Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalckreuth, 3. Leopold von - Kaldéen el. kaldéernas land - Kaldéer - Kaldeiska kristna - Kaldeiska språket - Kalder - Kaleb - Kalebass (kalabass) - Kalebasspumpa - Kalebassträd - Kaledoniderna - Kaledonien - Kaledoniska bergskedjan, kaledoniderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALEDONISKA BERGSKEDJAN
3) L e o p o 1 d v o n K., den föregåendes son,
målare (1855—1928), var elev av bl.a. Struys
och påverkades av Lenbach och senare av
Cé-zanne. K. målade landskap i en samtidigt
impressionistisk och allvarligt monumental stil,
symboliska figurbilder och scener ur
lantfolkets liv samt sakliga, enkelt naturliga porträtt.
G.S.
Kaldéen el. kaldéernas land (assyr.
Mat-Kaldü, hebr. Eres Kaédim) betecknar urspr.
sydligaste Babylonien, senare hela detta land.
G.O-r.
Kaldéer (assyi. kaldü, hebr. kaèdim), ett
semitiskt folk, som o. 1000 f.Kr. från Arabien
invandrade i s. Babylonien, där i slutet av
700-talet Merodak Baladan nämnes ”konung över
k:s land”. De sammansmälte småningom med
babylonierna, och Nabopolassar grundade 625
det kaldeisk-babyloniska riket, som 538
erövrades av perserna. — I G.T. är k. oftast liktydigt
med babylonier, men i Daniels bok såväl som
hos grekiska och romerska förf, betyder k.
även astrologer, mager, vise män, i det att de
gjorts till representanter för i Babylonien
urgammal ockult vetenskap. G.O-r.
Kalde’iska kristna, se Nestorianer.
Kalde’iska språket kallades tidigare med ett
gemensamt namn de västarameiska dial.,
numera benämnda bibelarameiska och j
u-d i s k-a r a m e i s k a, varpå äro avfattade dels
den kanoniska texten till delar av Esra och
Daniels böcker, dels parafraser till G.T., targüm.
Benämningen berodde på en missuppfattning av
Dan. 2:4, i det att man fattade det även av
kaldéerna använda arameiska språket ss.
något för dem egendomligt. Deras vanliga språk
var mycket nära besläktat med assyriska. G.O-r.
Kalder, namn på folket i det forntida riket
Uratu (se d.o.) i nuv. Armenien.
Kaleb, föregiven ättefader till släkten K. av
den edomitiska stammen Kenas, som enl. Jos.
14:6 ff. erhöll Hebron som arvedel. Enl. 4
Mos. 13 var K. av Juda stam och en av de
spejare, som sändes att utforska Kanaan. S.N.
Kaleba’ss (k a 1 a b a s s), fruktskalen av vissa
till gurkväxter och bignoniacéer hörande
arter (se F 1 a s k k u r b i t s och C r e s c e
n-tia), användas av naturfolken i tropikerna
allmänt till skålar, flaskor (”kalebasser”),
skedar el. askar, de sistn. ofta med ur samma skal
utskuret lock. Dessa samt de av k. tillverkade
behållarna för kalk till betel- el. koka-tuggning
äro ofta så lika i Gamla och Nya världen, att
ett samband förutsättes av flera forskare.
K.-kärl efterbildas ofta i keramik. A.V-e;G.B-r.
Kalebasspumpa, stundom förekommande
namn på flaskkurbits (se d.o.).
Kalebassflaska från Kamerun med konstnärligt
flätverk omkring. — Se även bild å pl. vid
art. Hawaiiöarna.
Kalebassträd, stundom förekommande namn
på Cresce’ntia cuje’te (se d.o.).
Kaledoni’derna, se Kaledoniska
bergskedjan.
Kaledo’nieu (lat. Caledo’nia, eg.: skogsland),
n. delen av Britannien, n. om Firth of Forth
och Firth of Clyde. Befolkningen antages ha
varit en rest av den förkeltiska befolkning
(ka-ledonier, mæater o.a.), som senare
sammanfattades under namnet pikter. K. blev bekant för
romarna genom Agricolas fälttåg 78—85 e.kr.;
trots nederlag 84 bevarade kaledonierna sin
självständighet. — Populärt är K. namn på de
skotska högländerna. N.V.
Kaledoniska bergskedjan,
kaledonider-n a, ett i alla världsdelar påvisat, men
mestadels utjämnat bergskedjesystem av
geosynkli-nalsediment, hopveckade under
mellersta-senare delen av silur- och delvis i början av
— 965 —
— 966 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
