Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar län - Ekonomisk geografi - Kalmar & Mönsterås tändsticksfabriker - Kalmar recess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALMAR RECESS
(Bergkvara, Gamleby, Pataholm, Påskallavik,
Torsås och Virserum). I kyrkligt avseende
delas länet på 2 stift: N. Tjusts, S. Tjusts med
Västervik, Sevede med Vimmerby, Tunaläns
samt Aspelands härader tillhöra Linköpings
stift och ingå i N. Tjusts, S. Tjusts, Tunaläns
och Sevede samt Aspelands kontrakt; den
övriga delen ingår i Växjö stift: N. Möre, Stranda,
Handbörds, S. Möre, Ölands n., Ölands
medel-och Ölands s. kontrakt. K.l. bildar 2
landstingsområden, av vilka det n. har 93,484 inv. och
det s. 137,782 inv. K.l:s n. och s.
landstingsområden samt Gotlands län utse 7
representanter i F.k. Länet har 9 representanter i A.k.
I m i 1 i t ä r t hänseende hör K.l. till ö. brigaden
och S. arméfördelningen och ingår i N.
Smålands och Kronobergs inskrivnings- och
land-stormsområden. — Vid den allmänna
länsindelningen 1634 upprättades av det gamla K.l.,
Tjust och Öland ett län, som 1645—55
förenades med Kronobergs län. Senare hörde det
tidvis till Jönköpings och återigen till Kronobergs
län. 1680—83 utgjorde det jämte Blekinge ett
generalguvernement. K.l. upprättades ånyo
1683. Blekinge län avskildes härifrån 1714.
1819—24 bildade Öland eget län.
Ekonomisk geografi. 1920 levde 45,7 % (55,t
%, om städerna frånräknas) av befolkningen
av jordbruk med binäringar (0,« °/o av fiske och
1,4% av skogsbruk), 27.8% av industri och
hantverk, 10,s% av handel och samfärdsel,
2,»°/o av allmän tjänst m.m., 2,7 av husligt
arbete; 10,6% voro f.d. yrkesutövare o.d. 1927
fördelade sig landarealen sålunda:
köksväxtod-lingar och fruktträdgårdar 21,64 kvkm. (0,2%
av landarealen), åker 1,916,73 kvkm. (17,5%),
slåtteräng 146,os kvkm. (l,s%), ordnad
betesäng 9,38 (0,i%), annan betesäng 5 7 0.46 kvkm.
(5,2%), skogsmark 6,425,12 kvkm. (58.6%),
därav hagmark 971,65 kvkm., samt övrig mar.k
1,869.24 kvkm. (17,i%). Antalet brukningsdelar
uppgick s.å. till 17,113, varav 17,8 % hade en
areal av 0,26—2 har, 49,s% 2—10, 30,5% 10—
50, 1,7% 50—100 och 0,7% över 100 har.
Åkerjordens användning och avkastning 1927
framgår av nedanstående tab.
Växtslag Areal Skörd
i kvkm. i 0/0 av
åkerarealen total i ton pr har i dt.
Höstvete 95,67 5,o 18,311 20,2
Vårvete 37,16 1.» 5,160 14,9
Höstråg 245,47 12,8 30,707 12,1
Vårråg 8,31 0,4 866 10,o
Korn 83,m 4,4 12,262 15,3
Havre 389,80 20,1 57,030 14,6
Blandsäd 74,27 3,9 12,535 15,6
Potatis 82,27 4,3 53,126 68,0
Sockerbetor 18,90 1,0 49,243 259,2
Foderrotfrukter 51,86 2,7 129,606 229,3
Grönfoder 34,96 1,8 — ——
Vall till slåtter 578,98 26,3 228,800 43,5
Husdjursstocken uppgick 1927 till 33,586
hästar, 166,801 nötkreatur, därav 95,549 kor,
72,042 får och 64,662 svin. 1930 funnos 111
mejerier (därav 84 andelsmejerier), som
tillverkade 4,964 ton smör till ett värde av 11,26 mill.
kr. samt 344 ton ost till ett värde av 462,000
kr. — Saltsjöfisket sysselsatte 1930 1,089
yrkes- och 1,625 binäringsfiskare.
Fångstmängden uppgick till 4,549 ton, fångstvärdet till
1,933,978 kr.; därav kom på ålfisket 686,532 kr.
och strömmingsfisket 428,195 kr. — Enl.
riks-skogstaxeringen 1923—29 uppgick den
skogs-produktiva marken till 6,204 kvkm. (56,e % av
landarealen). Virkesförrådet uppskattades till
38,3 mill. kbm., därav 18,o mill. tall, 9,5 mill.
gran och 6.5 mill. björk. Årl. tillväxten
beräknas inalles till 1,609.400 kbm., därav 647,400
tall, 459,800 gran och 225,000 björk. — Länet
har en ganska stor industri, särsk. inom
trä-och pappers-, metall- och maskin-, sten- och
jord- samt närings- och
njutningsmedelsindu-strierna. 1930 funnos 631. industriella
anläggningar (164 i städerna och 467 på landsbygden)
med sammanlagt 13,253 arbetare (4,659, resp.
8,594). På 1,000 inv. kommo 57
industriarbetare (medeltal för hela Sverige 74).
Arbetsställena och arbetarna fördelade sig på de
olika industrigrupperna sålunda:
malmbrytning och metallindustri 78 arbetsställen och
3,154 arbetare, jord- och stenindustri 73, resp.
2,495, träindustri 181, resp. 3,672, pappers- och
grafisk industri 31, resp. 1,199,
livsmedelsindustri 218, resp. 1,379, textil- och
beklädnadsindustri 4, resp. 192, läder-, hår- och
gummi-varuindustri 3, resp. 28, kemisk-teknisk industri
8, resp. 975, kraft-, belysnings- och vattenverk
35, resp. 159. — Handelsflottan uppgick 1931
till 53 ång- och motorfartyg om 32.294 nettoton
och 139 segelfartyg om 8,704 nettoton.
Ankomna och avgående fartyg på mera än 10
nettoton utgjorde i inrikes fart 26,736 om
3,727,047 nettoton och i utrikes fart 1,881 om
756,080 nettoton. De viktigaste hamnarna äro
Kalmar, Oskarshamn och Västervik.
Järnvägarna hade 1931 en längd av 905 km., varav
213 km. voro normalspåriga och 692
smalspåriga enskilda järnvägar. S.å. funnos 3,567
per-sonautomobiler, 80 omnibusar, 1,308
lastauto-mobiler och 1,455 motorcyklar. — Se även
Småland och Öland. G.N.
Kalmar & Mönsterås tändsticksfabriker, A.-b.,
ett av de företag, som 1913 förenades i
koncernen A.-b. Förenade sv. tändsticksfabriker.
Aktiekapital 1,500,000 kr. Fonder 76,000 kr.
Driver ingen rörelse. J.L-n.
Kalmar rece’ss kallas ett fördrag, som %
1483 slöts i Kalmar mellan det sv. rådets
delegater och kung Hans’ ombud, vilka också
repre
— 1022 —
— 1021 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
