Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kades - Kadett - Kadettpartiet - Kadi - Kadiak - Kadiköi, Kadiköy - Kadjarer - Kadmeia - Kadmium - Kadmiumelement, Galvaniska element - Kadmiumföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KADMIUMFÖRENINGAR
utsändes till Kanaan (4 Mos. 32:8); enl. vissa
forskare den plats, där Moses gav israeliterna
deras religiösa lagar och föreskrifter; i 1 Mos.
14:7 även kallad E n-M i s p a t, ”rätts-källan”.
S.N.
Kade’tt (fra. cadet, den yngre bland syskon,
ung adlig officersaspirant, till lat. caput,
huvud), vedertagen benämning på elev vid
läroanstalt för utbildning till officer. Särsk.
k.-kompanier för yngre söner i adliga familjer
upprättades i Frankrike av Ludvig XIV
(över-gingo senare till militärskolor), och ung.
samtidigt upprättades k.-skolor el. k.-kårer för
utbildning till officersaspiranter i Preussen, med
tiden även i Sachsen, Bayern, Österrike-Ungern
och Ryssland. I Sverige inrättades en k.-kår
för art. och fortifikationen 1738, följd av en
k.-kår i Karlskrona (1756) och en i Finland. 1792
—1874 och från 1895 benämnes elev vid
Krigsskolan (se d.o.), tidigare Krigsakad. på
Karlberg, k. Marinens kadettkår utgöres av s j
ö-k a d e t t e r,
marinintendentka-de 11 er, reservkadetter samt k u s
t-artillerikadetter, de senare under de
tider de äro elever vid Sjökrigsskolan (se d.o.).
Normal utbildningstid är 31/’ år, för reserv-k.
1 år. E.O.B.;H.S-k.
Kadettpartiet, populär benämning på ett
ryskt politiskt parti, bildad av initialerna K.D.
(ry. uttal ”ka de”) i det officiella namnet,
”Konstitutsionno-Demokratitjeskaja parti ja”
(Konstitutionellt demokratiska partiet). K.
uppstod 1904 ss. en ”intelligensradikal”
sammanslutning, konstituerade sig okt. 1905 ss.
politiskt parti under ledning av P. N.
Milju-kov (se denne) och spelade en stor roll under
första riksduman 1906. Genom upptagande i
sitt program av radikala krav från skilda håll
sökte det få hela vänsteroppositionen under
sin kontroll men misslyckades och försvagade
sin ställning genom att efter
dumaupplös-ningen i juli s.å. medverka till
”Viborgmanifes-tet”, en av ”kadetter” och medl. av
”Arbetspar-tiet” 23/7 utfärdad öppen uppmaning till
skatte-och värnpliktsvägran. Först under
världskriget lyckades det åter göra sig gällande ss.
”ententevännernas” spec. parti och intog efter
marsrevolutionen 1917 en ledande ställning
inom den borgerliga republiken. Redan på
sommaren s.å. utträngdes emellertid dess
ministrar ur interimsregeringen av Kerenskij (se
denne), och efter nov.-revolutionen fortlever
K. blott ss. ett till en större rysk
emigrantorganisation anslutet parti med (f.n.) säte i
Berlin. Dess huvudorgan var 1906—18 den
välredigerade och mycket spridda tidn. ”Retj”
(”Talet”). S.Bsn.
Kadi (arab. kä’di, domare) kallas i
muham
— 921 —
medanska länder en person, som av en
härskare el. dennes ståthållare utsetts att avgöra
rättstvister, framförallt sådana av
civilrättslig och religiös natur. Han har därvid att följa
de /afwa-samlingar, som verkställts inom den
juristskola (jfr Islam, sp. 66.) han tillhör.
I större städer, t.ex. Kairo, äro alla 4
skolorna representerade av var sin k. G.O-r.
Kadiak, ö i Alaska, se K o d i a k.
Kadiköi, K a d i k ö y, antikens Chalkedon,
se I s ta n b u 1, sp. 119.
Kadja’rer, persisk härskardynasti 1795—
1925, härstammande från den turkmenska
Kadjarstammen i Asterabad. Se Persien,
historia. C.F.
Kadmeia [-el’a], se K a d m o s.
Ka’dmium, Cd, grundämne, atomvikt 112,41,
atomn:r 48, smältpunkt 320,9°, kokpunkt 767°,
spec. v. 8,64, upptäcktes 1817 samtidigt av
Stro-mayer och Hermann, förekommer i
zinkmalmer, särsk. i zinkblände och galmeja (cadmia),
varav k. fått sitt namn. K. erhålles som
biprodukt vid zinkframställning och anrikas, då
det är flyktigare än zink, i det först
övergående destillatet. Det framställes i rent tillstånd
genom upprepad destillation, genom
utredu-cering med zink el. på elektrolytisk väg. K. är
en vit, glänsande, täml. mjuk metall, som kan
skäras med kniv. Är mycket tänjbar och kan
valsas till bleck och dragas till tråd. K. är
luftbeständig vid vanlig temp. men förbrinner
vid upphettning med röd låga under bildning
av brun rök av k.-oxid. Förenar sig vid
upphettning med halogener. Är svårlöslig i utspädd
salt- och svavelsyra, lättlöslig i utspädd
salpetersyra. K. är i sina föreningar tvåvärdig.
Salter av starka syror äro lättlösliga i vatten.
De ha en vidrig metallsmak och äro giftiga.
Verka i utspädda lösningar adstringerande, i
koncentrerade etsande. — K.-o x i d, CdO,
erhålles som ett brunt pulver på ovan angivet
sätt el. genom upphettning av karbonatet el.
hydroxiden. K.-h y d r o x i d, Cd(OH)2, är
vit och erhålles genom att fälla k.-salter med
alkalihydroxid. K.-s u 1 f i d, CdS, finnes i
naturen som mineralet greenockit och erhålles
som en gul fällning vid inledande av
svavelväte i k.-saltlösningar. — K. användes bl.a.
som rostskydd, till lättsmälta metallegeringar
(se Kadmiumlegeringar) samt i
normalelement. K.-a m a 1 g a m och k.-t e n
n-amalgam brukades förr till tandplomber.
K:s halogensalter ha användning inom
fotografien och dess sulfid som målarfärg
(kadmium-gult, jaune brillant). Lj.
Kadmiumeleme’nt, Galvaniska
element, sp. 1,125.
Kadmiumföreningar, se Kadmium.
— 922 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
