Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalf, Willem - Kalff, Gerrit - Kalgan - Kalgoorlie - Kalhu - Kali (mytologi) - Kali (kemi) - Kalialun - Kaliber - Kaliberskala - Kalibrera - Kalibrerade valser - Kalidasa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALFF
Willem Kalf: Stilleben. Kunsthalle, Hamburg.
Kalff, G e r r i t, holländsk
litteraturhistoriker (1856—1923), prof, vid univ. i Utrecht
1896, i Leiden 1902. K:s viktigaste skrifter äro
”Het lied in de middeleeuwen” (1883),
”Von-dels leven” (1896), ”Geschiedenis der
neder-landsche letterkunde” (7 bd, 1905—12),
”West-europeesche letterkunde” (2 bd, 1923—24). Rth.
Kalgan, kin. Chang-kia, stad i prov. Chili,
Kina, 201 km. n.v. om Peking, vid järnvägen
Peking—Pao-tou (vid Huang-ho) och intill
kinesiska muren; c:a 75,000 inv. K. är
gräns-och handelsstaden mellan det eg. Kina och
Mongoliet och utgångspunkt för den viktiga
handels-(karavan-)vägen till Urga och Sibirien
(Kiachta). Under sommaren finns sedan 1917
en automobilroute till Urga från K. Förr gick
det till Ryssland exporterade teet över K. J.C.
Kalgoorlie [kälgö’ali], stad i Västaustralien,
vid järnvägen Perth—Port Augusta; 5,400 inv.
(1930). K. växte hastigt upp efter upptäckten
av guld här 1893 och blev snart centrum för
Coolgardie-guldfälten (jfr
Västaustralien). En andra stad, Boulder, har uppstått i
K:s omedelbara närhet och hade 1930 5,708
inv. 1897 fick K. järnvägsförbindelse med
Perth, 1917 med Port Augusta (i Sydaustralien).
På gr. av det torra klimatet finns ej
tillräckligt med vatten i K., utan en 520 km. lång
vattenledning (färdig 1903) har måst
anläggas från Darling range, n. om Perth. K. hade
sin glanstid o. 1900 och har sedan gått något
tillbaka. Trakten omkr. K. erbjuder en
ytterligt tröstlös anblick, då den lågskog av
Euca-ly’ptus, som urspr. fanns här, skövlats för att
fylla bränsle- och kraftbehovet vid gruvorna.
J.C.
Kalhu, se K a 1 c h u.
Kali (”den svarta”), ind. myt., se D u r g a.
Kali, se Gödselmedel.
Kalialun, se A 1 u n.
KalFber (fra. calibre, av arab, kälab el. kälib,
gjutform) kallas ett eldrörs inre diam., vid
reff-lade eldvapen mätt mellan bommarna (ej mellan
refflornas botten). — I äldre tider och ända
långt fram på 1800-talet angavs eldrörs
grovlek genom ”pundigtalet” el. vikten av en till
eldröret passande järnkula (så hade t.ex. en
”24-pundig kanon” en inre diam, av c:a 15 cm.).
— Senare mättes k. i tum (ännu i England och
U. S. A.). Numera anges k. eljest vanl. i mm.
el. cm. (se Artilleripjäser och
Handeldvapen). — Hagelgevärs k.
betecknas med en siffra, angivande det antal
blykulor av loppets diam., som går på ett engelskt
skålpund (se Jaktgevär). — I överförd
bemärkelse: halt, värde, beskaffenhet. R.Sbg.
Kaliberskala, se Artillerimåttstock.
Kalibre’ra, noggrant uppmäta, t.ex. kaliber,
kulors el. cylinders diam. m.m.
Kalibre’rade valser, tekn., se V a I s n i n g.
Kalida’sa, indisk diktare, var enl. traditionen
en av de ”nio pärlorna” vid konung
Vikrama-ditya’s av Ujjayini hov; denne antages allmänt
vara konung Candragupta II (375—413) av
gupta-dynastien, som på sina mynt kallar sig
Vikramaditya. I varje fall ha efterbildningar
efter K. påvisats å en inskrift från 472.
— K. är den indiska litteraturens störste och
i Europa mest kände klassiker. Av hans epik
är det förnämsta alstret ”Kumarasambhava”;
mera bekant är ”Raghuvamca”. Inom den
sparsamt företrädda indiska lyriken intar K.
främsta platsen genom ”Meghaduta”; av oviss
autenticitet är ”Rtusamhara”, lyriska skildringar av
de sex årstiderna. K. har emellertid som
dramatiker nått sin största berömmelse. Ypperst
av hans dramer är ”£akuntala” el.
”Abhijnana-^akuntala”, som med ämnet hämtat från
”Ma-habharata” (se d.o.) skildrar konung
Dushyan-tas kärlek till Cakuntala och deras slutl.
förening; ss. ett av den indiska litteraturens mest
lästa verk föreligger det i ett flertal, från
varandra starkt avvikande avfattningar. K:s
övriga dramer äro ”Vikramorva^i”, med ämne från
den gamla sagan om Pururavas och Urva^i,
och ”Malavikagnimitra”, en bild ur det indiska
haremslivet. — Ehuru bunden av den
traditionella estetiken, förmår K. inom den givna
ramen inlägga mera av liv, än vad som är
van
— 975 —
— 976 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
