Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalkbrenner, Friedrich Wilhelm - Kalkbruk - Kalkbränning - Kalkcementbruk - Kalkduk - Kalkedon - Kalkera - Kalkfilter (avhårdningsfilter) - Kalkglas - Kalkgrundet - Kalkhydrat - Kalkkläde el. kalkduk - Kalkkonkrement - Kalkkrasse - Kalkkväve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALKBRUK
sin tid högt beundrad, särsk. på gr. av sin
fulländade teknik, och som lärare var han mycket
anlitad. K. har efterlämnat ett stort antal
kompositioner, till största delen hållna i
sa-longsmässigt virtuos stil, men också arbeten
av mera gedigen halt, ss. kammarmusik,
konserter- och sonater för piano, en pianoskola
m.m. N.B.
Kalkbruk. 1) Kalkbränneri (jfr Kalk). —
2) Murbruk, berett med kalk (se Murbruk).
Kalkbränning, se Kalk.
Kalkcementbruk, ett hydrauliskt murbruk,
berett av cement (se d.o., sp. 1098) och kalk.
Kalkduk, se K a 1 k k 1 ä d e.
Kalke’don, se Chalkedon.
Kalke’ra (fra. calquer, av ilal. calcare,
in-pressa, trampa), återgiva en teckning el.
ritning genom att medelst ett ritinstrument
noggrant följa densammas linjer, vilka därigenom
överföras ant. på överliggande genomskinligt
papper el. lärft (kalkerlärft,
kalker-v ä v) el. på underliggande material, i senare
fallet med tillhjälp av en med grafit el. annat
färgstoff belagd, avfärgande yta. G.W. VV.
Kalkfilter (avhårdningsfilter),
apparat för borttagande av hårdhet ur vatten,
består av ett kärl, inom vilket det hårda vattnet,
som innehåller kalcium- el. magnesiumsalter,
populärt kallat ”kalk”, får passera ett skikt
av finkornig zeolitmassa. Zeoliter kunna vara
naturprodukter el. konstgjorda (i handeln ss.
natrolit, permutit, doucil etc.) och bestå i
huvudsak av natrium-aluminat-silikat. Vid
av-hårdning sker ett basutbyte, i det att zeoliten
upptager det hårda vattnets kalcium- och
magnesiumjoner, varigenom vattnet blir mjukt.
När zeoliten mättats med kalcium och mag-
Kalkfilter med avhärdningsförmåga av 85,000 1.
efter varje regenerering, 260 1. pr min.
nesium, regenereras den medelst en
koksaltlösning, som får passera igenom filtret.
Natrium går då på nytt in i zeoliten, varvid
kalcium- och magnesiumUorid bildas samt
därefter utsköljas. Massan kan regenereras hur
många gånger som helst. Genom att använda
avhårdnat vatten förhindras kalkavlagringar i
rörledningar, ång- och värmepannor
(pann-sten) etc., varvid betydande besparingar i
bränsle och reparationer göras. Vid tvätt i
avhårdnat vatten uppstår ej någon kalktvål,
varigenom tvättmedelsförbrukningen avsevärt
reduceras. K. utföras för såväl industriella
anläggningar som för hushållsbruk. C.-A.N.
Kalkglas, se Glas, sp. 414.
Kalkgrundet, grund och fyrskepp, se F 1 i n
t-rännan.
Kalkhydra’t, se Kalk.
Kalkkläde el. k a 1 k d u k, liturgiskt föremål,
som begagnas i såväl katolsk som
protestantisk gudstjänst. I den katolska spelade k.
mycket stor roll och voro av flera slag,
storlekar och material. Viktigast var korporalet
(se d.o.). Efter reformationen brukas endast
ett k. K., som användes vid nattvarden att
ställa kalken på, har vanl. en storlek av o. Vä
m. i fyrkant och har alltid varit föremål för
utomordentlig konstnärlig omsorg. En hel del
k. i sv. kyrkor äro orientaliskt arbete, trol.
krigsbyten från Polen m.fl. länder. F.ö. ha de
utförts i allehanda brokader, sammet och
dyrbara stoffer el. i rikt broderi. Utförandet har
ständigt växlat efter tidsstilarna. I.
Kalkkonkreme’nt bestå av kalciumkarbonat
och -fosfat och förekomma dels ss.
stenbild-ningar i urin- och gallblåsa, i spottkörtlarna,
pankreas och blåsportkörteln, dels ss.
förhård-ningar i kärlväggarna. Även i tarmkanalen
(appendix) förekomma k. Wk.
Kalkkrasse, växtart, se B r a y a.
Kalkkväve är ett gödselmedel, innehållande
upp till 20—23 °/o kväve, och framställes
genom upphettning av kalciumkarbid
tillsammans med kvävgas, då kalciumcyanamid
(CaCN2) erhålles, som tillsammans med en del
föroreningar är ett stoftfint, gråsvart,
dammande pulver, obehagligt och även skadligt för
såningsmännen. Genom att korna el. olja
detsamma minskas dessa olägenheter. K. är
fysiologiskt alkaliskt. — Om k. inblandas
i jorden, bildas på kemisk väg urinämne,
vilket i sin tur av bakterier ombildas till
ammoniak- och salpeterföreningar. Av kalken bildas
kalkhydrat (släckt kalk). K. bör inblandas i
jorden någon tid före sådd och ej användas
som övergödsling. Om k. användes till
kålrötter, rovor och havre, har kvävet i k. en
verkningsgrad av 70—80 °/o, till vete, råg och
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
— 995 —
— 996 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
