Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalabarböna - Kalabass - Kalabreserhatt - Kalabrien - Kalach - Kalahari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALABASS
afrikanska släktes 3 arter, som har större
betydelse. Det är en klättrande, över 15 m. hög,
nedtill vedartad slingerväxt med i klasar
nedhängande, stora, purpurröda blommor och o.
14 cm. långa frukter, som innehålla 1—3
njur-formiga, chokladbruna frön, kalabarbönor (se’~
mina calaba’r). Dessa frön innehålla bl.a. en
i medicinen användbar, giftig alkaloid,
fysostig-min (se E ser in). A.V-e.
Kaiaba’ss, se Kalebass.
Kalabre’serhatt, bredskyggig herdehatt av
filt av italienskt (kalabriskt) ursprung. K. har
sporadiskt uppträtt som excentriskt inslag i
modedräkten, t.ex. under romantiken. Jfr
Sombrero. I.
Kala’brien, ital. Calabria, landskap i s. Italien
mellan Tarantogolfen och Messinasundet,
omfattar prov. Reggio di Calabria, Catanzaro och
Cosenza; 15,075 kvkm. med 1,670,539 inv.
(1931). K. är nästan helt bergland, uppbyggt
av granit, gnejs och kristalliniska skiffrar. I
n. reser sig det ännu skogklädda Sila, i s.
Aspromonte. Bergen äro genomsatta av
brottlinjer. Den mest markerade är Messinasundets
tvärbrott. Från brottlinjerna utgå ofta
förhärjande jordbävningar, ss. den vilken 1908 lade
K:s största stad Reggio di Calabria i spillror
(den är nu återuppbyggd och har 122,055 inv.,
1931). K:s klimat är helt mediterrant med
regnlösa somrar och milda vintrar med stark
nederbörd. Den viktigaste kulturväxten är
olivträdet; olivlundarna kläda bergen ganska högt
upp på sluttningarna. I s. odlas också
apelsin-och citronträd. Folktätheten är 111 inv. pr
kvkm. men stiger i s. till 175. K. är
överbefolkat och utmärker sig för stark utvandring.
— På de smala sandiga kustslätterna lågo
under antiken några av Storgreklands mest
blomstrande städer, ss. Sybaris. De äro nu
försvunna och ruinerna begravna under
flodernas svämsand. J.F.
Kalach, se K a 1 c h u.
Kalaha’ri, den djupaste, sandfyllda delen av
Sydafrikas inre bäckenformiga platå. K. når
Buskstäpp vid Ngamisjön, Kalahari.
Tropea i Kalabrien.
in över n. delen av Kapprovinsen och omfattar
nästan hela Betsjuanaland samt ö. och n.
Syd-västafrika. S. K. tillhör Oranges flodområde,
i det Nosobs mestadels torra bädd mynnar i
Oranges biflod Molopo. Resten av K. saknar
avlopp till havet och består av 3 bäcken: i v.
Etosha-bäckenet (1,065 m.ö.h.). Längre mot ö.
ligger det stora Okavango-bäckenet, i vilket
den från Bihe-platån i Angola kommande
Oka-vangofloden utmynnar. Vid högvatten sänder
den en arm till den till ett saltkärr
förvandlade forna sjön Ngami (932 m.). Från
Oka-vango flyter en flodarm, Botletle, mot ö. till
det 3:e el. Makarikari-bäckenet, vars djupaste
delar intagas av Soa- och Ntwetwe-saltträsken.
Vittringsmaterialet från randområdena hopas
i K:s inre. Så består bergytan här av
kalk-och sandstenar, överlagrade av lös, röd sand,
än i jämna fält, än som ända till 100 km.
långa, parallella dynryggar. Klimatet är torrt
utan att vara ökenartat. Regnvattnet sjunker
ned i sanden men räcker ej till att skapa
grundvatten. Källor äro därför sällsynta.
Vegetation finnes dock. S. K. är en grässtäpp
med sparsamma torniga buskar. I mellersta K.
härska buskvegetationer av Aca’cia ho’rrida
och Gira’ffæ, AcanthosVcyos ho’rrida och Ter-
— 959 —
— 960 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
