Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalksten - Kalksvampar - Kalktuff - Kalkugn - Kalkutta - Kalkuttahampa - Kalkvatten - Kalkväxter - Kalkyl - Kall - Kalla (fönster- el. rumskalla)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALLA
slag av marmor. — I Sveriges urberg finnas
talrika förekomster av marmor el. ur-k., som
fått användning för såväl kalkbränning och
industriändamål (t.ex. Karta och Oaxen) som
byggnads- och skulpturändamål (den gröna
Kolmårds- och den vita Ekensbergsmarmorn).
— K. har en mångsidig praktisk betydelse som
byggnadssten, till bränning för framställning
av murbruk, som råmaterial till fabrikation av
Portlandcement och inom olika industrier, där
basiska ämnen i större mängd behövas, samt
för jordbruket som jordförbättringsmedel
(göd-ningskalk) o.s.v. K.A.G.
Kalksvampar, en ordn. bland svampdjuren
(se d.o.).
Kalktuff, geol., är en porös och ofta pipig
massa av kolsyrad kalk, utfälld genom luftens
Kalktuff med bladavtryck (alm) från
Benestad.
inverkan ur kalkhaltigt vatten, oftast källvatten,
som silar ned över sluttningar. K. företer
därför ofta en tydlig varvighet, säkert bestämd
som årsvarvighet. 1 många fall medverka vid
utfällningen organismer, blågröna alger.
Stundom finnas i k. växtlämningar, företrädesvis
blad, synnerligen väl bevarade som avtryck. K.
har mycket olika utseende: från en lös massa,
ofta växellagrande med bleke, till en hård
bergart, som kan användas som byggnadssten och
förekommer i tertiär och kvartär, i Sverige i
senglaciala och postglaciala lager. Den bäst
kända lokalen i Sverige är Benestad i s.ö.
Skåne, där k. innehåller en rik flora och redan
under medeltiden bröts för användning vid
kyrkbygge. — Litt.: C. Kurck, ”Om k. vid
Benestad” (1901). K.A.G.
Kalkugn, se Kalk.
Kalkutta, stad i Indien, se Calcutta.
Kalkuttahampa, se Jute.
Kalkvatten, se Kalk.
Kalkväxter, sådana växter, som endast
förekomma å jord, rik på kalciumkarbonat, ss.
hästhov, klöver, gulväppling o.a. ärtväxter,
ängssyra, många orkidéer m.fl. —
Kalkflyen-de växter, vilka ej trivas på mark, som
innehåller mer än 0,02 °/o kalciumkarbonat, äro
åter ljung, klockljung, bergsyra, örnbräken,
vitmossa m.fl. — Växtarterna utgöra sålunda ofta
biologiska indikatorer på jordens kalkhalt.
Flerstädes, ss. i Alperna, förekomma s.k.
vikarierande arter, bundna vid kalkhaltig, resp,
kalkfattig grund. O.Gz.
Kalky’l (fra. calcul, räkning, till calculer,
räkna, ytterst till lat. ca’lculus, räkning, eg.:
liten sten, använd vid räkneoperationer, dimin.
till calx, sten, kalk) användes dels i betydelsen
beräkning, överslag, dels i sammansättningar,
t.ex. differential-k., integral-k., för att beteckna
vissa grenar inom matematiken där formell
räkning dominerar. — Kalkylera, räkna,
beräkna. H-r.
Kall, s:n i Undersåkers och Offerdals
tingslag, Jämtlands län, kring Kallsjön, Torrön m.fl.
sjöar i Jämtlands fjällområde; 2,655,90 kvkm.,
därav 2,225,15 land; 1,627 inv. (1932; 0,7 inv.
pr kvkm.), därav 44 tillhörande Undersåkers
lappförsamling; 11,4 kvkm. åker (1927; 0,5 °/o
av landarealen), 736,54 kvkm. skogsmark.
Huvudbygden ligger kring Kallsjön. S. om
Torrön Kolåsens kapell. På klipphällar vid
stranden av Hästskotjärn finnas ryktbara
hällmål-ningar. Om Huså kopparverk och gruvor se
Hus å-F r ö å
gruvor. — Pastorat i
Undersåkers
kontrakt, Härnösands
stift. M.P.
Kalla
(fönster-el. r u m s k a 1 1 a),
Zantede’schia (Calla)
æthio’pica
(Richa’r-dia africa’na) av fam.
Ara’ceæ, är den mest
bekanta av det
sydafrikanska släktet Z :s
10 arter. K. är en
ståtlig, flerårig ört
med rotstock,
lång-skaftade, hjärtlikt-pil-lika blad och intill
meterhög stängel, i
spetsen bärande
obe-‘ tydliga blommor, ord
nade i en gul kolv,
som omgives av ett
12—16 cm. långt,
Kalla, Zantedeschia
æthiopica.
— 1001 —
— 1002 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
