Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kachin - Kackalorum - Kackerlackor - Kadaver - Kadaverin - Kadaverlydnad - Kadelburg, Gustav - Kaden Bandrowski, Juljusz - Kadens - Kader - Kades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KACKALORUM
burmanska benämningen; själva kalla de sig
Sing-pho. K:s språk tillhör den
tibeto-burmans-ka språkgruppen och visar anmärkningsvärda
relationer till burmanskan. C.F.
Kackalo’rum (väl en latiniserande bildning
från djäkne- el. studentspråket, möjl. i
anslutning till kackla-, jfr K o 1 o r u m, ävensom ty.
studentspråket buckelorum, hallorum o.d.),
oväsen, bråk och stoj. E.H.
Kackerlackor (från holl. kakkerlak),
Blattoi’-dea, insektordn. K. ha bred och starkt lillplat-
Blatta orientalis.
tad kropp. Huvudet, som är nedåtböjt, bär
långa, trådlika antenner, stora, flata ögon och
bitande mundelar. Vingarna äro täck- och
flygvingar, de förra plattliggande och täckande
flygvingarna, som stundom, liksom någon gång
även täckvingarna, kunna saknas. Bakkroppen
bär i spetsen 2 ledade borst och är ofta försedd
med körtlar, som avsöndra illaluktande ämnen.
K. genomgå ofullst. förvandling, och larverna
äro myckel lika de fullvuxna. Äggen bäras en
tid i paketliknande hopar i en yngelsäck hos
honan. K. uppträdde redan under
stenkoistiden, delvis i mycket stora former. Man
känner över 2,000 arter, som huvudsaki. leva i
tropikernas mörka och fuktiga urskogar. K.
äro nattdjur, som livnära sig av vegetabilier el.
äro allätare. I Sverige finnas blott 3 arter,
av vilka eg. blott den minsta, den svartaktiga
el. brungula s.k. lapska k., Ecto’bia lappo’nica,
som är 7—11 mm. lång, förekommer i det fria.
Den är allmän i hela landet och träffas på blad
av örter och buskar el. på marken under löv.
I Norrland förekommer även denna art i
visthus och bodar. Den något sförre (11—13 mm.)
tyska k., Blatte’lla germa’nica, som är
brungul med 2 mörka längsband på halsskölden,
och den ännu större (till o. 20 mm.) svarta
orientaliska k., även (från finskan) kallad
tor-rakan, Blatta orienta’lis, leva uteslutande
inomhus, i kök, bagerier o.d. el. åtm. i närheten av
människoboningar, där de förtära matvaror av
olika slag. Tillfälligtvis uppträder bland
sjöstädernas kolonialvaror också den stora
amerikanska k., Periplane’ta america’na. E.W-n.
Kada’ver (lat. cada’ver), kropp av död
varelse, i sht av djur; as.
Kadaveri’n, pentametylendiamin, C_H14N2,
bildas genom kolsyreavklyvning vid
förruttnelsen i tarmen av aminosyran lysin. K., som är
en i vatten lättlöslig bas, har iakttagits i
urinen vid utsöndring av cystin (se d.o.) och
räknas till de s.k. likgifterna (se d.o.). Wk.
Kada’verlydnad till (lat. cada’ver, lik), ett
uttryck, som hänför sig till den bestämmelsen
i jesuitordens konstitutioner, att varje dess
medl. skall i sin lydnad för en överordnad
vara motståndslös ss. ett lik (”ac si cadaver
esset”). S.N.
Ka’delburg [-bork], Gustav, tysk
skådespelare och förf. (1851—1925). Dels ensam,
dels i samarbete med O. Blumenthal och F. v.
Schöntan skrev K. en rad lustspel utan
litterära anspråk. En del av dem ha uppförts i
Sverige, ss. ”Guldfiskar”, ”Civilklädd”,
”Storstadsluft” och ”Den mörka punkten”. A.Bd.
Kaden Bandrowski [-å’sRi], J u 1 j u s z,
polsk förf. (f. 1885), har i romaner och
noveller skildrat polackers strid under världskriget,
vari han deltagit. Bland hans övriga verk
märkas en roman med social-politisk
bakgrund, ”General Barcz” (1923), och en
behagfull, psykologiskt intresseväckande skildring
av förf:s barndomstid. Agr.
Kadens [-ä’ns el. -a’rjs] (fra. cadence, ital.
cadenza, eg.: fallande), slutfall, klausul,
harmonisk vändning, som utgör en vilopunkt el. en
avslutning. Eg. är varje musikstycke en följd
av kortare och längre k., d.v.s. rörelser bort
från centralklangen (tonika) till närbesläktade
harmonier (dominant, subdominant) och
återvändande till centralklangen. Ss. fullst. k.
betecknas följden tonika, subdominant, dominant,
tonika. — K. kallas även den i
instrumentalkonserter mot slutet av en sats mellan
domi-nantkvartsextackordet (med fermat) och
dominanten inskjutna fria fantasin, som ger
solisten tillfälle att visa sin tekniska färdighet.
Jfr Bedräglig kadens, Halvslut och
H e 1 s 1 u t. F.S-l
Kader (fra. cadre, av ital. quadro, av lat.
quadrus, fyrkantig), den fast anställda
personalen vid krigsmakten, särsk. av befälsgrad. —
Kadersystem, se Härordning.
Kades (hebr. kädésch, helig), namn på flera
kultställen nämnda i G.T. K. B a r n e a i
öknen Paran, på gränsen till Edom, var en av de
viktigaste lägerplatserna under israeliternas
ökenvandring (4 Mos. 20:1), varifrån spejarna
— 919 —
— 920 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
