Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kambodja - Historia - Kambrik - Kambriska formationen, kambriska systemet - Kambrium, kambriska formationen el. systemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMBRIUM
lé-sap och Mekong bedrives ett givande fiske.
På de av vittrad basalt täckta bergsluttningarna
har man börjat anlägga bomullsplantager.
Värdefulla skogar täcka 41,000 kvkm. De
viktigaste transportlederna utgöras av Mekong,
Tonlé-sap och dess tillflöden med inalles 1,500
Textilarbeterska i Kambodja.
km. segelbara vattenvägar. Dessutom finnas
2,290 km. makadamiserade vägar (1930).
Importens totalvärde uppgick 1930 till 5,5 mill.
guld-kr., exportens till 2,i mill. (ris, salt fisk,
peppar, bomull, tobak, trä, hudar och boskap).
K. styres nominellt av konungen men reellt av
den franske överresidenten, som sorterar under
generalguvernören över Franska Indokina. —
Litt.: P. Collard, ”Cambodge et Cambodgiens”
(1925). J.F.
Historia. Då K. under 200-talet e.Kr. först
framträder i historiska källor, var det fullst.
hinduiserat och uppdelat i två riken, av vilka
det n, Tchen-la, enl. traditionen var grundat
av en viss Kambu — därav namnet K. — och
o. 550 erhöll övertaget; o. 670 sönderföll landet
ånyo i två välden men förenades åter 802 till
det stora khmerväldet. Thai-invasionen (se
S i a m, historia) under senare delen av
1200-talet medförde detta väldes ruin, och K.
utgjorde framgent ett mål för grannländerna
Siarns och Annams expansioner. Annam
rik
tade sig från mitten av 1600-talet i sht mot K:s
ö. kustland och landet kring nedre Mekong,
det nuv. Kochinkina. Sedan Frankrike 1858
fattat fastare fot i Annam, blev en av dess
första åtgärder att ss. motdrag mot Siarn ställa
K. under franskt beskydd 1863; genom fördrag
1884 erhöll det franska väldet i K. sin nuv.
gestaltning. De svävande gränsspörsmålen
mellan K. och Siam ha ordnats genom regleringar
1867 och 1904—07. C.F.
Kambrik, textil., detsamma som batist (se d.o.).
Kambriska formationen, kambriska
systemet, se Kambrium.
Ka’mbrium, kambriskaformationen
el. systemet (av Ca’mbria, latinska namnet
på Wales), räknas vanl. som det äldsta
systemet i den paleozoiska gruppen el. som den
äldsta delen av kambrosiluren (jfr d.o.). K. är
det äldsta avsnitt av jordens historia, från
vilket man har marina djurfossil i sådan
rikedom, att man kan tala om en fauna och med
hjälp av ledfossil indela lagerserien i
under-avd. och zoner. I allm. är k. genom en tydlig
diskordans (en denudationsyta) skilt från sitt
underlag men övergår vanl. ganska jämnt i
de täckande undersiluriska el. ordoviciska
lagren. De kambriska avlagringarna äro
övervägande av marint ursprung, sandstenar,
kalkstenar och skiffrar, lerskiffrar och alunskiffrar.
Under den kambriska perioden funnos på n.
halvklotet två stora oceaner, med var sin olika
fauna, en atlantisk, som från n.v. och mellersta
Europa sträckte sig till ö. Nordamerika, och
en amerikansk-pacifisk från västligaste
Nordamerika till Kina. I n.v. Europa är den
kambriska lagerserien ganska växlande med olika
facies och förekommer i England, särsk. i
Wales, i Skandinavien och Böhmen, Sydfrankrike
och Spanien. — Man delar k. i 3 avd., nedre,
mellersta och övre k., vardera
karakteriserad av trilobitsläktena Olene’llus,
Paradoxi’-des och Ole’nus. I Skandinavien är nedre k.
utbildat som sandsten (fukoid-, Hardeberga-),
medan mellersta och övre k. är alunskiffer med
orsten; mellersta k. innehåller flerstädes den
fossilrika Andrarumskalken av ett par meters
mäktighet. Av karakteristiska fossil
förekomma i Europas nedre k. Olene’llus och Ho’lmia,
mellersta k. Paradoxi’des, Conocory’pha och
Agno’stus samt övre k. arter av Ole’nus o.a. till
samma fam. hörande släkten. Den rika
k.-fau-nan innehåller representanter för alla djurrikets
klasser med undantag av ryggradsdjuren; de
högst stående äro kräftdjur, särsk. trilobiter (se
d.o.), vilka förete en mångfald former.
K.-fau-nans rika utveckling förutsätter ett betydligt
större antal stamformer än de anspråkslösa
rester av fossil, som funnits i lager äldre än k., även
— 1041 —
— 1042 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
