Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kamarilla - Kamasutra - Kamaxel - Kamban, Guðmundur - Kambiecell - Kambium - Kambodja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMARILLA
Skogslandskap i västra Kambodja.
Kamari’lla (spa. camarilla, om visst gemak i
konungapalatset, eg.: liten kammare),
beteckning för ett hovparti el. en klick med
otillbörligt politiskt inflytande på en statschef bakom
ryggen på ansvariga ministrar. Namnet
uppkom i Spanien under Ferdinand VII.
Kamasu’tra, titel på en av M a 11 a n a g a
Vatsyayana på sanskr. avfattad
systematisk framställning av regler för det mänskliga
könslivet. Tidpunkten för dess tillkomst är
oviss; den har i varje fall existerat på
600-talet e.Kr. K. förutsätter en betydande litterär
tradition på området. C.F.
Kamaxel, se Kam.
Ka’mban, Guömundur, isländsk-dansk
förf. (f. 1888), har utg. bl.a. det egenartade
skådespelet ”Hadda Padda” (1915), romanerna
”Ragnar Finnsson” (1922) och ”Det sovende
Hus” (1925) samt den utomordentliga
historie-romanen ”Skålholt” (4 bd, 1930—32). B.Lz.
Ka’mbiecell, se K a m b i u m.
Ka’mbium, bot., tillväxtlager, av tunnväggiga,
protoplasmarika celler (nybildningsceller,
kam-bieceller) bestående vävnad i huvudsaki.
stammar och rötter, varigenom tjocklekstillväxten
och bildningen av periderm (se F e 11 o g e n)
sker. Man skiljer mellan di- och monopleuriskt
— 1039 —
k., allteftersom nya vävnadselement uppstå på
bägge el. endera sidan av detsamma. Se
Växtan a t o m i. O.Gz.
Kambo’dja, fra. Cambodge, konungarike
under franskt pr tektorat i Franska Indokina,
vid Siambukten och omkr. nedre Mekong (se
kartan vid Bortre Indien); 181,000
kvkm.; 2,602,914 inv., varav 2.201 européer
(1929). Huvudstad Pnom-Penh. Större delen
av K. är en lågslätt, som förr var en havsvik
med talrika granitskär, nu igenfylld av
Me-kongs deltaavlagringar. Det enda som återstår
av den gamla havsarmen, är den 260 kvkm.
stora slättsjön Tonlé-sap, vilken användes för
att reglera Mekongs vattenstånd. Sjön är dock
blott 1,5 m. djup och igenslammas hastigt.
Mellan slätten och havet resa sig i n.v.
Kre-vanh- el. Kardamum-bergen och s. om dessa
Pnom-Pan-platån (1,667 m.). Klimatet är
tropiskt med 26° årsmedeltemp. Den årl.
regnmängden är c:a 1,500 mm., och % faller under
sept.—dec. som en följd av sommarmonsunen.
Inv:s huvudmassa utgöres av khmerer.
Jordbruk är huvudnäring. Slättlandet är nästan
täckt av ofantliga risfält. Dessutom odlas
grönsaker, majs, tobak, mullbärsträd och bomull.
På savannerna uppfödes nötboskap, och i Ton-
— 1040 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
