Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalahari - Kalait, kallait - Kalakaua - Kalamai (Kalamata) - Kalamantan - Kalamazoo - Kalamis - Kalamitet - Kalander - Kalandsbröder - Kalas - Kalaureia (Poros) - Kalaza - Kalazogami - Kalb, Charlotte von - Kalbiter - Kalcedon (mineral) - Kalcedon (stad) - Kalcedonense - Kalcha - Kalchas - Kalchedon - Kalchu, Kalhu - Kalcinera - Kalcit - Kalcium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALCIUM
mina’lia serVcea. I n. äro dynryggarna t.o.m.
skogklädda. Djurlivet är rikt, med hjordar
av antiloper och springbockar. Befolkningen
är ytterst gles och består av hottentotter,
buschmän, betsjuaner och i n. sambesifolk.
Blott längst i v. finnas enstaka europeiska
plantager. — Litt: S. Passarge, ”Die K.” (1904).
J.F.
Kalai’t, k a 11 a i t, mineralogiska namnet på
turkos (se d.o.).
Kalakaua, konung av Hawaii 1874—91, se
H a w a i i ö a r n a, sp. 793 ff.
Kala’mai (Ka la ma ta), grekisk hamn- och
huvudstad i nomos Messina; 28,955 inv. (1928).
Det antika K. var sannolikt en liten ort (nuv.
P i d i m a) c:a 1 mil n. om det moderna. K.
har en vacker borg med ruiner från
Ville-hardouins palats och från venetiansk tid, en
god hamn samt kyrkor från 1000-talet. N.V.
Kalamantan, se Borneanerna.
Kalamazoo, stad i s.v. Michigan, U.S.A., vid
Kalamazoo river; 54,786 inv. (1930).
Pappersbruk och mekaniska verkstäder. J.C.
Kalamis, grekisk skulptör sannolikt från
Beotien, verksam (trol. i Aten) o. 460 f.Kr.
Frejdad bl.a. genom djurbilder (i sht hästar), prisas
K. av de gamle för sin elegans och finhet. Av
hans i litteraturen omnämnda arbeten
(Sosand-ra, Apollon Alexikakos m.fl.), har trots ivriga
bemödanden, hittills intet vare sig i original
el. kopia kunnat med säkerhet påvisas. H.Sj.
Kalamitel (lat. cala’mitas), olycka, missöde.
Kala’nder. 1) Maskin för glättning av papper
(även tyg). Består av flera på varandra
liggande valspar, där den ena valsen är av stål,
den andra av hårt sammanpressade pappskivor.
Den lätt fuktade pappersbanan får passera
valsarna, vilka pressa mot varandra. Genom det
sålunda uppkomna trycket el. gnidningen el.
bådadera samtidigt uppstår glättningen. — 2)
Maskin för pressning av pappmatriser för
tryckändamål. C.-A.N.
Ka’landsbröder, se Kalendegillen.
Kala’s (från mlty. colla’tie, äldre ty. kollatz,
av lat. colla’tio, se Kollat ion), festlig
tillställning, gästabud.
Kalaureia [-rel’a], nuv. P o r o s, ö och stad
(4,593 inv. 1928) vid Saronska viken, vackert
belägna utanför Argolis’ n.ö. kust mitt för det
gamla Troizen och ett älskat sommartillhåll
för atenarna. K. var i antiken berömt för sin
amfiktyoni (se A m f i k t y o n e r) och sitt
Po-seidontempel. Detta jämte dess omgivande
heliga område och hamn utgrävdes 1894 av L.
Kjellberg och S. Wide. Fordom arsenal för
den grekiska flottan; marinskola. N.V.
Kala’za, biol., se C h a I a z a.
Kalazogami’, bot., se B a s i g a m i.
Uppslagsbok. XIV. __ ggj ___
31
Kalb [kalp], Charlotte von, f. Marschalk
v. Ostheim (1761—1843). För ett olyckligt
äktenskap sökte hon tröst i lidelsefulla
svärmerier för berömda diktare, ss. Schiller,
Hölder-lin och Jean Paul, med vilka hon förde en
livlig brevväxling. Drabbad av svåra husliga
olyckor, framlevde hon sina sista 40 år i
fattigdom. Hennes med dikter och aforismer
uppblandade levnadsminnen, ”Charlotte”, utgåvos
1879 av E. Palleske och avslöja ett säreget
romantiskt kvinnoöde. — Litt.: Ida Boy-Ed, ”Ch.
v. K.” (1912). A.Bd.
Kalbiler, politiskt parti i Syrien under de
umaijadiska kaliferna, uppkommet av en
redan före islam existerande sammanslutning av
i Syrien bosatta sydarabiska stammar under
namnet Kalb, vilken synes i någon mån ha
övertagit makten efter ghassaniderna (se d.o.).
K. fingo redan under Muawija en gynnad
ställning och blevo sedan umaijadernas starkaste
stöd under ständiga strider mot kaisiterna (se
d.o.). G.O-r.
Kalcedo’n, mineral av samma kemiska
sammansättning som kvarts, vattenfri kiselsyra.
Till strukturen är k. tät el. kryptokristallinisk,
ofta bildad av urspr. amorf, vattenhaltig opal
genom vattnets bortgång. K. angripes lättare av
alkalier än kvartsen. Oftast är k. svagt trådig
och förekommer ofta i njurliknande el.
stalak-titiska bildningar samt som pseudomorfoser
efter andra mineral. K. är vanl. mjölkvit el.
grå; färgade varieteter användas som
halvädelstenar, ss. karneol (gulröd), krysopras
(lök-grön), heliotrop (lökgrön med röda gnistor).
Jfr A g a t. K.A.G.
Ka!ce’don, stad, se Chalkedon.
Kalcedone’nse, teologisk läroformel, antagen
på mötet i Chalkedon (se d.o.).
Kalcha, geogr., se C h a 1 c h a.
Kalchas, grek, myt., grekisk siare, berömd för
sin vishet, åtföljde grekerna i trojanska kriget.
K. skall ha givit sig själv döden, då han i
siarekonst överträffades av Mopsos. W.N
Kalche’don, stad, se Chalkedon.
Kalchu, K a 1 h u, en gammal huvudstad i
Assyrien, vid Tigris. Engelska utgrävningar
(1845 och senare) ha lagt i dagen ett palats
m.m. Enl. 1 Mos. 10:11 var K. (hebr. Ke’lach
el. Kälah) grundlagd av Nimrod. Ruinerna av
K. heta numera Nimrud. Th.P
Kalcine’ra, torka, inaska, genom glödgning
avlägsna vatten ur ett kemiskt preparat el.
genom upphettning vid lufttillträde förbränna
organisk substans i en blandning. Wk
Kalcil, miner., se K a 1 k s p a t.
Kalcium, Ca, grundämne, tillhörande de
2-värda alkaliska jordmetallerna, atomvikt 40,07,
atom-n:r 20, smältpunkt c:a 800°, kokpunkt
— 962 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
