Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalkkväve - Kalklerskiffer - Kalkliniment - Kalkljus - Kalkmetastas - Kalkmjölk - Kalkoff, Paul - Kalkografi - Kalkoner - Kalkongam - Kalkopyrit - Kalkopyrrotin - Kalkorganismer - Kalkosin, kalkosit - Kalkotrikit - Kalksalpeter - Kalksandsten - Kalksinter - Kalkspat, kalcit, calcit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALKSPAT
potatis 60—70 % och till betor, korn och vall
50 å 60 % av salpeterns kväveverkan. —
Okornat k. är användbart för dödande av späda
ogräsfröplantor, t.ex. åkerkål, och det enda
användbara mot molla (Chenopo’dium album).
Hj.P.
Kalklerskiffer, kalkhaltig lerskiffer (se d.o.).
Kalklinime’nt, Linime’ntum ca’lcium, en
blandning av lika delar linolja och kalkvatten,
användes som kylande medel vid brännskador.
J.H.
Kalkljus, det av engelsmannen Th.
Drum-mond uppfunna intensiva ljus, som uppstår, då
osläckt kalk (CaO) upphettas i en
knallgas-bläster. C.-A.N.
Kalkmetasta’s. Vid vissa bensjukdomar och
bensvulster utlöses kalken ur bensystemet,
varvid blodet kommer att innehålla abnorma
mängder kalksalter. Dessa kunna avlagras i
inre organ, t.ex. i lungor, magslemhinna och
njurar. En sådan kalkförflyttning kallas k.
T.H-n.
Kalkmjölk, se Kalk.
Kalkoff, Paul, tysk historiker (1858—1928),
prof, i Breslau 1924, har främst ägnat sig åt
utforskandet av den tidigare reformationstiden
och är känd ss. Luther-källforskare. K.G-w.
Kalkografi’, se Chalkografi.
Kalkoner, en underfam. av fam. eg. höns,
(se d.o.) omfattande ett släkte Melea’gris, med
Kalkontupp.
A. Fors foto.
5 över Nord- och Mellanamerika utbredda
arter. K. äro stora, högbenta former med korta,
rundade vingar, kort stjärt och
metallglänsan-de fjäderdräkt, vars grova, breda fjädrar äro
tvärt avskurna. Huden på huvudet och halsens
övre del är naken och försedd med vårtlika
utskott, och från övernäbbet nedhänger en
hud-flik. Mexikanska k., M. gallopa’vo, som
förekommer i Mexiko, Arizona och v. Texas
och blir 1 m. lång, är svart, vingpennorna
spräckliga i vitt, stjärt och stjärttäckare svarta
med rödbruna tvärband och vit spets och
hu
vudets och halsens nakna partier blåaktiga med
röda utskott. Den är stamform för den tama
k. och hölls redan vid européernas ankomst
till Amerika ss. husdjur av indianerna. H.B-n.
Kalkongam, se Gamar, sp. 1,143.
Kalkopyri’t, miner., se Kopparkis.
Kalkopyrroti’n, en i kopparmalm
förekommande blandning av olika svavelmineral,
bestående av kuban (se d.o.), kopparkis och
mag-netkis (pyrrotin). K. är i Sverige funnen bl.a.
vid Kaveltorp. K.A.G.
Kalkorgani’smer, zool. Vissa grupper av
lägre djur avsöndra kalk ant. i form av ett
sammanhängande skal till skydd el. som spridda
kalkkroppar, huvudsaki. till stöd för kroppen.
Skalbärande k. äro t.ex. foraminiferer,
stjärn-koraller, vissa rörbyggande maskar, de flesta
mollusker och tagghudingar; endast
kalkkropp-bildande äro t.ex. kalksvampar, vissa koralldjur
och tagghudingar. Se vidare K a 1 k a 1 g e r och
Kalkbakterier. O.C-n.
KalkosFn, k a 1 k o s i t, miner., se
Kopparglans.
Kalkotriki’t, miner., se C u p r i t.
Kalksalpeter, [Ca(NO3)2], gödselmedel, som
framställes av luftens fria kväve. Först
började fabrikation därav i Norge enl. Birkeland
—Eydes elektriska metod och kallades N o
r-gesalpeter samt innehöll 16 °/o kväve.
Numera sker tillverkningen enl. andra metoder,
och produkten, vilken innehåller c:a 14,5%
kväve i form av salpeter och 1 % som
ammo-niakkväve, benämnes tysk k., även om den
tillverkas i andra länder. Dess verkan är vid
användning till betor betydligt underlägsen
chilesalpeter men till övriga växtslag ung.
jämnställd med detta. Jfr Gödselmedel.
Hj.P.
Kalksandsten, geol., en sandsten med
kalk-haltigt bindemedel; tekn., en konstgjord
bygg-nadssten, som tillverkas av kvartssand och
släckt kalk under inverkan av upphettad
vattenånga. K. fabriceras i samma format som
vanlig tegelsten. K.A.G.
Kalksinter, miner., se
Sinterbildning-a r.
Kalkspat, kalcit, calcit, miner., är
kal-ciumkarbonat, CaO.CO2, kristalliserande
hexa-gonalt, romboedriskt hemiedriskt, i ett stort
antal former, bland vilka romboedrar och
skale-noedrar överväga, utmärkt genom tre väl
utpräglade genomgångar, efter vilka den klyver sig till
romboedrar. K. är isomorf med några andra
kar-bonater, magnesit, järnspat, manganspat,
zink-spat och dolomitspat, medan kalciumkarbonat,
kristalliserande rombiskt, är mineralet aragonit.
Genom sin klyvbarhet och sin utpräglade
dubbelbrytning (härav även benämningen
dubbel
— 997 —
— 998 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
