Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar stift - Kalmarsund - Kalmartidningen Barometern - Kalmar—Torsås järnväg - Kalmarunionen - Kalmar ångkvarn - Kalmbältet - Kalmera - Kalmeter, Henrik - Kalmia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALMIA
samlingar. 5,775 kvkm. — 1903 antog
riksdagen en k. proposition om sammanslagning
av K.s. och Växjö stift som villkor för delning
av Härnösands stift; beslutet godkändes av
kyrkomötet s.å., och K.s. uppgick i Växjö stift
1915. M.P.
Kalmarsund, vattnet mellan Öland och
Småland, c:a 140 km. långt. Bredden varierar från
c:a 3 km. vid K:s mitt mellan Skäggenäs och
St. Rör till o. 20 km. vid Ölands n. udde och
22 km. vid s. udden. K:s s. del är ett ganska
rent farvatten med täml. jämnt stigande djup
från o. 30 m. i sydligaste delen till 10—12 m.
några km. s. om Kalmar. N. delen ung. ned till
fyren Dämman (ö.n.ö. om Mönsterås) är
likaledes ett öppet och täml. rent vatten med
jämnt stigande djup från 45 till 25 m. Från
Dämman till ett stycke s. om Kalmar är K.
grunduppfyllt och svårnavigabelt. Vid Kalmar
är sundet grundast. Huvudfarleden här,
Kalmarsunds djupränna, har ett djup av
6,e m. vid medelvatten och en bottenbredd av
endast 80 m., där den är som smalast. Den
är utmärkt med ett flertal lysbojar. I K:s
trängre delar löper nästan ständigt märkbar ström.
Vid hårda vindar uppkomma ofta strömmar
med flera knops hastighet och bli då i
djuprännan ganska besvärande. Trafiken i K. är
livlig. Större delen av de fartyg, som gå i
kustfart, ta vägen genom K. E.Hg;J.C.
Kalmartidningen Barometern, se
Barometern.
Kalmar—Torsås järnväg äges av K.-T.
järn-vägs-a.-b.; längd 40 km., spårvidd 0,89i m.,
öppnad 1899. Står vid Torsås i förbindelse med
ö. Blekinge järnväg till Karlskrona. Fr.E.
Kalmarunionen kallas den förening, som
in-gicks mellan de tre nordiska rikena 1397 i
samband med konung Eriks av Pommern
kröning i Kalmar. Ordet K. har i vidare
bemärkelse fått beteckna hela perioden 1389—1520
i Nordens historia; den tid, då förbundet
mellan Sverige, Norge och Danmark erkändes som
existerande. Urkunden till den 1397 ingångna
unionen har i främsta rummet varit ett brev,
dagtecknat i Kalmar Margarethe dag nämnda
år, där 17 stormän från alla 3 rikena
bekräfta, att en evärdlig förening ingåtts mellan
Danmark, Sverige och Norge samt att rikenas
män för framtiden beslutat välja gemensam
konung och i händelse av krig bistå varandra
som bundsförvanter. Detta brevs rättsgiltighet
har emellertid betvivlats, då det är ofullst.
si-gillerat och utskrivet på papper i st.f. på
pergament som i allm. medeltidens viktigare
stats-handlingar. I 100 år har en livlig diskussion
pågått om K. 1397, i vilken många av
Skandinaviens främsta historiker deltagit. F.n. står
Uppslagsbok. XIV. _ 1025 __
33
uppfattning mot uppfattning beträffande
unionsbrevet i Kalmar. Ä ena sidan tar man fasta
på förhållandet, att brevet i början av 1400-talet
ansågs giltigt, och tillmäter med denna
utgångspunkt brevet betydelse av bindande statsakt.
Ä andra sidan har man betonat brevets ofullst.
sigillering, ytterligare framhävd genom
konstaterandet, att brevet är avsett att vara en
traktat mellan konungamakt och riksråd,
varvid den förra fördragsslutande parten
fullkomligt åsidosatt brevets bekräftande. Då
unionsbrevets rättsgiltighet förnekas, kvarstår ett
mindre dokument från Kalmarmötet, en
hyll-ningsakt, ss. en bindande stadfästelse av
unionen under kung Eriks livstid. Forskningen är
över lag ense om att drottning Margareta stått
bakom unionsbrevet ss. dess tillskyndare. Detta
kan dock knappast anses bevisat; över huvud
vila de rådande uppfattningarna om K. 1397, så
länge icke en juridisk undersökning föreligger
över unionsakternas innebörd i belysning av
rådande statsrättslig ideologi och praxis, mer
el. mindre på osäker grund. — Litt.: C. P.
Paludan-Müller, ”Observationes criticæ de
fædere inter Daniam, Sveciam et Norvegiam
auspiciis Margaretæ reginæ icto” (1840); K.
Erslev, ”Dronning Margrethe” (1882); O. S.
Rydberg, ”Om det från unionsmötet i Kalmar
år 1397 bevarade dokumentet rörande de
nordiska rikenas förening” (1886); L. Weibull,
”Unionsmötet i Kalmar 1397” (i ”Scandia”,
1930); G. Carlsson, ”K.” (i ”Sv. hist. tidskr.”,
s.å.). E.Lö.
Kalmar ångkvarn, kommanditbolag, Joh.
Jeansson. Firma etablerad 1847, ombildad till
kommanditbolag 1922. Driver vid ångkvarn i
Kalmar tillverkning av vete-, råg-, ris- och
havremjöl, fodermjöl, vete- och rågkli m.m.
Tillverkningsvärde c:a 15 mill. kr. pr år.
Lott-kapital 2,5 mill. kr. Arbetarantal 135. J.L-n.
Kalmbältet, se Atlantiska oceanen,
sp. 670, och Ekvatorialkalmerna.
Kalme ra (fra. calmer), lugna, stilla.
Kalmeter, Henrik, ämbetsman (1693—
1750), anställd i Bergskollegium 1714,
studerade 1718—27 i statligt uppdrag bergväsendet i
Holland, Tyskland, Frankrike och England,
blev 1727 kommissarie i Kommerskollegium,
1734 assessor, 1747 kommerseråd. Ang. sina
resor inlämnade K. omständliga redogörelser.
P.N-m.
Ka’lmia, nordamerikanskt släkte av fam.
ljungväxter, underfam. Erica’ceæ, med 6 arter,
lågväxta, ständigt gröna buskar med röda el.
purpurfärgade, oftast i klaselika
blomställningar samlade blommor. K. latifo’lia och K.
angustifo’lia äro prydliga kallrums- el.
frilands-växter. A.V-e.
— 1026 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
