Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kammarkollegium - Kammarkonsert - Kammarladdningsgevär - Kammarmusik - Kammarmusiker - Kammarmusikföreningen i Stockholm - Kammarorgel - Kammarpage - Kammarpatron - Kammarpiano - Kammarpresident - Kammarrevisionen - Kammarråd - Kammarrätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMMARRÄTTEN
verkets nuv. namn efter hand blev brukligt.
Sedan riksämbetena av Karl XI lämnats
obesatta, blev K:s chef från 1680-talet en
kammarpresident — titeln hade tidigare
(1652—60) varit brukad —, sedermera kallad
endast president och först 1914 efterträdd av
en generaldirektör. Ur K:s vidsträckta
verksamhetsområde ha under tidernas lopp
betydande utbrytningar ägt rum, och ett flertal nya
ämbetsverk ha grundats för uppgifter, sorn
tidigare tillhört K. (Bergs- och
Kommerskollegierna, Kammarrätten, Statskontoret, Generaltull
styrelsen, Lantmäterikontoret, Domänstyrelsen,
se d.o.),. Jfr Kammararkivet. E.Spr.
Kammarkonsert [-sä’r el. -sä’rt], se
Konsert.
Kammarladdningsgevär, en övergångsform
mellan framladdnings- (mynningsladdnings-)
och eg. bakladdningsgevär. Vid k. inlades
krutet och kulan framifrån i en vid pipans bakre
del anbragt, svängbar ”kammare”, som vid
stängd mekanism låg i pipans förlängning. K.
förekommo i Sverige i mitten av 1800-talet. —
Ett slags k. från 1300-talet upphittades 1828
i havet utanför Calais, vikt 32 kg., kulvikt o.
100 gr. R.Sbg.
Kammarmusik, urspr. beteckning för musik,
som var bestämd att uppföras i en furstes
gemak, senare som motsats till kyrkomusik, och
efter hand spec. beteckning för den intima
musiken för några få soloinstrument (trio,
kvartett, kvintett, sextett, septett, oktett,
no-nett) och även för piano och ett
soloinstrument (t.ex. sonat för piano och violin, piano
och violoncell etc.), varigenom begreppet k.
kommit att stå ^om motsats till orkestermusik
och körmusik. Även solosånger, ev. duetter,
terzetter o.d., benämndes tidigare k. På gr.
av den mindre klangfylligheten och de få
möjligheterna till växlande instrumentation måste
i k.-kompositionerna huvudvikten läggas på ett
fint nyanserat samspel mellan de deltagande
instrumenten, ett slags musikalisk
konversation, i vilken alla deltaga; temats art får en
intim prägel, och stämföringen får vara
mycket självständig för vart och ett av
instrumenten; man kan här tala om en särsk. k.-stil,
vars moderna struktur är grundlagd av
Haydn. E.A.
Kammarmu siker, numera av konungen
tilldelad hederstitel, eg. K u n g 1. k., för vissa
medl. av Hovkapellet. G.M.
Kammarmusikföreningen i Stockholm,
en 1911—27 verksam förening, grundad av bl.a.
Erik Lidforss och Sven Kjellström, med
uppgift att förmedla bekantskap med såväl
klassisk som modern kammarmusik. K., vars
verksamhet företrädesvis var förlagd till
huvudstaden, gav årl. ett tiotal konserter. G.M.
Kammarorgel, se Orgelharmonium.
Kammarpage [-paj], vid hovet från
Krigsskolan uttagna kadetter, som tjänstgöra vid
högtidliga tillfällen på slottet, följa konungen el.
uppbära drottningens släp, etc. K. har som
ersättning en del förmåner på Krigsskolan. G.W.F.
Kammarpatro’n, se
Kammarskjutning.
Kammarpiano, se Piano.
Kammarpresident, se
Kammarkollegium.
Kammarrevisionen, se Kammarrätten.
Kammarråd, se Kammarkollegium.
Kammarrätten, ett under Finansdep.
sorterande centralt ämbetsverk med dömande myn-
Kammarrättens hus i Stockholm vid Birger
Jarlstorg.
dighet. Dess uppgift är enl. instruktion 1R/i2
1925 (i vissa delar ändrad 1926 och 1929) i
huvudsak att behandla och avgöra besvär i
be-skattningsmål, besvär över länsstyrelsernas
beslut i mål, som röra debitering av utskylder,
beskattningsförfattningarnas tillämpning och
verkställighet samt fattigvårdsmål och mål om
samhällets barnavård, besvär över
förvaltningsmyndigheternas och Riksräkenskapsverkets
beslut i anmärkningsmål, besvär i mål om
avlöningsförmån, resekostnads- och
traktaments-ersättning, delaktighet i el. avgift till
pensions-inrättning el annan sådant anstalt, orätt
förvaltning av el. bristande redovisning för
kyrkors och allmänna lärov:s medel samt
mantalsskrivning och kyrkobokföring. Inom en
särsk. avd. av K. handläggas mål ang.
fastighets- och virkestaxering. — K. består av en
president samt ss. led. 18 kammarrättsråd.
Dessutom tjänstgöra assessorer ss. adjungerade
led. och ett antal särsk. led. vid handläggning
av mål rörande fastighets- och virkestaxering.
Vid K:s kansli äro anställda sekreterare,
notarier, amanuenser m.fl. Målen avgöras efter
sin beskaffenhet i olika ordning, vanl.
— 1061 —
— 1062 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
