Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar - Kalmar (socken) - Kalmar (tidning) - Kalmar—Berga järnväg - Kalmar—Emmaboda järnväg - Kalmar järnvägar - Kalmarkriget - Kalmar län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALMAR
i N. Möre kontrakt, Växjö stift. — Litt.: G. V.
Sylvander, ”K. slotts och stads historia” (9 bd,
1864—73); P. G. Berggren, ”K. stad och dess
historia” (1907); Hj. Alving, ”K. och
Borgholm” (”Svenska kulturorter”, 3, 1925); E.
Fredriksson, ”K. detaljhandelsområde” (i ”Sv.
geografisk årsbok”, 1930). J.C.;P.N-m.
Kalmar, s:n i Håbo hd, Uppsala län, s.v. om
Sigtuna, mellan K.- och Ekolsundsvikarna;
Kalmars kyrka, Uppland.
23,51 kvkm., därav 23,4» land; 563 inv. (1932;
24 inv. pr kvkm.); 10,48 kvkm. åker (1927; 44,b
°/o av landarealen), 9,88 kvkm. skogsmark.
Egendom: Skörby. — Pastorat: övergarn,
Yt-tergarn och K., Håbo konlrakt, Ärkestiftet. M.P.
Kalmar, (konservativ) morgontidn.,
utkommer varje helgfri dag i Kalmar. Med K., som
grundades s0/7 1864 av lektor C. J. Moqvist (d.
1869), sammanslogs 1918 ”Kalmar läns tidning”,
som börjat utkomma 1915. Bland
medarbetarna märkes lektor Oscar Swahn (se denne),
medred. 1869—82. Red. är sedan 1928 fil.
mag. Sven Manfred Morhagen (f. 1898). H.E.
Kalmar—Berga järnväg äges av Kalmar läns
ö. järnvägs-a.-b., har 0,8#i m. spårvidd och 77
km. längd; öppnades för trafik 1897. Banan
korsar i Sandbäckshult järnvägen Mönsterås—
Fagerhult och i Ruda ö. Smålands järnväg
Oskarshamn—Växjö. Fr.E.
Kalmar—Emmaboda järnväg, se Kalmar
järnvägar.
Kalmar järnvägar omfatta linjerna Kalmar
—Emmaboda, längd 57 km., öppnad 1874, och
Nybro—Sävsjöström, längd 43 km., öppnad
1876, ägas av Kalmar nya järnvägs-a.-b., som
jämväl trafikerar Sävsjöström—Nässjö
järnväg; spårvidd 1,435 m. Korsa i Sävsjöström Ö.
Värends järnväg med förbindelse till
Oskarshamn och Växjö. Fr.E.
Kalmarkriget kallas vanl. kriget mellan
Sverige och Danmark april 1611—jan. 1612,
be
roende på att krigshändelserna första året till
stor del utspelades i Kalmartrakten. Orsakerna
till kriget voro gamla tvister mellan Sverige
och Danmark om öresundstullen, om handeln
på Göteborg, Narva, Riga och Archangelsk och
om lapparnas skatteförhållanden i
ishavslän-derna. Karl IX gjorde näml, med hänvisning
till en bestämmelse i freden i Teusina anspråk
på överhögheten över del gamla norska
skatte-landet Finnmarken. April 1611 översände
Kristian sin krigsförklaring. Danskarna började
kriget med en belägring av Kalmar under
Kristian IV:s personliga ledning. Själva
staden erövrades 27/s, inr.an Karl IX och Gustav
Adolf hunnit fram med sv. undsättningshären.
Gustav Adolf överrumplade och förstörde
därpå Kristianopel. Efter ett misslyckat försök
att återerövra Kalmar stad llh drog sig den
sv. hären tillbaka till Ryssby, varpå
kommendanten på Kalmar slott Krister Some såg sig
nödsakad kapitulera. Svenskarna lyckades
däremot erövra Jämtland. Under vintern 1611—
12 inföllo danskarna bl.a. i Småland och
brände Växjö och Kronoberg och härjade i
Västergötland, där bl.a. Skara förstördes. Gustav
Adolf gjorde ett infall i Skåne men blev
slagen vid Viltsjö. Ä andra sidan led dock
Kristian IV en förlust i n. Halland.
Sommarfälttåget 1612 inledde Kristian IV i början av maj
med en belägring av Älvsborg, som 24/s måste
uppgivas av Olof Stråle. Även Gullberg
kapitulerade. En framstöt mot Jönköping
misslyckades däremot liksom Gert Rantzaus
operationer på ostkusten. Även Kristian IV:s
flott-exp. mot Stockholm i början av sept. blev utan
resultat. Kriget upphörde därefter, och i jan.
1613 slöts fred i Knäred (se d.o.). — Litt.: A.
Larsen-Liljefalk, ”Kalmarkrigen” (1889);
”Gustaf Il Adolf”, utg. av Generalstaben (1932). l.W.
Kalmar län omfattar ö. delen av Småland
samt Öland (se kartorna vid d.o.); 11,539,71
kvkm., därav 10,958,65 land; 231,266 inv. (1932).
Residensstad: Kalmar. — J u d i c i e 111
indelas länet i 6 under Göta hovrätt lydande
domsagor med 9 tingslag: N. och S. Tjusts härads;
Sevede och Tunaläns (2 tingslag); Aspelands
och Handbörds, N. Möre och Stranda (2
tingslag); S. Möre; Ölands domsaga (2 tingslag’.
Kalmar, Oskarshamn, Västervik och Vimmerby
ha egen jurisdiktion; de övriga städerna lyda
under landsrätt: Nybro under S. Möre och
Borgholm under Ölands domsaga.
Administrativt delas länet i 6 fögderier, som
sammanfalla med domsagorna och bilda 22
landsfiskalsdistrikt. K.l. har 6 städer (se
ovan), 5 köpingar (Emmaboda, Figeholm,
Hultsfred, Pataholm och Påskallavik), 101
landskommuner och 6 municipalsamhällen
— 1019 —
— 1020 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
