen,
byarna styras av en folkförsamling och
stammen av en hövding med ett råd vid sin sida.
Religionen är islam, som dock är uppblandad
med talrika äldre föreställningar. Kvinnan
åtnjuter större frihet än hos slättborna och går
vanl. obeslöjad. I Rif ätes kött av vilda svin,
och vin försmås icke. K. äro frihetsälskande
och krigiska. Särsk. i Rif ha både sultanerna
och de europeiska kolonimakterna rönt
motstånd av k. Se A b d-e 1-K r i m och R i f b e
r-b e r. — Litt.: A. Hanoteau, ”La Kabylie et
les coutumes kabyles” (3 bd, 2 éd. 1893); A.
van Gennep, ”Études d’ethnographie
algérien-ne” (1912); E. Westermarck, ”Sex år i
Marocko” (1918). G.B-r.
KabyTiska, se Hamitiska spå k.
Kaby’ss (från Ity. kabuse el. holl. kabuis, av
dunkelt ursprung), skeppskök; även: kyffe,
koja o.d.
Kache’ra, se Kaschera.
Kachexi’, se K a k e x i.
Kachin [-cin], folk av tibeto-burmansk
härstamning från Lakhimpur i ö. Assam i v. till
s. Yün-nan i ö. med huvudmassan kring övre
Iravadi och i n. Shanstaterna; söderut nå de
ned till trakten av Bhamo. K:s utbredning
söderut började i det stora hela på 1700-talet, men
deras framträngande försvårades genom
burme-sernas motstånd och avstannade efter
engelsmännens annexion av Burma. Om K:s antal
föreligga inga uppgifter, i Assam torde de uppgå till
c:a 2,000 (år 1901: 1,920). K. el. Ka-khyen är den
— 917 —
— 918 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
