Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kam - Kama (flod) - Kama (gud) - Kamacit - Kamajokk - Kamaraderi - Kamares
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMARES
Kammar från Gotlands
järnålder av äldre och
yngre typ.
där de brukats för ceremoniändamål. Före
maskinteknikens tid voro k. handgjorda el.
gjutna, materialet var trä, elfenben, horn,
sköldpadd, ben el. metall; nutida k. äro
ma-skingjorda och
mestadels av celluloid el.
liknande
komposi-tionsämnen, gärna
imiterande äkta, el.
av horn. Formen är
numera mest
långsmal med tänder i
två grovlekar. — K.
som prydnad blev
under empiren
synnerligen vanlig. De
an-togo ofta fantastiskt
stora dimensioner
och kunde vara rikt
utskurna. Småflickor
brukade under
1800-talets senare del en rundkam att därmed hålla
håret tillbakastruket. De stora damfrisyrerna
efter 1900 fordrade gärna ett antal lätt böjda
sido- och nack-k. för att puffa ut håret och
samla småhåren. Även senare ha små pryd-
Liturgisk elfenbenskam. Tyskt arbete, 800—
900-talet. Kunstgewerbemuseum, Köln.
nads-k., stundom ornerade, varit på modet men
ha i och med kortklippningen nästan
försvunnit. — Även naturfolk känna bruket av k. 1.
3) Se T a k k a m. ,
4) Två varandra i vinkel mötande bjälkar
förenas ibland genom att i den ena göres en
urtagning, vilken passar i en k., som skurits
ut på den andra. Jfr Laxning. v.S.
5) Skivformig upphöjning el. fläns på en
axel. Är flänsen cirkulär med samma centrum
som axeln och avsedd att hålla denna i
bestämt läge i horisontell led, kallas axeltappen
för kamtapp (se Axeltapp med fig.). —
Är flänsen el. kamskivan cirkulär, men
excentrisk i förhållande till axelns centrum,
el. ock orund med en utskjutande n o c k,
kallas axeln kam axel el. nockaxel och
användes för att reglera rörelsen hos ventiler på
motorer, ångmaskiner o.d. och förekommer
ofta i olika slag av automatiska maskiner.
Ätergångsrörelsen hos den påverkade
maskindelen, t.ex. ventilen på en motor, åstadkommes
vanl. med fjäderlryck. v.S.
Kama, Volgas största biflod, upprinner på
höjdområdet v. om Perm, flyter i övre loppet
åt n. och ö. samt viker tvärt av åt s.; från
staden Perm är riktningen åt s.v. och v. K.
in-mynnar från vänster i Volga 70 km. nedanför
Kazan. Förnämsta bifloder äro från v. Visjerka
och Bielaja, från h. Vjatka. K. är isfri c:a
200 dagar årl.; särsk. under vårfloden är den
mycket vattenrik; segelbar från Visjerkas
mynning, 1,500 km. Längd 1,882 km., flodområde
525,000 kvkm. För transporten av
bergverks-produkter, trä och spannmål mellan Ural- och
Volgaområdena är K. av stor betydelse. Genom
den förfallna Katarinakanalen står K. i
förbindelse med Dvina. M.P.
Kama, den indiske kärleksguden, förmäld
med Rati (”vällusten”), framställes som en
yngling, ridande på en papegoja el. en sparv
och försedd med båge av sockerrör och pilar
av blomstänglar. Th.P.
Kamaci’t, miner., se B a 1 k j ä r n.,
Ka’majokk. 1) Tillflöde till Lilla Luleälv,
kommer från s. delen av Sareks nationalpark
och mynnar vid Kvikkjokk i sjön Saggat, där
den jämte Tarrejokk bildar ett delta. Längd
45 km.; vattenområde 535 kvkm. — 2) övre
delen av Abiskojokk, Torneälvs källflöde. S.E-s.
Kamaraderi’ (fra. camaraderie, eg.:
kamratskap), kotteriväsen.
Kama’res, by och grotta på s. sidan av
Kretas högsta berg, Psiloritis, belägen 1,524 m.ö.h.
I K.-grottan, som tjänat ss. kultort åt de
mi-noiska gudarna (se E g e i s k k u 11 u r), ha
hittats massor av polykroma, mellanminoiska
vaser (c:a 2100—1600 f.Kr.), s.k. K.-vaser. N.V.
— 1037 —
— 1038 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
